En bra idé.

Frågan är hur man skall gå tillväga för att nu dem som inte är medlemmar, och som inte läser Gotlandsrusset eller är här och snurrar runt?

Jag skulle förselå att någon som har förslag på hur detta skulle gå till och som är intresserad av frågan, kan försöka hitta tid att tänka fram ett bra förslag som sedan kan gå vidare till SvRAF:s styrelse. Chansen att det blir något gjort snart är betydligt större om det kommer ett bra och genomtänkt förslag i en skrivelse, än om det bara är en önskan om att det skall ske. Det kanske finns någon av de duktiga ungdomarna som har egna ideer om vad som skulle behövas och tilltala dem.

En jätteviktig fråga som kanske dessutom går att hitta hjälp att finansera iom att det rör ungdomar?

Inte är det lätt att hitta dom som inte vet att vi letar efter dom :-)

Jag tror att om vi som varit med några år tillsammans med de duktiga ungdommar som finns här på sajten kan spåna ihop olika idéer som sedan samanställs av någon formuleringskunnig människa till en skrivelse så kan vi få ihop något bra.

En tanke som jag tror mycket på är mentorsskap. Det brukar leda till att bägge parter utvecklas och har stöd av varandra.

Kursverksamhet borde man kunna söka ekonomiskt stöd från diverse olika ungdomsorganisationer som finns. Det kanske även finns resurser från EU att söka.

Men jag uppmanar alla med idéer att skriva ner dom här så ser vi vart vi hamnar.

Det viktiga är att vi focuserar på möjligheterna, problemen tar vi när dom dyker upp :-)

En bra målgrupp tror jag är ponnytravskuskarna som närmar sig 25 men inte vill gå över till stora travare utan fortsätta hålla på med russen. Att få ännu fler kuskar att gå med i avelsföreningar och därigenom få tillgång till tidningen, kurser, utställningar mm. tror jag kan vara en bra start på ett avelsintresse.

Jag skulle gärna se fler russ inom ridsporten också, så att fler får upp ögonen för dem och väljer russ framför andra raser. Tyvärr verkar inte ridsidan vara lika intresserade av stammar och renrasigt som ponnytravet, men kanske skulle man kunna ändra på det?

# 3 Man kanske kunde ha någontyp av avelskurser tillsammans med ponnytravklubbarna, och som riktar sig mot ungdomar?

Ämnen att ta upp kan vara anledning till premieringar, utställningar, olika typer av licenser osv på hingstar och vad det betyder om russet är icke premieringsberättigad tex.

Hur man tänker inom SvRAF och vilka olika inriktningar eller ansvarsområden som finns inom russaveln. Detta med bevarande tex, varför det är viktigt och framför allt, russets historia.

Spinn vidare!

Tycker att det låter som en jättebra idée! Har själv tänkt att satsa mer på aveln sen när jag inte får tävla längre (börjar närma sig). Har redan börjat lite smått men vill gärna lära mig MYCKET mer!

#4 Ja, ett samarbete mellan avelsföreningar och travklubbar tror jag kan vara jätte bra. Ponnytravert är ju den största "kunden" på russ men oxå där massor av fördommar om "avelsfolk" florerar. Kan nog vara en väldigt bra ingång.

Låter som en jättebra idé! :) Jag själv är inte så insatt i avel just nu, men när jag blir äldre och slutat tävla vill jag på sikt börja med uppfödning av ponnytravare - alltså russ och shettisar.

Som #3 skriver så är väl de "äldre" utövarna av ponnytrav - de som är 20 år och äldre, en bra målgrupp. De som är yngre har kanske inte så mycket att bestämma själv om de vill syssla med avel eller inte - min mamma skulle då inte gått med på att jag skaffade några avelsston och drog igång avelsverksamhet ;) Men man blir ju aldrig fullärd, så nog skulle jag kunna tänka mig gå kurser och sådant om avel även fast jag är 16 år och det är långt kvar tills jag har möjlighet att ha en egen avelsverksamhet, kunskaper försvinner ju inte direkt :)

Av många ansågs ett förslag på avelskonferensen som "galet" men det är allt annat än galet! Det gäller nog bara att tänka till o sätta sej in i det.

