# Glas i hagen
Author: Russtoka

Idag har jag ägnat ett par timmar åt att gå igenom en av hagarna som förut varit olaglig soptipp. Som det gamla torp detta är kunde man hitta saker ända från början av förra seklet, vi körde bort ca tio!! bilsläpkärror skrot. Men värst är glaset...

Än idag kan man på våren och efter kraftigt regnväder plocka glassplitter, jag fick ihop en glassplastbytta full idag... Man tänker både det ena och det andra om människor som kastat glas i naturen. En del kan ju vara hundra år gammalt!

Jag har ändå haft tur med mina hästar, det har aldrig varit någon som skurit sig eller trampat in något.

Nu undrar jag hur ni har det? Har ni någon gång råkat hittat glas i hagen och vad hände då? Berätta!

## Comment 1
Author: juliapettersson

Det är precis samma hos oss! Det har stått skrotbilar där vi har vinterhage, jag vet inte hur många gånger vi har gått och plockat glas på ett ställe... Senast igår var mamma där och hittade två nävar fulla igen. Läskigt! Dock har dem aldrig skadat sig på det.

## Comment 2
Author: Jenni-Bess

Bakom ladugårn/stallet så kommer det på våren fram glas bitar..Samma sak varje år.

Men ingen av hästarna har,,peppar peppar,,trampat på nån bit så dom skadat ej.

## Comment 3
Author: Fiffilura

Ujuj, vad jag får plocka skräp.... En bit skog har vi inte ens kunnat använda som hage.... Men hittar lite då och då, glas, metall, taggtråd :-( Går ofta igenom hagen på spaning efter otevligheter....

 Det värsta som hänt är att Arvak trampade in en tagg från taggtråden i hoven..... \*pepparpeppar\*

Men jisses, undrar hur många meter taggtråd vi har dragit bort???? På en del ställen var det tre trådar taggtråd, plus dubbla lager fårnät....

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Nej, men gamla krukskärvor och tegel.

## Comment 5
Author: [Borttaget]

I en av våra hagar har det också varit sopnedgrävning en gång i tiden, det var väl så de gjorde förr.......vi har plockat mängder med flaskor och burkar där men rätt var det är så ploppar det upp lite nytt, tyvärr mest glas. Men just där det är så är det inte någon rolig bit för djuren så de går som tur är väldigt sällan på just den platsen.

## Comment 6
Author: Russtoka

#5 Det är glaset som inte bryts ner i naturen, nästan allt annat rostar, ärgar, pulvriseras och ruttnar ju. Det tar tusentals år innan det är borta...

Vi måste helt enkelt ta rätt på det och återvinna det. Det kommer ju folk och djur efter oss också.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

#6Jovisst, helt rätt.

## Comment 8
Author: MagganS-B

Samma här, min farfar använde ett stenröse som soptipp, stenarna är bortkörda, men ännu kommer det upp glasbitar då och då.....

## Comment 9
Author: hannibal-roll

För nåt år sedan, tror det måste vara 3, åkte en bil av vägen rakt ner i min sommarhage. Som tur var var det vinter så hästarna gick i vinterhagen. Men iaf så var det ju såklart snö så vi fick inte riktigt tag i allt glas med en gång. Fick ta det när snön försvunnit men trots att vi trodde oss ha fått upp allt ploppar det upp fler bitar lite då och då. Ingen häst har dock skadat sig som tur är. Bifogar en bild på eländet.

## Comment 10
Author: StuteriQveiar

Här finns det också kilovis med glas! Vi har plockat, plockat och plockat, men ändå dyker det upp mer. Håller med #0 att man funderar över de som gjort det? Visste man inte att glas inte försvinner?

## Comment 11
Author: annn

Samma hos oss. Köpte för 11 år sedan stället, de som bodde där tidigare hade slängt allsköns bråte inkl. glas, flaskor, burkar på ett ställe där jag nu har en hage. Jag har plockat och plockat, men marken verkar sjunka så det kommer bara fram nytt. Nu har jag hängnat av en liten bit, där det är som värst. Vi skall köra dit ett lass grus, småsten e.dyl. och täcka med. Tack och lova har inget hänt med hästarna.

