Har du nån lugn o rutinerad hästkompis som kan åka med som sällskap så är det jättebra !

Börja gärna med sällskap av en trygg kompis som åkt mycket transport. Om man binder upp eller inte spelar nog ingen roll. Det beror mest på om man har bundit upp tidigare i stallet t.ex. och tränat på det innan. Våra åker lösa ibland fastän de är vuxna.

Korta lugna turer och ofta är toppen som träning. Det är det absolut inget fel att göra. Bara positivt.

Vi transporttränar inte våra speciellt, men de får lära sig att sitta fast redan som föl, och de får lära sig att följa med överallt där vi går. När de ska transporteras själva utan mamma får de en stabil kompis med sig, brukar aldrig vara problem. Det är ju inte märkvärdigare att gå in i släpet än att gå in i stallet.

Måste man transportera en häst som inte är van vid speciellt mycket är det bästa att lyfta in den i  släpet om den börjar protestera, innan den hinner stressa upp sig. 

Vi kör våra unghästar till t.ex bete ibland, då får de prova åka litet, så åka till hovslagaren för tränings skull är en god idé 😃

#3 instämmer helt, har samma rutiner exakt här…
Har en gång dock, vid extremt svårlastad HÄST (ej russ såklart! ) fått träna idoget 1 gång per dag, envetet närmre o närmre transporten, för att sedan, vara helt problemfri vid all lastning.. han förstod helt enkelt att tanten inte tänkte ge sig, och att det kunde ta hur lång tid som helst, men att det alltid slutade med att jag vann….
(denna häst kunde man då INTE lyfta på… LITE för stor…..)

Vi har åkt lite hit och dit med våra unghästar - ibland tar vi transporten ner tilll sjön för att bada med dem på stranden, ibland åker vi till manegen, ibland till en ny skog för promenad. Alla dessa ställen ligger egentligen på promenadavstånd men det blir korta och roliga turer som ponnyerna uppskattar. Ingen av dem är svårlastade. Vi har alltid åkt med en mycket säker hästkompis i början för att de ska bli avslappnade.

Dock har vi aldrig haft någon ettåring, bara tvååringar och uppåt….

Mitt russin ville inte åka låda när jag hämtade henne. Försökte slita sig, stegra sig osv. Vi i princip höll emot i en kvart, sen blev hon trött och klev på.

Satt fast först men slet sönder grimman på vägen så vi bytte grimma och sen fick hon åka lös, valde då att stå längst bak med rumpan mot bakbommen.

Sen är jag hemskt noggrann med att köra försiktigt, för är det något som får de svårlastade så är det vårdslös körning. Man behöver inte köra så långsamt rakt fram men hastighetsändringar ska ske långsamt, man ökar inte förrän man svängt färdigt osv.

Vi kör alltid unghästar lösa……dom vänjer sig efter ett tag, och när dom blir äldre går dom att binda upp utan problem! Att man kör försiktigt, inte tvärnitar o.s.v. är en självklarhet! Såg ett skräckexempel i går i en korsning, full fart och tvärnit! Var den hästen fanns när ekipaget stannat kan man ju bara tänka sig! Inte kontstigt då att man sett folk som vinschar på sina hästar……

Tack för alla era tips! Just nu tränar vi uppbindning utanför hagen vid ett träd (går i stor lösdrift utan tillgång till stall) och står där och borstar och pysslar ett bra tag. Det funkar fint. Jag har tyvärr ingen hästkompis att ta med, så han får åka själv, och lös förmodligen. Han är lugnet själv och inte den som stressar upp sig, så jag tror det kommer att gå bra.

Min hade redan åkt 2 gånger när jag köpte honom. När vi sedan skulle hämta honom gick han bara rakt in, vilket däremot "åkkompisen" inte gjorde 😛 Han går fortfarande rakt in.