Vart är ungdomen på väg

Gud vad hemskt!! :( Att man har mage att göra någonting sådant

#1 Idioter har det alltid funnits, skillnaden är att idag får vi reda på det på ett annat sätt. Gör ju inte händelsen mindre fruktansvärd, men jag tror inte vi skall hänga "ungdommen" för det var inte bättre förr…..

Herre gud  vilken tur att polisen fick tag på dom.

Fyra femtonåringar har eldat upp en skola på Gotland, så ett stall går säkert att elda upp också…..Vad gör barnens föräldrar?????? Håller man inte koll på vad ungarna sysslar med på sin fritid? Det är mer noga med djuren att dom har det bra, än med att människorna, d.v.s. våra barn skall få lära sig hur man beter sig socialt!

# 3 Jag tror inte att du och dina kompisar sprang runt och pyromanade när ni var 15…..eller? Jag skyller inte på ungdomarna, utan föräldrarna som borde ha vett att ta hand om sina barn från det dom är små!

Våldet och skadegörelsen ökar för varje dag. Nästan dagligen står det i tidningarna om hur ungdomarna slår ner varandra, sparkar på liggande m m, och hur många skolor har inte blivit utsatta för bränder. Jag ställer mig alltid frågan VAR FINNS FÖRÄLDRARNA??

Märker dom inte att ungdomarna är ute, som i ovannämnda fallet 5 på morgonen, inte tror jag dom är så morgonpigga. Nej dom har säkert varit ute och "härjat" hela natten.

Tyvärr så verkar dagens föräldrar (inte alla förstås) inte ha tid med sina barn. Jag har själv jobbat med omhändertagna ungdomar så jag vet att många har inte ens gått på bio eller ens gjort någon aktivitet med någon av föräldrarna. Tyvärr så är det läget i dag.

Det saknas empati och kärlek, och då tar dom tyvärr till såna här fruktansvärda saker för att synas och höras. Tyvärr så florerar det en massa droger redan i unga åldrar. Man blir mörkrädd över hur samhället ser ut idag.

#5 Inte jag, men det fanns andra. Stallet i Lidköping, där jag väkste upp, utsattes för ett liknande attentat i slutet av sjutiotalet vill jag minnas…..

Som sagt, jag försvarar absolut inte handlingen, men jag är ganska säker på att det inte var bättre förr…..

Förstår inte vart de får alla ider ifrån att göra en sådan sak….

vad får man egentligen ut av att göra en sådan sak? förstår mig inte på dom…

# 7 Se dig omkring….Det var bättre förr! När man slogs så sparkade man inte på liggande, utan slogs med knytnävarna. Droger förekom mera sällan. Föräldrarna HADE TID att ägna sig åt sina barn. Inte alla, men en  större andel än i dag! Dagis, lekis och skolan är ingen bra barnuppfostrare, det är föräldrarnas sak att ta hand om sina barn med kärlek och omtanke. Visst alla blir inte mönsterungdomar, det kan gå snett, men chansen är mindre!

Även om det förekom saker förut också så var inte attityden som nu. Efter alla år jag jobbat inom skolan ser jag hur det förändras. Numera så verkar det som många föräldrar inte vet hur man uppfostrar barn. Barnen har övertaget, har suttit på en del EVK där föräldern undrar vad den ska göra med sitt barn som skolkar m.m. Om vi från skolan trycker på att det är föräldrarnas ansvar att se till att barnet kommer till skolan och går på lektioner så undrar de vad de kan göra. Vara närvarande själv går inte det har de inte tid med. Dessa barn har inga tider som de ska vara hemma på kvällarna m.m. de gör som de vill. Den skola jag jobbar fick hela vindutrymmet och musiksalen uppbränd för 2 år sedan, två av våra elever som "råkade" tända på. En kostnad kring miljonen.

Hur får man sådana ideer?? Har dom inget vettigare att göra på sin fritid?. Tur att polisen fick tag på dom.