* Sv.Russavelsföreningen bygger upp en egen stam/köper in lämpliga djur för detta. Här kan man tex ta till vara på vissa bevarandelinjer o dyl. Bestämma deras avel för att behålla dessa linjer/stammar. Med andra ord göra en egen levande genbank. Självklart även dagens populära linjer som "i morgon" kanske är de som behöver "räddas"

* Dessa individer skall ut till häst/naturbruksgymnasium o andra typer av hästskolor o där användas bruksmässigt och ingå i undervisning/ om vår enda inhemska ponnyras! Dess historia o framtida bevarandeavel.

* På så vis arbetar man med stor information om vår trevliga lilla ponnyras även mot alla de hästintresserade som aldrig sett/hört talas om russet o vem vet? De kanske finner russens historia/användbarhet så intressant att det är bland dem vi kan hitta framtidens avelsintresserade!

* Det borde väl också vara möjligt att söka bland de bidrag som finns för  ovanstående förslag???

Lite typ ackordshäststiftelsens grund fast de jobbade ju mer för att hästar snabbt skulle finnas att tillgå vid andra "övningar".

#9 Det var väll lite på det viset som tanken med Gute Hingstföreningen var baserad. Altså att bevara bevarandebara blodslinjer? Problemet med den idé som du skissar, och som inte alls är galen, är väll just finansieringen.

En tanke med en sådan "levande genbank" är väll att man skulle kunna använda den som marknadsförings väg för russet och kanske öka intresset för russet. Men det förutsätter att man kan få ut dessa individer på lantbruksskolor samtidigt som man kan använda dom i avelsarbetet. Idén är absolut tänkvärd, Gäller bara att få med sig lantbruksskolorna och en finansiär.

Att tillsammans med ponnutravklubbarna utveckla ett kursprogram för avelsintreserade ponnykuskar tror jag kan vara mer effektivt ur just aspekten att rekrytera nya uppfödare.

Jag som förälder och uppfödare har oxå ett ansvar för att lära ut till mina barn. Jag har nog lyckats en del i det fallet men hur jag gjort vet jag inte…. Att avel och trav och andra grenar kommer närmare varandra tror jag är mycket viktigt för framtiden.

#11 Jo, jag har lyckats med en av fyra :-). Eftersom jag har en fot i varje "läger" har jag konstaterat att det finns väldigt mycket fördommar mot varandra. Vissa uppfödare anser inte ponnykuskarna kan köra "på riktigt" medan ponnykuskarna tror sig veta att man bara kan få bra poäng på en utställning om ponnyn är ett fetto…… Finns många fördommar som det är värt att reda ut genom att ha närmre kontakt mellan uppfödare och ponnytravet….

#9 Det förslaget kommer jag väl i håg och tycker inte alls att det var galet! Tvärtom, jag tyckte det var  ett ganska bra förslag. Det ska självklart vara russ och inte importerade okända och korsningsponnyer som ska finnas på de skolor och ställen där barn och unga träffar på hästar.

Nej nu måste jag bara komma fram med en sak som plågar mig, nu när ämnet är "hur uppmuntrar vi de unga uppfödare"?

Ett fint incitament till att börja / forstsätta med aveln borde ju vara fölbidraget!

Det  - eller jag borde säga TANKEN om det  - var det i alla fall för mig när jag i somras valde att betäcka alla mina ston (5 stycken). Dels hämtade jag hem en hingst från Sverige och dels åkte jag bort med ston till en anna hingst i Sverige.

Som studerande vet ni nog att man inte har hur mycket pengar som helst att kasta omkring, och för mig vore fölbidraget på runt 1000 kronor per föl ett värdefullt bidrag till min hästekonomi!

Så döm om min besvikelse nåar jag fick veta att mina föl inte är berättigade att få bidraget,  bare för det att jag har adress i Danmark!

