Du har nämnt de mesta tycker jag! Skulle jag rangera så blir det stam, kompensation, prestation och i sista hand poäng. Fast det beror på vilket sto jag navänder också förstås!

jag har bara ett sto än så länge ;)  jag tycker oxå stam är roligt och titta på …

Det där med kompensation är lite farligt, för vad säger att du bara får de "bästa" egenskaperna från föräldrarna, risken är ju att du får de sämsta ;)

Jag tittar först och främst på hur hingsten förvärvar, altså hur verkar andra avkommor vara. Jag ser gärna att hingsten förvärvar lugn och stabilitet. Sedan kikar jag även på hur stammarna matchar varandra. Russet är ju väldigt inavlat redan som det är och man behöver ju inte göra det värre.

Att hingsten har egna starka meriter är inte så viktigt, men den skall ha rörelser som gör att jag tror att den kan prestera om den får förutsättningarna. Finns det flera avkommor tittar jag givetvis på hur dom agerar i tävlingssituationer. Ofta tycker jag att "travfolk" stirrar sig blinda på hingstens prestationer, glömmer bort stoet och tittar gärna i "flock". Dvs det brukar vara tre, kanske fyra "inne hingstar" som alla skal betäcka med. Jag tittar nog då helre åt ett annat håll och försöker hitta fina hingstar med bra förvärvning som kanske inte används så mycket.

Det var lite funderingar löst samansatta…..

#3 tycker jag låter väldigt vettigt …

Ledsen om jag kapar lite. Men vad anser ni är gränsen på vad ni skulle "inavla" med?

Jag har ett sto som skall betäckas till våren, även hittat en bra och fin hingst till heller.
Dock har de båda samma hingst i sitt tredje led. Alltså kommer den hingsten finnas på två ställen i fölets fjärde led. Är detta för nära?

Hingsten jag hittar kommer även passa med ett ungsto som är på tok för ung nu, men i framtiden om hon fortsätter att utvecklas.
Då har hon en hingst i andra ledet som hingsten sen har i sitt tredje led. Är detta för nära?!

Annars går jag mycket på stam, då jag inte vill inavla mer än nödvändigt, sen är jag ny, så har jag möjlighet så går jag gärna på vad hingsten nedärver i temperament och psyke. Då jag vill ha ngt lugnt och bra att arbeta med i framtiden.

Hingsten prestationer, (inkl avkommors presationer) är ett stort plus.

#5 Jag tycker det är alldeles för nära, men man får se på helheten. Helst vill jag inte ha en inavelskofficient som överstiger 13, men jag har två avkommor som är på drygt 15, men det hade sina speciella skäl.

Har tagit för vana att kolla med Pernilla Jobbs i tråden Hjälp att räkna inavelskofficient för att få en hint om hur det ligger till med innavel.

# har också haft funderingar på vad som är för nära, mitt sto har ju en tigrerad mamma så en del tycker jag ska leta efter en tigrerad hingst, men dom tigrerade hingstar jag sett, finns kanske fler , har ju samma släkte som mitt stos mamma … men då tycker en del att det är ingen fara då det är i 3 eller 4 e led.. .  men jag vet inte vad jag ska tycka .. får fundera lite ¨på det…

Finns det i fjärde led är tyvärr inte så ovanligt och det kommer nog få se mer av i framtiden då fler och fler väljer samma hingstar. Det är väl inte så farligt än så länge men i framtiden kommer det att göra russet genetiskt fattigt.

Det är väldigt svårt.
Dpå jag bar hittar hingstar som har ngn utav hingstarna som mina ston har i sig..

Hur jag väljer hingst beror litet på vad jag förväntar mig av avkomman. Jag vill ha russ med stabilt temperament, bra rörelser och gott tävlingshuvud. Gärna udda stam då det avlas för litet på en del och "för mycket" på andra stammar.

Harj ag ett sto med litet högt temperament välljer jag en hingst med oerhört stabilt temperament, gärna att det finns i flera led bakom. Spelar ju ingen rolll hur snygg hästen är om den inte går att använda…

Och tvärtom, har man ett stabilt sto kan man använda en hingst som är lltet piggare och få en hanterbar fölunge.

