Tips ??
Vi har en 1åring hingst som är fruktansvärd rädd/misstänksam,vi köpte honom som föl och han har varit så hela tiden,väldigt misstänksam mot människor.Han har stått på box och hanteras dagligen.Han går med en annan åring,och dom har väldigt kul i hagen. Jag har aldrig varit med om detta Jag tycker vi har försökt allt, men nu går det inte att ta honom i hagen.Han verkar inte ha förtoende för någon människa,även för oss.Vi har hanterat honom dagligen sen han kom hit,väldigt lungt då vi märkte detta rätt fort.och har inte slängt oss över honom utan tagit det väldigt lugnt.Han kommer fram till oss eftersom den andra gör det och tar gärna pellets ur handen,men rör du det minsta på handen går han iväg.
Finns det någon som har tips på hur vi ska göra ??
.. har en veterinär undersökt? är synen helt ok? Bara en fundering, hoppas ni hittar orsaken och att han blir lugn och stabil.

Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃
Nej han är inte undersökt av vet,men då han ser minsta lilla rörelse så är det nog inget fel på synen,kan man tycka,men vi kanske ska ta och kolla upp det så vi kan stryka detta från listan.
Kan vara bra - för många år sen så hade vi inhyrda sommarhästar, varav en var väldigt skygg om man var nära men samtidigt väldigt nyfiken om man stod en bit ifrån o pratade. men just när man rörde sig så reagerade den hästen väldigt överdrivet tyckte vi tills ägaren sa att det var fel på ena ögat med starkt nedsatt syn..
Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃
Ok då ska vi kolla upp det.Tack för det tipset.

ja, förutom synen kan jag bara tipsa om TÅLAMOD. har själv en 1 årig märr som jag fött upp själv, som betett sig precis som du beskriver, men som NU som 1 åring ÄNTLIGEN börjar komma till mej SJÄLV utan att jag måste tränga mig på… det tar så mycket längre tid bara för att man "måste" tränga dom ibland,, med vetrinärer och hovvård och på med grimmor osv… Hon HATAR att ta på och av grimmor fortfarande och beter sig som ett pucko då, men i övrigt är hon faktiskt kalastrevlig!
Det är nog bara att försöka lägga ÄN MER tid och tålamod och försöka att inte tränga… han kommer säkert.. och så MAT brukar vara ett bra hjälpmedel… !
Morötter, knäckebröd, pellets, äpplen osv osv…!!!
(min märr gillar att bli kliad på rumpen o under magen nu när flugorna är hemska, så DEN vägen kan man nå henne lätt just nu!
Min 6 åring (som jag ägt i lite mer än 2 år) är såhär och har alltid varit det, VI behöver verkligen tips?
Det börjar bli lite frustrerande nu när t.o.m. 3 åringen är mer social och frammåt fast jag inte ens haft henne i en vecka.

