**** Ett mycket bra förslag****

Det är bara frågan om det finns tid och pengar för ett sådant ev. projekt.
Vi hingstägare pratar ju som sagt var bara om vår hingst… så det skall vara någon som är en klippa på avelsdjur och som är opartisk.

Lycka till!

Fast kan man inte räkna ut det själv?
Man börjar med att titta i stamboken och se vad som finns där av släktingar. Sedan kan man ju ringa några olika personer också och fråga, det behöver ju inte bara vara EN person som får säga sin mening! Att hitta en totalt opartisk person tror jag är skvatt omöjligt, nämligen!

Till sist - även om genetiken är viktig så måste man ju också se till individen. Om man har en bra liten hingst så är den värd att sparas, även om det redan finns ett antal i släkten som är avelshingstar.
Ta Granit, exempelvis, som har massor av godkända avkommor - Norrvedas Guld är ju inte mindre värd för att han är godkänd hingst nummer XX i stället för godkänd hingst nr X, efter Granit.
Det finns ju alltid en variation mellan olika individer - tänk bara på hur olika syskon i en familj kan vara, fast de har samma föräldrar och är uppväxta på samma vis!

Fö min del tycker jag att det räcker att vi diskuterar olika hingstlinjer här och på andra "russforum", avelskonferenser osv - och dessutom att exempelvis prem.nämnden kan säga att "den här hingsten har en ovanlig stam och borde användas i avel". Mer avelsråd än så tycker jag inte behövs. :)

Går det inte att att läsa av den sortens genetik i ditt program "breedsmate" (eller vad det hette)? Det är ju i så fall jätteenkelt att låta datorn jobba med läsandet. Eller har jag fel?

Bra förslag. Då kan man vända sig till dig för att checka stammar på ev. framtida sto-köp? (Obs. långt fram)

Ett intryck som hingsthållarkursen för ett par veckor sen gav på mig var att "hingstlinjer" inte har så stor betydelse vad gäller bevarandet av ovanligare stammar. Stona har lika stor betydelse för nedärvningen. Hingstlinjer blev då för mig mer ett begrepp om det estetiska att se linjen far-farfar-farfarsfar-farfarsfarfar osv. En ren pappersgrej alltså. En aha-upplevelse.

OT: StuteriQveiar: har du fått mitt mail (vanliga mailen)? En liten rapport om baggarna här.

Vad jag menar med det är att det mellan sto- respektive hingstlinje finns ett antal individer som också ger sina gener vidare. Och vad gäller mitt avelsprogram så kan jag visst få ut inavelskoefficienterna, och släktskap mellan olika individer, och jag har inte sagt att detta avelsråd skall säga att "tyvärr finns redan x antal hingstar med dessa linjer i så att vi rekommenderar dig att kastrera", utan att man kan få reda på om blodet (i tre generationer) är mkt välrepresenterat eller ej!

Jag själv har väl hygglig koll på det med mitt avelsprogram, men jag kan ändå tycka att det kan vara en bra grej för de som inte har något sådant, och som kanske har en hingstunge med vad de tycker är lite udda i härstamning som de sedan skulle kunna få "värderad i stammässiga sammanhang" s a s.

De flesta är ju trots allt medvetna om att det är mer jobb med en hingst än en valack, vilket kan göra att man då man har möjighet att prata med ett sådant råd och om de ev säger att den har ett intressant blod med en annorlunda kombination, kan göra att man kanske kännr att det kan vara mödan lönt att hålla honom ett tag till som hingst. Som sagt var finns ingen anledning att säga "den är inte lön att spara fram pga att det blodet redan är väl representerat", vilket man måste vara medveten om…Jag menar bara att jag genom mitt avelsprogram har upptäckt att det finns olika annorlunda kombinationer som gör att vissa hingstar är lättare att kombinera med fler ston än andra pga att de har en som jag sa, ovanlig kombination av möderne och fäderne. Vi bör ju även avla ut våra hästar, och då måste vi vara medvetna om att de finns fler faktorer än just bara fäderne- resp. möderne-linjer som gör en hingst intressant.

