Avel

Slingeranlaget

2008-03-29 16:43 #0 av: alpros

1971 kasserades många gdk russhingstar pga att dem var bärare av slingeranlaget (cerebellär ataxi). Vad jag förstår var risken 50% att avkomman fick anlaget efter en sådan hingst. Under 60-talet utvärderade man fenomenet. Är det någon här som vet hur man resonerade kring problemet? Fanns det andra lösningar än att kassera dessa hingstar?Om det hade hänt idag; hade man haft andra verktyg att testa varje hingst individuellt? Hade man agerat annorlunda? Vad kan man, så här efteråt, konstatera att konsekvenserna av bortfallet har blivit?

 

Anmäl
2008-03-29 16:55 #1 av: PernillaJ

Det skulle vara intressant att veta om det går att söka efter anlagsbärare via DNA-test. Slinger finns inte med på listan på Husdjursgenetiskas hemsida tyvärr.

Det finns en lista i stamboken band XII (sidan 22) över dokumenterade anlagsbärare för slinger: Dolle 78, Dollman 81, Natt 100, Raketen 102, Friskus 103, Rask 112, Fröjd 120, Ricken 133, Pysen III 134, Putte 139, Bom 144, Seppo 153, Ulrik 168, Gulldus 189, Klinte 190, Fredrik 207, Marito 216, Rute 231, Snobben 234, Palle Pan 255, Cillman 267, Inter 380 och Birk 447. Därtill kommer Teddy SPR 166/42 och hans son Pontus SPR 394/56 vilka hade tillståndsbevis men aldrig stambokfördes, samt Pojken som inte var godkänd men användes en hel del på Gotland.

Slinger-anlaget lär ha introducerats i russ-rasen via Olle 2; det skulle väl i så fall betyda att hans pappa "syrisk hingst från Aleppo-trakten" (eventuellt kaspisk häst?) var anlagsbärare.

Anmäl
2008-03-29 17:04 #2 av: alpros

Man brukar prata om slinger i dåtid, men visst kan ett russ fortfarande födas med sjukdomen? Någon som vet när det hände sist? Eller rättare sagt - när det sista fallet rapporterades?

 

Anmäl
2008-03-29 17:06 #3 av: alpros

Förresten. Kan ett anlag som slinger förändras, mutera över tid? Skulle slinger t.ex kunna uppträda annorlunda idag? Någon som vet?

Anmäl
2008-03-29 17:41 #4 av: PernillaJ
slinger-kg-1993.pdf

Intressanta frågor, men jag är tyvärr inte kompetent att svara på många av dem. Jag bifogar veterinär Kurt Graafs artikel ur Ridsport nr 4/1993, för information.

#2 Det senaste fallet var ett föl efter hingsten Birk 447, fölet föddes 1993 och Birk togs då ur avel. Eftersom slinger nedärvs recessivt kan anlaget ligga dolt i många generationer innan en parning ger avkomman dubbelt anlag och sjukdomen visar sig.

Anmäl
2008-03-29 18:14 #5 av: alpros

Tack Pernilla för intressant läsning!

Anmäl
2008-03-30 20:13 #6 av: karisma

Oj oj det var så länge sedan 1992 då rysty var 1-år då togs han bort på grund av slinger. Jag hade beställt en fölunge till min kompis och granne hämtade honom vid avskiljning och allt var som vanligt efter jul och nyår började han gå in i saker men bara i bland, lite höga benlyft fram men inte det heller så allvarligt. Kunde ju vara roligt med ett russ som kan gå i park naturligt tyckte vi Så fort vet . var där bad vi honom kolla men just då var han om vanligt Sommaren kom och han skulle gå på hingstbete hos mej då smög det på allt bara utveklade sig han gick omkull benlyften blev högre han gick in i saker Vet kom ut och trodde han gått omkull när han lekt avakta och se... tog kontakt med Börje Johansson som berättade om slinger i olika former. vi kontaktade Kurt Graaf som ordnade med en obducent  (som kan det här om slinger)så att vi kunde avliva honom och göra undersökning I samma veva hade jag en Arab hingst som hade de mäst fruktade anfall man kan tänka sig det går inte i ord att förklara, och så fort vet han komma var han lungn men med föhöjd puls de todde nog jag blivit knäpp pga av russungen som var dålig Men med alla samtal till K. Graaf då jag även berättade om arabhinsten  så stälde han diagnosen hjänrtumör per telefon och gissa om vetrinärena på Slu fick hicka då jag sa detta. Körde upp hingsetn till vettis men de vågade inte utsätta sig för honom så försäkringsbolaget gav tillstånd tii avlivning för sedan obduktion Han hade en tumör. Så på en vecka fick jag åka och avliva två trevliga hästar pga hjärnskador

Jag vill tacka Kurt Graaf för alla hjälp och information under denna tid så allt löste sig till det bästa.