en 6 åring som är sådan… kan vara lite mer att bita i tror jag.. för hon är mycket mer inlärd och van att ha det här beteendet…. skulle tro att du med tålamod kan få det bättre, men tveksam om du får henne helt BRA… (om nu BRA är att komma fram och inte vara rädd…då…)
Jag har några som är lite blyga som jag kallar det. Det har gått över när jag t ex har åkt iväg en hel dag på premiering eller utställning med enbart den hästen. Det låter lite svårare än de jag har haft - ni verkar ju verkligen ha jobbat med dem men ändå inte fått dem att förlita sig helt på er. Det här verkar svårt men det är nog envishet och försiktighet som gäller.
Tigra var åt detta håll - jag har ju fött upp henne och hållit på med henne enormt mycket och vet precis vad hon varit med om. Det var när hon vid tre års ålder blev jättemager och hade växt ordentligt. Vi kollade då hennes tänder och hon fick lugnande sprutor - tre stycken innan det tog- för att kunna raspa och spola ur hennes mun. Efter detta var jag jätteläskig och hon hade redan innan varit av den försiktiga typen. Nu blev det jobbigt. Trots att jag höll på med henne varje dag och pysslade om henne, borstade och gosade, så hjälpte inte detta! Inte heller när hon fått sitt föl och jag i princip bodde i hennes box med honom under en månad - nix! Jag var läskig ändå och hon kom inte fram självmant och kunde vara svår att få tag på i hagen. Först när jag premierade henne förra året och vi var tillsammans hela dagen så vände det! Nu kommer hon fram och gullar lite och jag får krama henne. Hon är inte svår att få tag i längre men är inte den som är keligast i hagen. (Det är hennes lillasyster Tindra som man inte blir av med.)
Det kan nog ta tid, men varför inte prova detta med utställning eller något som liknar det? Umgås en hel dag på främmande plats - då är du tryggheten. Det kan ju vara värt ett försök i alla fall. Lycka till och berätta gärna hur det går framöver! Det finns säkert fler med liknande problem.
#7 Honom ;-) Han är hur trevlig och frammåt som helst, när man väl fått på grimman och har honom i grimskaft. Men i hagen och boxen kan han vara som TS beskriver…
#8 Just jag och min häst tävlar aktivt inom ponnytrav, så vi gör ju dessa heldagar väldigt ofta…
Tack för era svar Vi får fortsätta och hoppas det att det blir bättre. Det jag har tänkt på är att han kanske fick någon trauma,då han blev direkt borttagen från sin mamma.,Han kom till oss i november och har varit så hela tiden,det är därför jag funderat på om han redan där tappade förtroendet för människor.Han kanske var den lite räddare typen redan från början och då vart det såhär.Men vi kämpar på för det är en väldigt fin liten kille.
Har två lojsta russ, nu 1 år gamla som är väldigt olika i sin utveckling.
Tykke (hingst) var den försiktiga killen som inte tog kontakt med någon från början när vi hämtat dom. Nu är han som är framåt, inte rädd för något, van vid det mesta och tar för sig av allt utan att vara dum. Lätt att fånga, på med grimma, leda, lasta mm han litar på mig i alla lägen. Går nu på hingstbete med andra hingstar.
Alba (sto) var den mest sällskapssjuka av fölen på lojsta, skulle umgås med alla! Hon var mer försiktig när vi hämta henne, nästan blyg men inte rädd för något.
Nu är hon den som kan vara svårfångad i hagen, ibland rädd för grimman både att ta på/av, vill aldrig gå först om man leder henne eller går med två hästar samtidigt, blir rädd för saker och kastar sig bakåt mm. Hon känns mer osäker på det mesta (som hon inte har tillräckligt med självförtroende). Dom här "problemen" har kommit smygande sedan feb/mars för hennes del. Hon funkar klockrent i hästgruppen är inte utanför på något sätt.
Hon känns bara blyg eller osäker just nu, men med tid och fortsatt envishet från min sida kommer jag säkert till rätta med hennes "problem"
Lycka till med din kille och kämpa på…
Mari / Finns på facebook: Trolldalens Sadelmakeri & Stuteri

#8 håller jag med! ofta har det blivit jättebra när man varit borta en hel dag, särskilt med yngre hästar.. men äldre kanske är svårt att påverka på detta viset…
#12s "problem" känner jag oxå igen i mitt sto,,, jag TROR det kommer gå mycket bättre bara inom ett halvår… det tar TID och man måste oxå låta dom få vara "ifred" lite… få lite självförtroende osv…
Och kanske jobba med dom aktivt i perioder med vila några veckor emellan, ,, har märkt att min nästan "söker upp mej" då, mot slutet av "vilan", känns nästan som att hon saknar att bli kliad osv då… Tänker ta det lugnt med henne och inte tömköra eller träna med träns för tidigt.. Det hade jag redan gjort vid det här laget med den andra, men hon var HELT annorlunda!
Tänk så olika syskon kan bli ändå!