Heja heja!!! :)
Jag tror det där är det ENDA sättet att frälsa folk på allvar - att de faktiskt får träffa trevliga, snygga, arbetsvilliga russ som visar vad de kan!
Eller som en kompis till mig sa:
- Innan jag träffade Frö hade jag inte en aning om att russ är en så trevlig ras!
Och hennes dotter - som just fyllt två år - ÄLSKAR Hjördis! A:s dagis ligger inte långt från stallet, så frågan är inte OM utan NÄR ungen kommer att rymma till stallet i stället för att delta i fruktstunden … *sss*

Även om det är skryt är det ju kul att läsa! Mer sånt!

Jag har märkt lite samma effekt när jag åkt iväg med Lejonhjärta, eller för den delen på folk som kommit till gården. De flesta blir förtjusta, av alla kategorier av hästfolk. Jag tror att russen för sällan kommer ut och visar sej bland ridhäst-kör-folk?

Båda de körtränare jag tränat för har öst lovord över honom och den första var också noga med att poängtera att russet är en mycket trevlig ras överlag.

Jag tror svenskar har någon skum inställning till allt som är "vårt eget". Vi varken uppskattar eller "ser" det som finns mitt framför ögonen på oss. Samma gäller ju nordsvenskarna och kallblodstravarna. Folk köper dyra tinkrar, welsh cobbar, friesers, när vi har en ras som gott kan mäta sej med dem - inom landsgränsen. HELT annorlunda är det ju både i Norge och i Finland, där man har en annan kultur/inställning till sina egna raser. Vad är det egentligen som skiljer oss svenskar från våra grannländer på det området, varför dras vi så mycket till det som är "exotiskt"?

Det var absolut inget skryt! Kör på!

Folk köper andra raser från utlandet för att dom skall vara så jäkla "fina", dom tror att det är bättre/finare med en importerad ponny/häst utan stam för 100.000,- - 150.000,- än ett russ för kanske 30.000,-! Och då kan dom ju skryta lite också…..

Jag kan svara för varför jag en gång för länge sen övergav Nordsvensken för Welsh Cob. Jag tyckte om den maffiga modellen med stor rörelseförmåga och trevligt temperament och jag tyckte om att rida och köra i olika sammanhang. Då försökte jag också tävla.

Problemet var de gamla gubbarna - som såg ner på mig och mina "nya" idéer. Jag fick inte rida och absolut inte tävla i t.ex. dressyr, Nordsvensken skulle vara det den "alltid" varit - enligt dem: en tung arbetshäst, gärna med ardennerinslag. Att leta fram lämpliga hästar att lyfta fram fina ridegenskaper i aveln hos Nordsvensk - glöm det! Det kanske börjar lätta nu, men så var det för trettio år sen.

Jag blev förtjust i Welsharnas traditioner och kultur omkring sin ras, hur de lyfte fram och gärna visade upp sina hästar. Vi hade samma smak.

Nu blev det väldigt dyrt att importera dessa hästar (med lånade pengar) och när de första uppfödningarna började komma slogs min ekonomi sönder av bankkrisen 1991-1993. De tblev kris på många sätt och alla hästar, bil, släp, hus - allt är borta.

Det är nog inte alltid det exotiska hos främmande raser som drar, det är nog ibland att "de gamlas" inställning till de egna hästarna kanske inte stämmer överens med de drömmar man har om hur hästarna ska se ut och användas till.

Hur vore det om folket flyttade till det land där "deras" hästar finns istället för att köra omkring hästarna kors och tvärs över jordklotet? Tanken fanns faktiskt att flytta till Wales…

Oj, nu handlade den här tråden om att göra reklam för russ!

Jag skulle säga det att väldigt ofta när jag är ute och kör här runt Åsbro - igår när vi levererade gödsel till trädgårdar - så frågar folk ofta vad det är för slags häst. Det är så roligt att få säga: Det är ett Gotlandsruss!

#4 Detta är väll tyvärr något vi får leva med även bland vissa russfolk. Men snart är det du och jag som är de där "gamla russmänniskorna" och då blir det minsann ordning på torpet ;-)

Jätteroligt med människor som vill lyfta fram sin ras! Det skadar inte att visa upp en häst som imponerar på andra.

