Igår hände något som är det hemskaste jag någonsin varit med om. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv…

Klockan va väl runt 7 i går kväll och Kiara hade precis fått mat. Sedan va det dags för promenad. När vi precis kommit ut från grinden ut till gångvägen vid tungelstavägen för Kiara för sig att hon absolut vill springa inne i buskarna. Vilket ju inte går då hon har koppel. Då blir hon arg och sätter sig emot och börjar backa. Då backar hon ur kopplet…

I glädje av att fått sin vilja igenom springer hon glatt runt i buskarna. Sedan vänder hon upp och springer över vägen. Hjärtat stannade men jag såg att hon hade klarat sig över på andra sidan. Enda sättet att få in min hund när hon är på rymmen är att locka med godis. Så jag tänkte att bra, då stannar hon på den sidan så hämtar jag godis. Men precis när jag vänder och ska springa och hämta godis…

Hörs en jätte smäll och jag hör ur Kiara fullkomligt gallskriker. NEJ! Är det första jag tänker och utan att titta mig för springer jag i vild panik över vägen. Redan nu gråter jag helt hysteriskt. Där ligger min prinsessa blodig och skriker i diket. Jag har aldrig hört ett djur låta så förut. Det va så himla hemskt. Ren smärta och rädsla.

Bilarna har stannat från båda håll och föraren till bilen som körde på henne står inne vid kanten. När jag närmar mig Kiara reser hon sig och springer i panik på 3 ben, blodig hemåt. Och jag efter helt panikslagen och gråter hysteriskt.

Hon sprang in på tomten och av choken springer hon runt, runt på 3 ben. Vid det här laget har grannarna kommit och står samlade utanför staketet medans jag och pappa lockar med korv och skinka. Men jag va så upprörd att jag knappt kunde stå. Jag grät och skakade så sjukt. Efter mycket om och men får pappa tag i Kiara och jag springer dit och bär upp henne. Nu har även föraren till bilen hunnit fram och står och pratar med mamma.

Så jag bärde fort in henne i huset och mamma ringde djursjukhuset medans pappa hämtade försäkringspapprena. Sedan åkte vi akut in direkt till Bagarmossens djursjukhus. Väl där kom dom och tittade på henne direkt. Och pga att hon inte stödde sig på ena frambenet och att det svullnat upp så åkte hon direkt in på röntgen.

Som tur är hade hon ingen fraktur. Sen kom vi in på undersökning. Där det konstaterades att hon fått en rejäl smäll fram till och att mjukdelarna tagit stryk men ingenting va trasigt. Sedan tvättade dom rent alla hennes sår och lindade båda armbågarna fram på henne. Sedan fick hon antibiotika och en tratt över huvudet.

Veterinärerna ville ha henne kvar över natten för uppsikt. Men jag sa att jag heldre sitter uppe med henne hela natten hemma där hon känner sig trygg. Så jag fick ta med henne hem. Och jag skulle ringa om hon blev sämre för då skulle vi åka in akut igen. Så efter 3 och en halv timmes vistelse på djursjukhuset fick vi åka hem och fick med oss recept på medecin hon ska få.

Hon somnade i min famn när vi kom hem och imorse ar hon väldigt förvirrad och hade ont. Men hon får efter omständigheterna bra. Veterinären sa att jag skulle vara riktigt glad över att få hem min hund levande.
"Hon är en mirakelhund med änglavakt." sade dom.

Och eftersom att hon hade ett koppel som är tillför att man INTE ska kunna backa ur det så undrar jag hur otur jag och hon har egentligen. Chansen är inte stor att detta händer.

Idag är både jag och Kiara tagna efter chocken men just nu är allting lugnt. Vi tar en dag i taget och hoppas att min prinsessa ska bli frisk.