Jag vill helst att de fölar ute, det ger minst risk för infektion tror jag. Men hur det blir beror på vädret och årstiden. Därför vill jag helst ha fölningarna i slutet på maj. Förra året hade jag Parky inne varje natt och hon fick föla inne för att hon skulle föla tidigt (23. april) och det blir nog så i år med, för Linéa ska föla i början på maj, och det är för tidigt för att de hinner komma ut på nytt bete, och jag tycker inte att hon ska föla ute i leran, så blött som det är och varit hela förra året och nu med.

Det viktiga är, om man vill att stoet fölar inne, att man tar in stoet i god tid innan fölning (minst en månad, helst längre) så att hon hinner vänja sig vid miljön och bilda antikroppar mot bakterier.Annars riskerar man att fölet blir dåligt.  Jag menar inte at hon ska stå inne oavbrutet i en månad förstås, men att hon ska stå inne på natten tex, så kan hon också få ett ekstra foder om hon behöver det.

Annars går de som är dräktiga med de andra under året fram till fölning, det är inga problem. Fölvakning blir det inte mycket av hos oss, inget som heter fölningsalarm och videoövervakning osv. Jag utgår ifrån att de klarar bäst av det själva. Jag kollar på stona om de är mjuka i korset och om juvret är spänd, då vet man att det är nära, då har jag ibland tatt in stoet i en egen liten hage. Men det beror på stoets ställning i flocken och hennes erfarenhet. Efter fölning har jag gärna mamma och föl själva några dagar om det är förstagångsmamma, men flergångsmammaor vet ju vad det handlar om, de kan gott föla i flocken utan problem.  

Jag har inte nya föl i blöta leriga hagar, de får vara i trädgården om de är tidiga, annars på betet, så de kan ligga på gräs och vila. Det är ingen problem med det. Om det blir väldigt oväder så får de komma in i stallet och ligga på halm en stund.

Bra sagt Signe, förutom att vi har videokamera pga tidigare erfarenheter vid fölning… Dock ej på våra russ, men oron spiller över på dem också.

När mina ston gått i skogen över vintern har dom alltid klarat fölningarna själva, man har gått och kollat dom ett par gånger om dagen och vips har det funnits ett litet föl där. När dom är inne om nätterna har det också i regel "gått automatiskt". Man har varit lite mer observant, kollat sent på kvällen, tidigt på morgonen osv. När jag sett på morgonen att det varit nära har dom fått stå kvar inne under dagen och då har man i regel kunnat vara med vid fölningen. Några speciella procedurer med ombindning av navelsträng förekommer inte, möjligen att jag skvätter på lite jodopax…..Antalet fölningar ute och inne har under alla år nog varit fifty-fifty. Peppar peppar, har inte förlorat ett föl sen nån gång på 60-talet av ca. 50-60 föl som fötts här (har tappat räkningen….).

Missade Brallan när hon fick Bravo Ess, han är född i en lerpöl i paddocken, men det hände som tur var när jag var i stallet så jag såg när det hände fick ta in dom och tvätta den lille stackaren med ljummet vatten, men det gick också bra

#3 Oj vad imponerande..  Hoppas men kan komma upp i samma siffror

Våra ston fölar också ute. I de flesta fall har de fölat i en speciell fölninghage där vi kan ha bra koll inne i från huset. Hur många hästar som får vara med i hagen beror mycket på vilket av stona som ska föla. De äldre som har lite pondus har fått föla i flocken. Lucia som gick tillsammans med hingsten under hela året, bestämmde själv när hon ville bli av med honom i samband med fölning. När hon fick värkar blev hon sur och då fick hon gå kvar själv i hagen. Hingsten fick gå tillbaka efter fölbrunsten.

Vi har haft tur och sett nästan alla fölningar. Ibland tror jag faktiskt att de vill ha mig med. Jag tror att det är vid alla fölningar utom två som stoet lagt sig ner så fort vi kommit ut i hagen.

Det marigaste är om man har flera ston som ska föla "samtidigt" då risken är att någon av de äldre stjäl de yngres föl.

