För 31 underbara år. Du har betytt allt för vår familj och vårt stuteri. Du var grunden till vår avel. Du lärde tre generationer russägare hur ett bra russ skall vara och skall behandlas. Du bestämde det mesta själv, och förklarade på ett tydligt sätt hur du ville ha det. När du kom till oss 5 år gammal, gjorde du klart för oss att du absolut inte ville vara ensam, så vi fick snabbt införskaffa två kamrater till dig. När vi inbillade oss att du skulle bli en trevlig körhäst, gjorde du klart att det tänkte du inte alls bli. Ridhäst, morsa eller barnuppfostrare kunde du ställa upp på, men dra några vagnar … aldrig i livet. Du fick som du ville. Du ingick äktenskap för 25 år sedan, med den då fyraårige Jonatan. Sedan dess har ni inte lämnar varandras sida för några längre perioder. Ni har fostrat tre gemensamma barn, som alla lyckats bra i livet. Du var den perfekta flockledaren, som gick emellan bråkstakar och försvarade de svagare. Detta var en ovärderlig egenskap när det gick många betäckningsston med föl i flocken.  Du har alltid varit snäll och vänlig mot både hästar och människor. Du till och med lät oss slippa ta beslutet om när du skulle få sluta dina dagar, då du i morse, i kretsen av alla barnen på gården, valde att stilla somna in i din box.

Vi kommer alltid att minnas dig med saknad, men är ändå lättade över att vår vånda nu är över … Du gjorde ju ändå som du ville…