Med till saken tycker jag att det hör att mina ston inte är villkorliga danska snedbenade kråkor, utan de är helsvenska, utan welshinslag, reggade och stamboksförda i Sverige, och hör till sina årgångars bästa (diplomston) ! (Detta gäller bortsett från ett sto, som jag inte hade tänkt söka bidraget till, eftersom hon är dansk stamboksförd)

Till dem använder jag bara svenska stamboksförda hingstar!

Om inte föl efter mina ston skulle vara berättigade till bidraget, så vet jag f** inte vilka som skulle vara det!

Det är då verkligen redan ingen fördel att vara dansk russuppfödare med ambition om att avla "svenskt" . Jag har stora utgifter till transport över gränsen, som fölbidraget till viss del skulle kunna täcka och därmed ge en mycket tillträngt hjälp.  Det känns helt enkelt orättvist att jag som är medlem i SvRAF sedan 9 år, seriös och aktiv  uppfödare, inte kan få ett bidrag som en vilken som helst svensk kan få, bara han skaffar ett vilket som helst  sto och betäcker med "grannens hingst."

Det kallas på danska konkurrenceforvridning når en "producent" (läs här uppfödare) kan få ett ekonomisk bidrag till sin produkt (läs föl) - och en annan producent av samma produkt inte kan få det!

Hur ska jag kunna matcha svenska fölpriser, när svenska uppfödare nu kan få betäckningsavgiften så gott som refunderat  (avhänger av hur hög språngavgiften är, ja jag vet) medan jag får ingenting och dessutom har transportutgifterna….Det går bara inte!

Visst har jag själv vald att göra det "besvärligt" för mig själv genom att bara vilja använda svenska hingstar, men det är ju för att jag vill det bästa!

Jag kommer troligen inte att betäcka mina ston något mer, och  det är jättesynd att så fina ston nu troligen kommer att gå enbart som ridhästar…..

Tycker  att det är tråkigt att Svenska Russavelsföreningen inte bryr sig om att uppmuntra en ung och dedikerat uppfödare - med ston som verkligen är värdefulla för aveln - bara för det att de finns ca. 4 mil söder om Sveriges gräns.

Problement är troligen att eftersom det är ett EU-bidrag, sökt av Sverige får det säkert bara betalas ut till intressenter som verkar i Sverige. Byråkratiskt och inget roligt! Vad tråkigt för dig!

Det borde ju kunna gå att lösa. Kan du inte "skaffa" en sommarstuga i Sverige? och skriva hästarna där?

# 14 Jag förstår din uppgivenhet Signe, men som du vet så har Jordbruksverket bestämt i frågan, inte Svenska Russavelsföreningen. När din skrivelse kom, sändes den vidare till SJV för beslut, för att det inte skulle bli ett godtyckligt beslut taget utav styrelsen i en rasförening som inte har kunskap nog om reglerna för dessa bidrag, utan för att SJV skulle tala om hur bidraget skall fördelas.

Bidraget är såsom SJV har tolkat det, ett bidrag som Svenska staten betalar ut till sina medborgare. På samma sätt skulle jag tro att övriga EU länder inte har möjlighet att betala ut sina bidrag till andra än dem som är medborgare i det land som har fått del av bidraget.

Det är väldigt viktigt att detta med bidragen sköts på ett sätt som följer SJV och EU:s regelverk. Går det ut bidrag på felaktiga grunder, om det inte redovisas som det skall, mm, kan följderna bli att föreningen mister möjligheten att söka bidrag. Därför var det av stor vikt att fråga berörd svensk myndighet hur föreningen skulle förfara i just detta fall.

Du har själv tagit del av det beslut och den tolkning som SJV tillsänt SvRAF, och jag tycker det är tråkigt att du lastar föreningen för det som den inte rår över. Om SJV har för avsikt att ändra sig i frågan, får SvRAF tillsammans med de två övriga föreningarna naturligtvis agera annorlunda, men de kan inte på något vis gå emot beslut som SJV tagit.

Även om diskusionerna om fölbidraget är nog så viktig kanske vi skulle ta det i en annan tråd. Tycker att vi i denna tråd skall fokusera på vad vi kan göra, utifrån en possitiv synvinkel. Känns som om vi driftar lite från trådens huvudämne…..