## Comment 12
Author: Torpets

jo hos oss också ,gammalt ställe ,stallet byggt 1912 och ena slänten poppar det upp saker,gamla seldelar,skor både häst och folkskor,glas.Som häromveckan låg en hel stor brun glasflaska och hur den kommit fram hel utan att gå sönder fattar jag inte.Men den var riktigt fin när det gammal modell på dom.Men inga skador än...

## Comment 13
Author: entill

Ja, visst är det frustreande med dessa soptippar som finns på de flesta gårdar. Vi ska nog ha klart för oss att de som bott där förr inte byggde soptippar för att vara elaka mot oss som lever nu. Det fanns inga miljöstationer eller avfallsanläggningar, därför valde man ut en plats på sin egen mark, där man nog inte hade för avsikt att ha sin djur, där grävde man ner sina sopor. Man hade nog inget annat val.

## Comment 14
Author: murkla

En av hagarna så har de stått ett hus/lada och där kan man hitta både glas o tegel! Men de har gått bra som tur är!

## Comment 15
Author: Russtoka

Det som var sopor på stenåldern, är fornfynd idag. Krukskärvor, benbitar, trasiga sten- eller metallverktyg. Undrar vad framtidens folk kommer att säga om våra sopor om en sisådär 3000 år... Glaset kommer i alla fall vara kvar.

Måste få visa vilket jobb jag lagt ner på att få en fin hästhage. Bild "före" togs först när jag precis börjat röja i Juni 2005, bild "efter" tog jag idag första april. Har försökt få in exakt samma position på bilderna.

Då såg man bara skrot, skräp och en ogenomtränglig grön vägg bakom. Nu ser man andra änden på hagen!

Även om vi inte kommer bo kvar här vill jag lämna det fint och användbart för andra. Hagen passar för ett par ponnyer eller några lamm.

## Comment 16
Author: Hagelberg

Vår gamla tipp bakom ladugården har jag ränsat många gånger. Den turen jag har haft är att de flesta flaskor varit hela. Nu har vi täck över det hala med mkt jord och grus. Hoppas verkligen inte att frosten nu lyckas med att frysa upp glaset.

## Comment 17
Author: Fiffilura

Dessutom hade man förr inte alls samma miljökunskaper och samma förutseende miljötänkande (även om vi idag tycker att det är bedrövligt så var det verkligen sanslöst bedrövligt förr). Kolla bara hur mycket kemikalier som släpptes ut förr.

 Vi bor relativt nära en sjö som tydligen varit dödskallemärkt på grund av alla gifter Tärnsjö garveri släppte ut. Men idag är den hör sjön visst så påass ok att man t.ex. kan fiska från den. För att inte tala om den sjö som ligger i direkt anslutning till garveriet, den är fortfarande helt död. Så de hade nog ingen direkt tanke eller kunskap bakom, var skulle de annars ha gjort med alla sopor?? Det var ju tyvärr så man gjorde förr...

## Comment 18
Author: Chirak-96

Jag har hittat skärvor från en gammal fin servis i min vinterhage men det mesta ligger nere under stenblock. Har även hittat skal från gamla plåthinkar och naturligt vis en massa glasskärvor. Har aldrig haft några skador på hästarna som tur är.

Har även ett hörn utanför sommar hagen som skulle städas men det är massor av skrot där så jag har stängt förbi det istället.

## Comment 19
Author: MagganS-B

Vi skall ha klart för oss att "förr" är för säkert 80-100 år sen, alltså finns ingen att skylla på i dag.....jag har också hittat skärvor och dom är gamla, jag lovar, Rörstrand bl.a. från början på 1900-talet, i gamla hönsgården. Dom gjorde precis som vi gjorde på 70-80-talet med soptipparna, bara det att det fanns en liten soptipp på varje litet ynka torpställe.......Varken miljökunskaper eller miljötänkande fanns då, eftersom miljön var i stort sett oförstörd.....Det är VI som förstört den!!!!!!

