Intressant!

I den nyreviderade svensk-norska avelsplanen för kallblodstravare står det att låg inavelsgrad ska värderas positivt vid avelsvärdering av hingstar.

"/---/ När det gäller kallblodsaveln pågår just nu, speciellt i Norge, en debatt om inavelsproblematik. Eldings och Järvsöfaks hingstlinjers totala dominans kan i framtiden skapa bekymmer. Vad gör man om rasen om några år i princip bara består av ättlingar till Elding undan Järvsöfaks-linjens ston, och tvärtom - alltså Järvsöfaks-söner korsade med Elding-ston?

- Är vi inte vaksamma gällande inavelsbiten riskerar vi att få problem. Eftersom kallblodstravarens population är så liten är den sårbar. Vi måste helt klart vara noga med att förvalta det vi har och jag är övertygad om att vi kommer att klara det, säger Marita Arvidsson. /---/"

(ur Travrondens kallblodsbilaga mars 2012, sid 4-6, intervju med Sleipners ordförande Marita Arvidsson)

Det man kan konstatera är att inavelsgraden bland de kallblodiga travarna är låg om man gämför med russen. Vårat kallblodssto Fenja har en inavelskofficient på 5,2 vilket skulle vara en dröm på ett russ. Däremot är risken stor i det "elding/järvsöfax" senariot som nämns. Det är extremt svårt att hitta outcrosshingstar med ett anständigt blupp, att sedan sälja dessa avkommor är minst lika svårt.

Det skulle vara intresant att veta hur man gått tillväga med nordland/lyngen då dom tydligen lyckats minska innavelsgraden. Kanske vi innom russaveln har något att lära oss av dom.

#3 Svenska Russavelsföreningen kan säkert ta lärdom av det norska arbetet. Russen har ju jämförbar inavelsgrad med döle och nordlands- eller lyngshäst.

Hittade ett intressant radioprogram från 2008 där det berättas om den nordsvenska hästen; historik, användningsområde och inavelsläge, länk.