Sedan tycker jag det är tråkigt att bara hingstarna blir utslagna det bör jälla stona likaväl  inte vet jag om någon blev klokare på det här jag skrev

Anmäl
2008-03-30 21:53 #7 av: alpros

Ja huga! Två stycken samma vecka. Det kan inte varit särskilt kul...

Klokare blev jag i alla fall. T.ex förstår jag av din berättelse att det tog cirka ett halvt år innan man såg de första symtomen.

Anmäl
2008-03-30 22:03 #8 av: PernillaJ
Ja, det är inte många som har erfarenhet av slinger-häst, så tack Malin för att du berättade historien om Lojsta-Rustys sjukdomsförlopp.
Anmäl
2008-03-31 12:08 #9 av: Reko

Jag tycker det är viktigt att poängtera att anlaget kan finnas kvar i rasen genom att det bara är hingstar med anlag som slogs ut. Har man en anlagsbärare nära i härstamningen på stoet så kanske man ska undvika en hingst med en anlagsbärare nära i härstamningen.

Anmäl
2008-03-31 12:44 #10 av: Tittut

Man har redskap att snabbt kunna identifiera en viss gen idag. Detta pratade SLU:s Sofia Mikko om på Sh:s halvårsmöte i december. Problemet är att om man skall kunna göra det, måste man ha ett stort antal anlagsbärare, och det är där vi har problemet. Hade vi kunnat plocka fram ett hundratal anlagsbärare, hade det varit lätt att med den tekniken få fram var på DNA kedjan just slingergenen sitter, men vi har inte så många hästar att erbjuda.

Det är mycket möjligt ATT de finns men vi vet inte med säkerhet att de är anlagsbärare.

Liselotte Erixon, medarbetare på gotlandsruss ifokus
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ  ~~

Anmäl
2008-03-31 12:53 #11 av: entill

Visst kan anlaget finnas kvar i rasen, men det har väl egentligen ingen betydelse hur långt bak det ligger, eftersom det är ett recessivt anlag. Det var väl det som förvånade när de senaste fallen dök upp, man fick gå ganska långt tillbaka i stammen för att hitta bevisade anlagsbärare. Man kan inte kalla någon häst anlagsbärare förrän det är bevisat. Självklart borde både hingst och sto tas ur aveln när det är bevisat.

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2008-03-31 13:02 #12 av: Reko

#11 Finns/fanns det ston som användes i avel efter att de lämnat föl med slinger?

Anmäl
2008-03-31 13:32 #13 av: Hagelberg

Ja, i det gamla stamböckerna står det under vissa ston att deras föl fått slinger.
Själv har jag lusläst alla föllistor och noterat de ston som lämnat slinger. Sen är det ju så att alla deras föl troligen inte fått anlaget, det är ju en risk på 50 %.

Anmäl
2008-03-31 15:26 #14 av: karisma

Men hur många vet om att det är slinger, när inte ens vet kan något idag så de flesta blir nog bortagna pga. ataxi Ledsen

#12 ja

Anmäl
2008-04-01 12:26 #15 av: Reko

En konsekvens av slingeranlaget och den utslagning av hingstar som blev följden är att Raketen och hans söner kom att träda tillbaka från en framskjuten plats. Det tycker jag är en viktig lärdom att ta till sig, att undvika matadoravel för i slutändan vet jag inte alltid vilka dolda gener de bär på.

En annan konsekvens som utslagningen fick var väl att det låg Niklas i fatet vid stambokföringen att han hade tre slingerförärvare som morfar, mormors far och mormors morfar. En duktig travare kan bli mycket populär och skulle han då också sprida anlaget vore det förödande för rasen.

Anmäl
2008-04-01 12:43 #16 av: PernillaJ

Problemet med dåvarande premieringsnämndens syn på Niklas 467 var att hingsten ansågs som "skyldig" (alltså misstänkt anlagsbärare) till dess att det kunde bevisas att han var oskyldig... och det går stick i stäv mot alla rättsprinciper!

Nu har ju Niklas inte lämnat något slingerföl, så det ser ut som att han inte var anlagsbärare. Visst finns det fortfarande en risk att han skulle visa sig ha varit anlagsbärare, fast förhoppningsvis är sannolikheten liten...