## Comment 20
Author: alpros

Mycket har förändrats i hur vi tänker och handlar nu och då. Betänk att de där burkarna, porslinet och glaset som man hittar kring gårdar och torp är sopor kanske från en hel livstid. Om vi hade lagt våra sopor på samma sätt hade högen haft helt andra dimensioner. Och innehållet hade varit plast och åter plast, i stället för glas. Vi har så mycket mer prylar, det går inte att jämföra, än vad man hade för 100 år sedan.

Samtidigt är det så underbart och trösterikt tycker jag, när man läser #17 som berättar om en sjö som var dödskallemärkt och idag går att fiska i. Vi har en lagstadgad försiktighetsprincip, vi utvärderar ämnens påverkan på naturen och går alarmet och något visar sig vara giftigt så kan vi kommunicera ut detta på ett ögonblick via olika media och myndigheter.

Vårat största problem är väl egentligen beroendet av olja i vardagen och att alla tycker att man har rätt att använda samma energi som går åt att värma en villa i 40 år för sin semesterresa och att vi matar våra djur med soyaprotein som odlas där regnskog stod förut. MEN, intressant, konsekvensen av detta visar sig inte som krasande glas under våra fötter, utan som svältande barn långt, långt borta.

## Comment 21
Author: SLennartsson

Min morfar (död sen 5 år tillbaka) bodde här innan, och det enda han hade i huvudet va; det kan va bra att ha. Så han sparade på allt, och ställde det där det fick plats. Så innan hästarna flyttades hit, så rensade vi igenom alla hagar. Vi brukar ha de som rutin att kolla igenom hagarna då och då, för det kan ju blåsa runt massa skit. Vi har alltid haft tur, så inga hästar har skadats på varken glas eller annat bråte. :)

## Comment 22
Author: Russtoka

Efter en tid med denna tråd liggande så var det intressant att läsa att de som kryssat i och skrivit har haft liknande erfarenheter som jag med glas och annat skräp i hagen men det ändå har gått bra. Skönt att ingen kommit till skada.

Fast man vet ju vad som SKULLE kunna hända när man ser eländet och plockar upp det.

Tack alla ni som skrivit.

## Comment 23
Author: GranoStall

I en av våra vinterhagar finns en del gammalt skräp som rensas regelbundet. I fredags, fem dagar efter att vi flyttat hästarna från den hagen, skadade sig en våra russ sig riktigt illa. Han har klivit på något i hagen och skurit sig på ena bakbenet under sporren. Såret var djupt och en ledkapsel är skadad. Han står nu på Ulltuna och det är inte säkert att han blir bra. Var en riktigt tung fredag. Dock har vi ingen aning om vad det är han skurit sig på, men vi kommer nu gå igenom våra hagar ännu nogrannare än tidigare.

## Comment 24
Author: Russtoka

Aj, aj! Det låter inte bra. Huu... jag ska nog göra en sväng till i morgon och varje vecka, som innan.

## Comment 25
Author: Evis

Det är fasiken så överallt häromkring?

Hemma där jag är uppväxt hittade man varje vår en hel hög med gamla flaskor och skrot, massor av sönderrostade grejer och det kom till och med fram en gammal gravsten (oanvänd). :-O

Här där vi bor nu är det värre, våra grannar måste ha använt dungen nedanför dem som någon sorts skrot "alltjämt" (de är 80+), när vi flyttade hit var det jäkligt mycket ris och gräs och sånt där så vi märkte aldrig det problemet förrän till våren då man såg grej efter grej, abnormt mycket alltså, försökte plocka igen, städa upp men mycket av skrotet är så svårt att få bort så det slutade med att vi hägnade av den "rutan" i hagen som verkar ha varit soptipp.

Vi har nog haft stor tur för jag har inte haft en enda häst någonsin som skadat sej på minsta vis på de här grejerna.
