Jag vill ha användbara saker, sedan är det inte så noga vad…

Jag tycker om skålar och muggar och sådant som vi fått, gjorda av Annas keramik, hon med hästarna, eller alla fina pris vi fått på Skansen genom åren. Är halvt allergisk mot pokaler och plastpriser…

# 1 håller med dig det ska vara  användbara saker

Stoltaste eller bästa vet jag inte, men jag blev nog gladast när jag fick den senaste stamboken i pris på Skansen. Den har jag verkligen nytta av.

3-åringspokalen med Leilu på Visbytravet 1991! Jättefin i silver med många ärorika namn ingraverade!

#4 Det var min dröm att få vinna den, en gång i tiden;)

Vill också ha användbara priser. Pokalerna känns så andefattiga och anonyma. Vi brukar försöka skänka bort pokalerna till tävlingar och utställningar, så någon annan som kanske uppskattar dem mer får ta hand om dem. Några gamla pokaler har jag dock kvar på bokhyllan. Det är de första vi fick i utställningsringen och på tävling. Spars mest av nostalgiska skäl. På utställning är det väl vanligare  att man får användbara priser. Ponnytravet har väl nästan alltid pokaler, likadana överallt, ganska trist. Andra tävlingar har väl mest sponsorskänkta prylar, som grimmor och sånt, det har man ju alltid användning för.

För min personliga del är priserna från Mälarruss 2007 givetvis de som står högst i kurs. RNIS tecket, Hingstchampion bandet, rosetter och keramik kannorna har en aldeles speciell hedersplats i vår prishylla. Numera har vi en egen prishylla enbart för utställningspriser och rosetter….

Jag vill helst få diplom till stona.

Gillar också användbara saker som priser på utsällningar. Plaketter är fina, men på shettisarna får man silver eller guldstämpel i passet. Det är ju praktiskt, tar inte plats och samlar damm.

Det bästa pris jag/Chirak fått är helt klart keramikmuggen. Den fick vi efter seger i Valack klassen på Mälarruss utställning 2007. Stamboken från skansen var inte heller så tokig. För att inte tala om den fina ostbrickan jag fick då oxå, Lojsta Resoluts hederspris till bästa guldbelönade valack på Guldruss.

Men att dricka te ur Mälarruss muggen… mmm.

#8 Va smart mes tämpel! Vi har no hundratals såna där små plaketter som man får på russutställningarna!!

Jag håller helt med om att användbara priser är roligast. jag brukar ge bort små pokaler när jag sponsrar ponnytravlopp eller utställing. Men annars brukar jag sponsra med snvändbara saker även på travet. Och morötter istället för blommor!! =)

Om jag ska se till det mest ärofyllda priset så är det nog Elitloppspokalen! Jag är fortfarande yngsta kusk att vinna Elitloppet (9 år gammal 1994). Pokalen väger 3.5 kg och det var tungt att lifta som liten tanig 9-åring!!

Jag har efter mina tre flyttar på senare år allt (både priser och rosetter) nerpackat i flyttkartonger som står i garaget. Men, en sak som sved - det var när jag i flytten till Skövde slutligen bestämde mig för att kasta den jättefina lagerkrans som jag fick när jag för första gången i min distanskarriär vann en 100-km-tävling. Det fanns liksom inte plats för den längre .

Bland utställningspriserna så håller jag med om att det har delats ut många fina priser både på Guldruss och Mälarruss. Närmast hjärtat ligger dock de två stora tennfaten som vi fick när Wirka och Wiranda var Bästa Russ på Skansen.

#11… den här bilden kanske jag skulle ha tagit istället….

#11 Tio mil, häftigt!! Något mör i kroppen efter det kan jag tänka…….