Anmäl
2008-04-01 14:52 #17 av: [Croneld]

Intressant läsning, kul att det finns så många som är kunniga och kan bidra med sin kunskap.Glad

Anmäl
2008-04-04 13:46 #18 av: Cara-Mia

Hur vet man vilka ston som är anlagsbärare?

 

Anmäl
2008-04-04 14:41 #19 av: StuteriSolo

Man vet inte vilka som är anlagsbäare nu, det enda man kan göra är att gå tillbaka i stamtavlan och se vilka som lämnat slingerföl, de är säkra anlagsbärare. Sedan är det då en viss procents risk att deras avkommor har fått anlaget och fört det vidare, men man vet inte förrän hästen träffar på en annan anlagsbärare och slinger dyker upp igen.

Tror inte det finns något test man kan göra för att se vem som bär på anlaget eller inte. Det var mycket diskussioner omkring detta när Inter togs ur avel, men numera är det så att är hingsten anlagsbärare d.v.s ett föl får slinger, tas han direkt ur avel, hans ev. avkommor berörs inte.

Anmäl
2008-04-06 13:21 #20 av: Reko

#19 Redan godkända söner går inte att göra något åt men det godkänns inga nya, efter bekräftat anlag för slinger. Är det inte så?

Anmäl
2008-04-06 13:47 #21 av: PernillaJ

#20 Nej, det är inte så. Det skulle teoretiskt kunna godkännas söner efter t ex Inter 380 eller Birk 447 idag; fast det lär väl inte bli så i praktiken eftersom deras avkommor är till åren nu. Däremot förekommer de ju som morfäder (och farfäder) etc, och kan förstås föra vidare slingeranlaget lika gärna på det sättet. Samtidigt är det viktigt att minnas att 50% av de uppräknade (#1) hingstarnas avkommor har inte fått slingeranlaget!

Anmäl
2008-04-06 15:01 #22 av: StuteriSolo

Så som uppfödare är det bara att le och jobba vidare, och rapportera alla misstänkta föl för rasens skull. Risken med att det dyker upp så få slingerfall är ju att ingen känner igen symptomen när de dyker upp hos ett föl. En fölunge som är svag och kanske bara lever något dygn, har man aldrig sett eller vet vilka vanliga symptom ett drabbat föl har så kanske man bara tror det var vanlig svaghet eller något annat fel.

Anmäl
2008-04-06 17:46 #23 av: StuteriQveiar

Därför måste det vara ändå viktigare att raportera ev dödfödda och senare döda föl och unghästar så att det kan kontrolleras med obduktion om det inte är något "synligt" fel på hästarna, eller om de uppvisar karaktäristika på sjukdomen.

Anmäl
2008-04-06 17:48 #24 av: entill

Såvitt jag vet går det inte att konstateras på redan döda hästar. De måste avlivas på ett speciellt sätt. Eller har jag missuppfattt det?

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2008-04-06 17:52 #25 av: PernillaJ

#24 Jag tror att det nog går att hitta vid obduktion bara hjärnan är intakt, hästen får alltså inte ha slaktats/bedövats med bultpistol.

Anmäl
2008-04-06 18:05 #26 av: entill

OK, så kanske det var.

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2008-04-06 18:09 #27 av: StuteriQveiar

Det är bra att slingerproblemet tas upp så att det uppmärksammas och kan förhoppningsvis leda till att man kollar upp föl och unghästar som dör eller måste avlivas. Det ger en tankeställare...

Anmäl
2008-04-06 18:39 #28 av: thilda-

ursäkta mig.. men vad är slingeranlaget? :P

Anmäl
2008-04-06 19:01 #29 av: PernillaJ

#28 Läs artikeln i #4 så klarnar det.

Anmäl
2008-05-06 11:38 #30 av: PernillaJ

Ett tillägg till min uppräkning i #1: även hingsten Amiko 450 lämnade slingerföl, och togs därför ur avel 1995.

Det vetenskapliga namnet på det vi kallar slinger är "cerebellär abiotrofi".

Anmäl
2008-11-04 11:53 #31 av: Reko

#30 Är cerebellär ataxi något annat eller har det bytt namn?

Anmäl
2008-11-04 12:03 #32 av: PernillaJ

#31 Det är samma sjukdom som har bytt namn.

Anmäl
2010-01-26 12:04 #33 av: PernillaJ
cerebellar-abiotrofi-sid1.pdf

Cerebellär abiotrofi (CA) "slinger" kan drabba alla hästraser. Jag bifogar en artikel av Anette Mattsson ur Svenskt Arabhäst Magasin nr 3-4/2009, som beskriver CA.