Jag har också, liksom Evis, slagits av hur svenskarna i gemen hellre betalar dyra pengar för importer när vi har svenska raser som står sig lika bra. Kan det på något sätt hänga ihop med att Norge och Finland har varit ockuperade under senaste hundra åren och därför på något sätt värnar om sina raser?

#4 Var det du som red dressyr på Hebbe? Det blir ju ungefär 30 år sedan han var ute på banorna. Idag är det lite ett annat läge inom nordsvensken än det var då.

#7 Nej det var inte jag som red Hebbe. Har ett svagt minne av honom, en mörkbrun hingst?

Jag red ett sto som hette Brisita (bilden) och en hingst som hette Unick.

De (den yngre generationen) har väl insett att man måste bredda användningsområdena för Nordsvensken om den ska överleva som ras och folk intressera sig för den. De gamla "hästgubbarna" dör ju ut en efter en.

Så tror jag på att vi som nu håller på med russ också får tänka på, att hålla fram alla utmärkta bruksegenskaper och sätt att använda russet förutom de redan etablerade grenarna trav och ridning. Vi ska inte ersätta sporterna, bara lägga till.

Jag gjorde stor reklam alldeles nyss för en som ringde från Vattenfall och ville diskutera el. Jag berättade hur jag värmer upp mitt hus och veden som mina russ drar hem och all glädje därtill som det är att leva med dem inpå knuten. Hon vart alldeles lyrisk i andra änden på telefon…

Russtoka - jag förstår precis vad du menar. Jag brinner för kallblodstravarna men jag lånade ut mitt kbltravarsto för jag tyckte att det var för svårt att avla på henne. Inte lätt att hitta hingstar som var lämpliga när man inte är intresserad av travförmågan på samma sätt som man är intresserad av andra egenskaper viktiga hos rid eller körhästen. Hingstarna bedöms i princip enbart på sin förmåga att trava fort. Efterfrågan på bra rid-kbl är stor häromkring idag, men aveln har inte hängt med, antagligen på grund av att det är gamla stollar som sitter på bestämmande positioner.

#7 - Ja du kan ha rätt i att det är på grund av att de varit ockuperade, men någonstans är det ju som om man tycker att det borde vara TVÄRTOM därför?

Det enda vi svenskar verkar vara stolta över är ju våra halvblod, men de är ju inte ens svenska.

# 9 Håller med dig att våra gamla fina halvblodsstammar är helt borta, utblandat med diverse bl.a. tyskt blod…..synd! Jag minns Flingehingstarna som stod på Gotland, Drabant, Ouvertyl, Jovial bl.a. jättevackra hingstar!

Och kallblodstravarna är säkert lika bra att rida som vilka andra ponnyer som helst…..vart tar dom vägen som inte startar?????

Vi skall inte göra några misstag, vi värnar om vårt russ!

Har också haft kallblodstravare som ridhäst när jag hade så stor pålle, och Nordis skulle vara mitt förstaval om jag letade ny ridhäst. De är superbra! Särskilt om man vill kunna köra också :)

Jag skulle oxå välja nordis om jag vill ha en större variant i min hage än mina b-ponnier. Men då ska den vara brun med mjölmule .

Så fort vi varit ute på diverse uppdrag med Amaretto så har vi fått höra: Oj är det där ett russ? och, Oj kan russ göra si eller så osv osv.

Jag tycker det är jättetrist att alla svenska halvblodsstammar är i princip utsuddade från kartan numera.
Min kompis ska betäcka sitt sto och köpte hingstkatalogen för en första koll - finns knappt en svensk hingst däri! Och att kalla rasen för "svenska varmblodiga hästen" tycker jag är falsk marknadsföring.
Det borde heta "europeiska varmblodig häst" i stället!

Det var ju kul. Har ju sett honom hoppa och det var inte få skam. Men svårt att ta kort…..

Jag ska skaffa kallblod nästa år mest troligen, då de tydligen är jättebra övergång från ponnytrav till trav. Kallblod och russ påminner ganska mycket om varann att köra sägs det :)

#13 Vad jag kan förstå är väl halvblodshingsten Qalle det närmaste svenskättlat halvblod an kan komma i dagens läge? Är inte så haj på havblod numera. Var betydligt duktigare på dem för 20 år sedan…