En liten tanke:

När de "gamla uvarna" går ur tiden så kommer det ju nya äldre "uvar". Det är naturlig tillväxt…

Vi har äldre äldre, unga äldre, äldre unga och unga unga, och alla väntar på sin tur.

De unga uppfödarna måste också få utrymme, släppas fram av de äldre som man hoppas vill föra sina kunskaper vidare till de yngre generationerna.

Man måste också bejaka mångfalden i bruket av russet, för att öka efterfrågan och intresse för uppfödning. Måste se lite längre än till travruss och ridskoleponnyer, det finns så mycket mer.

# 18  Håller med, det var det jag menade under # 4, att man måste försöka förklara för de nya, att det är ett brett område som russuppfödarna ansvarar över, så att de förstår att russet är så mycket mer som du själv säger. Det måste också finnas en acceptans att alla inte håller på med det ena eller det andra, och att alla är värdefulla för att bibehålla antalet djur i avel och den genetiska variationen.

#18 och #19 I all marknadsförings utbildning lär man sig att det är mycket billigare att behålla en kund än att skaffa in en ny. Det innebär i sin förlängning att man skall lägger man resurser på att utveckla en befintlig kund till en bredare del av ens sortiment blir man effektivare än om man hela tiden jagar nya kunder.

Jag tror att detta är översättningsbart även i detta samanhang. Innom ponnytravet har vi redan en "kundgrupp" som vet hur förträffligt russet är. Att sedan vidareutbilda dessa till att inse att det finns mer som ett russ kan användas till tror jag är väldigt mycket enklare än att försöka få människor som hela sitt liv ägnat tid åt diverse importerade och blandade ponnyer.

Jag kan gå till mig själv, vi kom i kontakt med russen via ponnytravet och har lärt oss otroligt mycket om denna fantastiska ras. Idag använder vi även våra russ till att köra i skogen och tankarna finns att börja med körning den dagen som ekonomin tillåter(dvs ungarna flyttat hemifrån)

Så jag vill nog hävda att det är mest effektivt att rekrytera nya uppfödare genom ponnytravet. Ser vi till att utbilda dessa intreserade på ett bra sätt samt inför ett fungerande mentorssystem så tror jag att bredden oxå kommer.

# 18, 19, 20. Jag håller med om at det mycket viktigt at hålla intresset för russet kvar hos ungdomar inom ponnytravet och hjälpa dem att ta steget och börja avla.

MEN jag tror också vi behöver vidga interesset för russ och russavel till nya grupper - inte minst för bevarandearbetet! Här kan tex föreningen Skogshästen och dess olik verksamheter - som också riktar sig till ungdomar - vara en viktig inkörsport.

Jag är av den uppfattningen att många unga är jätteintresserade av att fortsätta med russavel och försöker lära sig så mycket som möjligt……

#22 Precis, det är mitt intryck oxå. Då gäller det att smida medans järnet är varmt och se till att det finns utbildning anpassade för dessa.

Några idéer om punkter som skulle kunna tas upp i en utbildning

• Hästens anatomi
• Extriörbedömning
• Avelsmål (bevarande, prestation, osv)
• Juridik
• 3 årstest
• kvalitetsbedömning
• premering
• företagsekonomi
• Historik och framtid
• Vad ska jag med en mentor till?

Det var några förslag utan inbördes ordning, man kanske skulle kunna tänka sig en kursplan i två eller tre steg.

Unga uppfödare behövs självklart, men glöm ej ridsporten och dess betydelse för russen allsidighet. Det stora problemet i dag är  ryttarnas storlek och max ålder  innom ridsporten och så behöver vi flera individer som Valter, Birk, Fridhems Jonathan, Gnistra och Emma 3 mfl ( vilken ponnyras har denna bredd från ponnytrav, western, dressyr, hoppning. distans, gallop, körning, bruks m.m.)  för att synas och sudda ut många ponny-förälders tråkiga attityd mot våra underbara russ. Att lyckas att hålla bredden innom russ-aveln och att russen blir större konkurenter til övriga B-ponnier, så vi kan få tillgång på  större efterfrågan.