Vidar är ett exempel på detta. Med hans ovanliga kombination av blod sänker han inavelskoefficienten på de flesta ston, vilket gör honom mkt intressant att använd i aveln. Han är bara ett exempel, och det finns fler, men jag är bara rädd att vi missar ett antal intressanta kombinationer av möderne- resp. fäderne på unga hingstar som kanske inte visas fram överhuvud taget för att ägarna inte kan diskutera detta med ett "oberoende råd".

Jag vill bara få igång en diskussion.

#3 Jag tror att det som gör att man pratar om hingstlinjer är inte bara estetiskt utan också för att det är enklare. Det är lättare att hålla reda på drygt 100 hingstar och vilka linjer de kommer ur än drygt 600 ston som är i avel. Dessutom måste de lösa licens, bevis eller intyg och är lätta att hålla reda på på det viset också.

Men visst tappar man bort helheten om man bara stirrar på hingstlinjen. En udda härstamning kan lika gärna lika på mödernet.

Inom nordsvensken pågår en stoinventering distrikt för distrikt. De ston som samlas in fakta om sänds till en granskningsgrupp inom föreningen som plockar ut ston med udda härstamning som föreningen skickar ett brev till med uppmaning om att betäcka. Få har den överblicken och kan säga om de har udda härstamning eller inte. Förhoppningsvis ska det resultera i att intresset ökar för lite udda härstamningar och att blodet förs vidare framåt.

Fast om man har en hingstunge med udda härstamning, måtte man väl ändå ha funderat över föräldrakombinationen och vad man ska ha fölet till, innan fölet blev till?!
Och har man tänkt efter före, så har man väl de olika alternativen klara redan när fölet föds?
Dessutom är det ju så att även om ett föl har en bra härstamning genetiskt sett, så kan den vara olämplig på grund av andra orsaker - som felaktiga ben etc. och det kan ju inte ett genentiskt råd svara på - det måste du ju visa hästen för att det ska kunna bedömas.

Jag vill tillägga att jag självklart inte är emot rådgivning, men jag tycker för min del redan att man kan få råd om sina russ via andra sätt än att låta en speciell människa ha den funktionen.
Jag menar - bara att hitta en opartisk russmänniska? Var???

Detta att vi har föruttagningar tycker jag är mycket bra. Här i vårt område har vi många anmälningar till den och jag tycker att det är de bästa hingstarna som gått vidare till final. På finalen tycker jag verkligen att nämden har tittat på alla delar. En del blir godkända och en del sätts på tillväxt. Och vid kritiken tycker jag det talas om mödrarna oxå. Sen att man inte får ner det på papper så att jag senare kan få ta till mej det vid ev. betäckning av mitt sto det är ju en brist. Vid GM sas det ju inte heller så mycket på vad den hingsten passar till för sto.

Här på fokus tycker jag att jag lärt mig mycket både om hingstar och vad jag själv ska titta på…

Som jag skrivit ovan så står det att hästen fortfarande måste visas exteriört, MEN att man kan få råd om (på samma sätt som vi pratade på avelskonferensen om ston) om en linje (alltså kombination mor/far) till även mitt hingstföl.

Det är ju så att det inte är säkert att den som blivit rekommenderad av det genetiska rådet kommer att kunna bli avelshingst, MEN frhoppningsvis visas fler hingstar med lite udda stammar upp för exteriör bedömning, vilket måste vara ganska bra i förlängningen.

Man skall ju absolut inte frångå den exteriöra bedömningen, utan detta är en fråga som man som hingstfölsägare kan få råd och tips om redan då man antingen betäcker sitt sto, eller då hingstfölet är fött. En hingst skall ju ändock kunna betjäna många ston, och han skall som förut kunna prestera både sunda , prestationsmässiga och exteriört goda avkommor, men att man kanske på något vis skall kunna få upp intresset för att visa upp sina hingstar i samma omfattning som man visar sina ston.

Oftast är det ju de med många hästar som har möjlighet att hålla en hingst (för att de kan hålla hingstar i flock) tills den är mogen att visas upp för en exteriör bedömning. På något sätt måste man kunna komma åt de som endast har ett fåtal hästar och kanske endast tar något föl om året och själva inte har så stor kunskap om stammar, men som kan få råd och tips genom ett avelsråd. Jag menar att under den tid Gute hingstförening höll igång så kom det fram ett antal trevliga hingstar med lite udda stammar. Vi måste väl kunna göra om detta till att kunna fungera idag också?