Bifogar också ett videoklipp av ett arabföl med CA. Det finns flera filmer på YouTube, sök på "Cerebellar Abiotrophy".

Anmäl
2010-01-26 12:05 #34 av: PernillaJ
cerebellar-abiotrofi-sid2.pdf

Sidan 2 av artikeln

Anmäl
2010-01-26 12:06 #35 av: PernillaJ
cerebellar-abiotrofi-sid3.pdf

Sidan 3 av artikeln

Anmäl
2010-01-26 12:06 #36 av: PernillaJ
cerebellar-abiotrofi-sid4.pdf

Sidan 4 av artikeln

Sedan hösten 2008 kan man DNA-testa för CA-markörer. Testet är ännu inte validerat för andra raser än araber, men enligt Husdjursgenetiska Laboratoriet är det sannolikt samma defekt som drabbar gotlandsruss (m fl raser). Testet erbjuds av flera lab, t ex UC Davis VGL i Kalifornien (kostnad $50).

Det finns en hemsida med mycket info (på engelska) om CA, www.cerebellar-abiotrophy.org

Anmäl
2011-01-10 12:07 #37 av: PernillaJ

Hittade följande notis på Ridsports hemsida:

Genombrott i CA-forskningen

Cerebellar Abiotrophy (CA) är en neurologisk defekt där hästen får problem med balans och koordination på grund av nedbrytning av lillhjärnans funktion. Nu har forskningen fått ett genombrott.

CA är en genetiskt recessiv sjukdom som enkelt går att undvika om man väljer att inte avla med två CA-bärare.

I två år har det funnits ett amerikanskt markörtest för att identifiera bärare av CA. Ett markörtest är ett indirekt test, eftersom man inte har funnit själva genen utan gener i dess närhet. Det ger i allmänhet en tillförlitlighet på 85-95 procent.

Nu har ett genombrott kommit då genmutationen som resulterar i CA är identifierad av University of California. Det innebär att man kan göra ett direkt test för genmutationen.

CA förekommer bland annat hos fullblodsaraber samt korsningar.

Johanna Lagnevall (publicerad 2011-01-10)

Anmäl
2011-01-10 17:30 #38 av: puckosbumbi

kanske lite OT, men är uppfödare av en hundras som kan drabbas av just cerebellär ataxi. 2008 plockades de fram ett test i form av ett blodprov. Vi tar blodprovet i sverige som skickas till frankrike för analys och får då svar på om våra hundar är clear (fria), carrier (bärare) eller affected (smittade).

på hundarna fungerar de såhär:

clear+clear = 100% clear

Carrier+clear = 50% clear, 50% carrier

Carrier+carrier = 33% clear, 33% carrier, 33%affected

carrier+affected = 50% xarrier, 50% affected

affected + affected= 100% affected

 

något liknande finns inte för häst?

Anmäl
2011-01-11 11:09 #39 av: PernillaJ

#38 Om du läser artikeln i #33-36 står det ungefär så här på tredje sidan:

Cerebellär abiotrofi (CA) status

N/N är normal (ej anlagsbärare) clear
N/CA är anlagsbärare carrier
CA/CA är drabbad affected

CA-anlagets nedärvning vid olika korsningar:
N/N x N/N = normal 100%
N/N x N/CA = normal 50%, anlagsbärare 50%, drabbad 0%
N/CA x N/CA = normal 25%, anlagsbärare 50%, drabbad 25%
N/N x CA/CA = normal 0%, anlagsbärare 100%, drabbad 0%
N/CA x CA/CA = normal 0%, anlagsbärare 50%, drabbad 50%
CA/CA x CA/CA = drabbad 100%

De tre sistnämnda alternativen hoppas jag bara är teoretiska. Jag tycker det vore förkastligt att avla på en CA/CA-individ som alltså är drabbad och sjuk.

Anmäl
2011-06-15 09:01 #40 av: Reko

Med anledning av artikeln i senaste Gotlandsrusset undrar jag om det finns några säkra anlagsbärare kvar i rasen. Eftersom det är ett bra tag sedan senaste fallet finns ju risken att föräldrarna till det drabbade fölet är borta sedan länge. Annars hade det varit intressant att få veta mer om slingeranlagets utbredning i rasen.

Anmäl
2016-05-01 11:34 #41 av: PernillaJ
brostrom-l-110603.pdf

Bifogar examensarbete från 2011 av agronomstudenten Linn Broström, "Slinger och cerebellär abiotrofi hos häst - en litteraturstudie".

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.