 För russen har ju flera SM tecken i Dressyr( bla James Bond) o körning (fins flera st) o även i  fälttlavlan tror jag också.

Vi behöver defenitivt flera unga upfödare, för att hålla den lilla rasen i gott skick i framtiden.

Jag vet att det är lätt att skriva o tycka,men värre att få det att fungera, jag själv gör vad jag kan för att visa Russen allsidighet men någon större uppfödning vågar jag inte själv satsa på.

#16 Jag är förbannad för att svaret jag fick gick generellt på uppfödare utanför Sverige, och min ansökan var inte generell, utan den var för MINA föl, som är lika svenska som alla inom Sverige! Jag tycker faktisk  inte att föreningen har behandlat min ansökan. Och så skriver jag inte mer i denna tråd, ursäkta röran.

Jag tror också att det kan vara en god idè att börja utbilda ponnytravungdomar i avelsfrågor. Mycket hänger då på att utbildningsmaterialet blir intressant och verkligen engagerar. I den här rasen gäller det ju att utbilda inte bara ponnytravaruppfödare, utan uppfödare av russ för alla ändamål och bevarandet av mångfalden inom rasen. Det vore bra om fler uppfödare kunde förstå att alla inriktningar är lika viktiga. Jag tror att om några engagerade och kloka personer slår sina kloka huvuden ihop, skulle man kunna utarbeta ett vettigt utbildningsmaterial. Man kan sedan erbjuda ponnytravklubbarna kurser, dit även ungdomar med andra inriktningar är välkomna.

OK, det är en sak att ha drömmar, och en annan sak att genomföra dem…

#26 En vision börjar med en dröm och kan med idogt arbete kanske realiseras…..

#24 Tyvärr verkar inte ridsportsutövarna ha riktigt samma syn som oss. Tar som exempel när jag la ut en tråd om varför åldersgränserna på B-ponny var, i mitt tycke, så låga. På gotlandsruss höll i princip alla med mig men på ridsport tyckte de flesta att man var alldeles för stor för ett russ när man var 15-16 år.

Jag har ju även sysslat lite med western och det är riktigt svårt att hitta utrustning i så liten storlek, man har inte mycket att välja på.

Jag hade gärna sett fler allroundchampionat, det hade kanske fått upp folks ögon för det mångsidiga russet?

# 25 Dina föl är registrerade i Sverige och rikstamboksberättigade och därmed räknas de som vilka svenskfödda föl som helst, det är riktigt.

Men jag förstår faktiskt inte att du inte förstår eller accepterar att detta med fölbidraget ett statligt bidrag som riktar sig till svenska uppfödare.

Jag tror inte heller att den Irländska staten betalar bidrag till connemarauppfödare inom EU, trots att de också uppfyller de regler som de har ang härstamning exempelvis.

SvRAF är tvugna att följa de direktiv som Jordbruksverket såsom svensk myndighet ger i frågan. Som jag skrev ovan är det ingenting som föreningen rår över, utan tvärtom, skulle SvRAF gå emot SJV regler, kan följderna bli stora.

Nu har jag upprepat mig och det blir inte mer sagt för det. Nu återgår vi såsom önskemål var, till trådskaparens önskningar att hålla oss till ämnet.

Hittade denna notis, i söder tänker man på att säkra återväxten, länk

Länk till arrangören Idyllens Stuteri

#25 Får jag bara fråga, är du en svensk medborgare som bor i Danmark och föder upp russ?

 #29 "tror inte heller att den Irländska staten betalar bidrag till connemarauppfödare inom EU, trots att de också uppfyller de regler som de har ang härstamning exempelvis."

Nej, det stämmer. Irländarna har bevarandestöd för sina betäckta connemaraston. Som svensk uppfödare av samma ras har vi inget att hämta oavsett blodslinjer.

#30 Kanon, tänk om fler erfarna uppfödare kunde ta efter.