Jag vill ha hästar med energi, framåtanda och som inte hetsar. Ett russ ska kunna använads till så mycket, och ingen blir glad åt en supertravare som inte går att köra, en hopphäst som skenar runt banan eller en körhäst som inte går att köra dressyr med.

Hur ser/vet ni att hingsten har ett lugnt temprament?

Är man intresserad av en viss hingst kollar man upp hur den t.ex är på tävling om den tävlar och vad avkommorna ser ut att ha för temperament och hur är den hemma, när den är borta o.s.v

Känner man till föräldarna vet man kanske hur de har betett sig och vad de har lämnat.

Skulle också vilja veta vad som är ett lungt temperament. Har vid flera än ett tillfälle hört folk som påstått att en del hingstar inte är riktigt stabila i sitt psyke… Och det uttalar dom sig om utan att ha haft något med dom att göra. Synd eftersom många nya inom avel ofta frågar dessa människor.

#13 För mig är ett lungt temperament att en häst är lugn och sansad. Jag tror att 50% av detta är ärftliga faktorer och 50% är hantering. Även den lugnaste hingst kan flippa om den inte är rätt hanterad och "uppfostrad".

Som avelshingst anser jag även att den skall vara bra med stona, inte en massa "okynnesbetäckningar". Hingsten skall kunna gå i en flock med ston utan att bli aldeles hispig.

Då menas att man ska åka runt på olika tävlingar under ett år för att se om den tänkta hingsten uppför sig?

Som hingstköpare ska jag köpa "grisen i säcken"? För jag kanske måste betäcka nu omedelbart?

Å om jag då vill byta hingst .Hur gör jag då om den jag inte har uppför sig?

#15 Man kanske inte nödvändligtvis behöver åka runt själv på alla tävlingar och utställningar, men några är aldrig fel. Sedan kan man ju alltid lyssna med folk som man litar på, även människor som har avkommor efter den tilltänkta hingsten.

Det var så vi gjorde när vi valde Duktig i år. Efterssom våra planer omkullkastades totalt den 30 Maj så blev det lite bråttom att hitta en hingst. Jag kan säga att Duktig har levt upp till alla förväntningar med råge. Till våren får vi se om även avkommorna gör det :D

#15 Man behöver förhoppningsvis inte åka runt så mycket utan att man försöket titta på det man kan se, prata med andra russuppfödare och sedan prata med hingstägaren. De flest ger en ganska bra information om hingstarnas temperament.
 Sen är det ju ofta fler saker som avgör vilken hingst man väljer. Temperamentet är ju bara en del. Dessutom finns det alltid undantag då det gäller avkommor. Två flegmatiska föräldrar kan ge en het avkomma och tvärtom. Hanteringen betyder mycket även om det är lättare att få en orolig individ lugn, än en slö individ pigg och het.

Jag valde en stam jag tyckte gick ihop med mitt stos stam, samt att hingsten skulle ha en bra extrör som passade ihop med hennes också. Bra ben, bra psyke, duktig på travet samt fina avkommor som också har fått bra poäng.

Så jag satt och vägde lite mellan olika hingstar men fastnade för en som passade perfekt :)

Så resultatet väntar jag spänt på till sommarn! :D

Jag kan väl säga, då jag har hingsten jag tänker använda till mitt sto hemma. Så jag kommer hinna lära känna honom ordentligt osv.
Stammen är okej. Men framförallt så verkar han och mitt sto komplettera varandra.
Båda är lugna och sansade i hantering, men det verkar ändå vara go i båda. Vilket verkar toppen.

Sen får vi bara hoppas på de bästa =)

Det är svårt detta med avel, och det är en chansning, alla de ästa generna kanske inte hamnar i fölet som man självklart alltid hoppas på. Som jag vet nämndes lite längre upp.

Jag tror att när man valt en hingst och fått ett bra föl så är det lätt att man använder samma hingst igen. Fast med ett bra sto kan man nog få flera bra avkommor oavsett vilken hingst man väljer (om man håller sig inom rimliga ramar). Russhingstarna är ju godkända för avel och får passera ett nålsöga så de brukar ju alla var bra. Det är väl mest mindre saker som skilljer dem åt I alla fall exteriört.