#10 Det där är en uppfattning som inte stöds av någon rättsstatestik men som av någon anledning är en "etablerad sanning".
Du kan ju läsa Birgitta Stenbergs självbiografi, Apelsinmannen, som utspelar sig i mitten av -50 talet med blandannat kravallerna i kungsträdgården och Berzelipark i början på -50 talet.

Som jag skrivit tidigare så gör inte detta det aktuella fallet mindre tragiskt, men jag blir irriterad på självgoda människor utan koppling till historiekunskaper som slår sig för bröstet i en "annat var det på  min tid" attityd.

Sist men inte minst, av våldet i samhället är det 15% som begås av ungdommar. De övriga 85% begås av vuxna…. Sedan är varje våldshandling, oavsett om den begås av ungdommar eller vuxna, en för mycket.

Lite läsning:

http://www.dialogan.se/battre-for/

http://www.dialogan.se

Ja, jag måste nog hålla med Jerker här. I alla tider, redan de gamla grekerna…, har den äldre generationen förfasat sig över ungdomens förfall, dåliga uppförande, brist på respekt o.s.v. Det var inte bättre förr, kanske annorlunda, men inte bättre. Rötägg har alltid funnits. Jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt (och i viss mån deltagit i) gängkrigen mellan olika stadsdelar i Stockholm. Kanske inget man vill skryta med, men kan skämmas för. Det är som sagt inte bara ungdomen som gör dumma saker. De flesta krig startas av vuxna.

 Sådana tilltag som nämns i #0, måste ju till varje pris bekämpas, och kan aldrig försvaras.

usch.. Att man ens kan få för sig att göra något sådant? Man måste ju må väldigt dåligt..

Jag kanske räknas till dagens ungdom, men jag tycker inte att vi verkar värre än de som nu är vuxna eller som lämnat plats för andra generationer.
Alla har vi haft våra hyss för oss, vissa testar gränserna och vad som sker när man gör si och så.

Jag kan ärligt säg att det funnits många tankar i mitt huvud, ibland finns, som inte är särskilt trevliga. Men för min del är det mera tanken på hur det skulle vara om jag gjorde det, och vad blev konsekvenserna. Hur skulle jag känna mig när jag utfört det jag faktiskt hade tänkt?
Jag har aldrig utfört något av de värre sakerna som tyvärr har befunnit sg ett antal gånger i huvudet på mig.
Men fortfarande vill jag prova saker för att se vad konsekvensen blir, dock inte så att det skulle vara något ont för någon annan. Men för att se vad folk omkring gör och säger, utan att de vet att man i sådana fall varit "gärningsmannen".

Jag vet inte om jag var tydlig eller luddig, men skriver det en gång till.
Jag har inte gjort något som skadat någon annan. Bara tänkt…

Men det kanske är det som skiljer oss som bara "tänker" och de som faktiskt utför tanken. Det är dem som inte kan tänka sig konsekvenserna av den gärningen, de vill bara se och känna efter att det blivit gjort. Det är då de oftast ångrar sig, om de är någorlunda normala i huvudet.

Jag tror inte heller att man hade mer tid att umgås med sin familj förr än vad vi har nu.
Förr använde vi oss mer av händerna, av det fysiska i våra kroppar. Fanns inte lika många "latmansmaskiner", och saker tog mycket längre tid.
Det är bara det att vi prioriterar annat före familjelivet, för det har vi ju redan när man har barn och en partner.
Vi strävar efter lyx och välmående, tar det vi har för givet. Att det alltid kommer finnas, och då behöver man inte jobba för att stå kvar. Men nu är inte livet så enkelt, att man slipper jobba för att saker ska hålla.
Alla dessa maskiner vi använder oss av måste ha daglig tillsyn för att fungera. Djuren måste ha mat och vatten för att överleva eftersom vi håller dem i fångenskap. Vi måste umgås med de nära och kära för att behålla kontakten. Vi måste tvätta våra kläder för att de ska bli rena.
Men så är det med människor, vi ser det vi inte har. Speciellt vi i I-länderna är väldigt missnöjda tillvaron bara för att det hela tiden finns något bättre.

Detta tror jag gör så att t ex ungdomen söker nya utmaningar, samhället "klarar sig själv".