På bilden: Luciabess och en nyfödd Blixtra

Våra ston får gå tillsammans med kamrater. hästar födda i flock vet att hålla sig undan när det är dags för fölning. Vi håller koll på stoet och läser av alla fysiska och psyiska tecken för att uppskatta ungefär hur lång tod stoet har kvar.

Sedans er vi även på flocken när det börjar bli dags. Stoet går mer för sig själv och flockledaren leder undan de andra så förlingen får pågå ifred.

i 90% av fallen har våra fölat utomhus, och det har i regel alltid gått bra. Om allt är som det ska med stoet, fölet och flocken så får stoet fortsätta gå kvar tillsammans med de andra. De är ju trots allt flockdjur!

Vi håller fölungen under god uppsikt så vi ser att allt går som det ska. Ev. får fölungen komma inomhus ett par timmar/någon dag så allt är bra. Ibland släpper vi försloet i en mindre hage, i anknytning till de andra hästarna (aldrig helt ensam!) för bättre uppsikt och närhet till stallet/lösdrift.

Det har nog hunnit födas närmare 70-80 föl i Tejas regim!

#4 Men så har jag ju hållit på ett tag också, har man några ston och alla får 10 föl så är man snart uppe i 100…..50-60 var kanske en blygsam siffra om jag tänker efter, första stoet jag hade fick ju 12 föl…..Det är ju bara från -90 som dom hetat Ess i efternamn…..

#7 nu har jag ju "bara" 4-5 fölston så de lär ju minst  ta 20 år till för mig att komma upp  100.  haha

# 8 Och jag bara tre, så andra kommer ifatt!

Förra årets fölningar skedde i stallet. Pepsi rymde ur boxen och fölade mitt i stallet, de andra fölade i sina boxar.

Nu har jag alla på lösdrift så jag tror att jag kommer att ta in Wirka på natten när det börjar närma sig fölning och sedan får hon gå i en egen hage några dagar. Risken finns att de andra kidnappar fölungen. Detta gjorde Pepsi och Willa när det kom ett sto med föl på betäckning och då hade dom inte haft föl. Och Pepsi kidnappade faktiskt Waldemar för Wirka förra året när dom var i samma hage till en början. Men det löste sig. Bossen (Pepsi) bestämmer över flocken.

Vi har bara fått 2 föl hittills men båda är födda ute. En sent på kvällen och en tidigt på morgonen. Vi har sett båda fölningarna (mest av en slump skulle jag tro), men kvällen inan de fölat tycker jag mig sett ett ändrat beteende på båda stona vilket medförde att vi passade på stona under den natten/kvällen. Båda valde att föla i lösdriften som var ordentlig halmad och ren. Fölningskompis var shettisvalacken Umil som passade upp och uppmuntrade både sto och föl (då den kom ut). Han verkar älska föl. De andra hästarna var på bete i en hage en bit ifrån lösdriften.

Våra ston går på lösdrift. De går i en jättehage med en stor grandunge där de även har mat. De har möjligheten att gå in i ett hus oxå , men de går aldrig in där.

Vi tar in stona innan de ska föla, typ en till två veckor innan de är beräknade beronde på ifall vi märker att de sätter juver osv. Sen står de på box på natten och går i hage uppe vid huset på dagen :) russsfölningarna har inte varit några problem, shettisarna är värre.

Beror helt på när de ska föla men de får gärna föla utomhus för mig det funkar bra här ,  Har ett shettisto som är planerad runt den 7 april så hon ska snart stallas in på natten så hon hinner vänja sig vid det .

# 11 Jo om man är observant och känner sin häst väl, så ser man när dom tänker föla. Dom uppför sig på ett visst sätt…..men i Brallans fall hade jag nog bråttom till jobbet, och hon ville ut som alla andra…..

Av 8 födda russföl har jag inte fått vara med en enda gång… De har lurat mig varje gång. Kommit 5-10 minuter försent…. Stona har varit både ute och inne i box. Både ett new forest sto och halvblods sto var jag med på, de stod och ropade på mig att de ville in för att föla….