Jag säger nog som Anna_Uppsala, att det skulle vara svårt att hitta opartiska russkunniga som skulle ingå i ett sådant råd. Det finns mycket tyckande, och många "rådgivare" gör mer skada än nytta för aveln. Olika rådgivare prioriterar ju olika stammar och linjer. Skulle det inte väcka falska förhoppningar hos många hingstfölägare, om ett råd tycker att stammen är värd att bevara, när sedan hingsten inte visar sig räcka till exteriört?

#9 Helt riktigt Agge, jag kunde inte ha skrivit det bättre själv!

#8 Inte alla hingstar var bra……. 

Vad händer sen om en hingst som är rekommenderad och blir godkänd inte får några ston att betäcka, det händer faktiskt i dag…….

Jag tror också att 50% av uppfödarna till russ absolut inte planerar vad dom skall ha fölet till, eller i vilket syfte dom avlar, dom vill bara ha ett sött föl och betäcker med din hingst som står närmast!

 Men vi har ju bredden då iallafall… å alla tycker vi återigen olika…

Det är inte lätt och ha hingst… klart att man vill att det kommer ston men i det stora hela är det ju sto ägaren som har det svåraste valet…

I Gränna på avelskursen sas det att vi producerar föl men det är inte många som avlar… Det känner jag igen mig själv på, dom första fölen bara gjorde man, nu tänker man efter mer före…

#1 och 11 Jag upplever att ni förstår vad jag menar.

I övrigt menar jag att det finns aldrig några garantier att det går bra och man får igenom sin hingst, inte ens en föruttagning är en garanti för det. Det är ju bara ett råd om att man bör försöka eller om det inte är mödan värt. Beslutet till att visa sin hingstunge är ju till syvende och sist hingstfölets ägares.

Det gäller ju att fånga upp de som är nya i rasen och kanske inte är så insatta i stammar och genetik, men som kanske vill hjälpa till att bevara rasen med dess bredd med de få föl de ändå vill ta med sitt sto.

Jag menar fortfarande att det är minst lika viktigt att det visas upp långt fler hingstar än det görs idag. Vi måste på något sätt kunna sporra folk att visa upp sina klenoder, och kunna hjälpa till med råd och stöd. Om inte folk klarar av att vara oberoende är det farligt…Tänk om alla fakta som vi fick lära oss både i skola och övriga livet inte kunde anses som oberoende?

Som "gamla" och "vana" uppfödare har vi oxå ett stort ansvar att hjälpa de nya… framförallt att de ska visa sina uppfödningar- unghästar på avelspremieringar då brukar man få råd om vad man ska göra med sin uppfödning… Vi får det i Älvsborg iallafall… Då får vi ju oxå se olika sto-hingst avkommor som vi kan ha i åtanke når vi senare ska välja hingst till sitt egna sto…

#12 Redan i dag visas det hingstar som man tycker är jätteintressanta i aveln, dessutom tycker man (!) också att det inte är något fel på dom. Pyttsan, dom får 38-39 p och blir inte godkända! Vill man absolut inte se dom igen ger man dom 35p!

Jag håller med Anna_Uppsala att man funderar över kombinationen innan betäckning. Möjligen kan man ha ett avelsråd där. När underverket redan har kommit till världen är det exteriörbedömning som avgör om man har lyckats.

Jag lägger ned diskussionen då ingen verkar förstå hur jag menar…Det är så svårt att förklara…

#16 Jag vet inte om jag förstår hur du menar, men jag vet själv att när jag ska betäcka mitt sto kommer jag behöva hjälp att välja hingst.. Det vore kanon om det fanns något system som visar blodslinjer som är viktiga att spara och använda som kanske dessutom matchar min häst…

#16 Du kanske skulle göra lite reklam för programmet du använder. Jag har ju sett det hos dig och Kristin och det verkar ju genialiskt, så lätt att se linjerna, släktskapen och hur nya kombinationer blir.

Länk till var man köper det och sen tips om hur man använder det?

Jag tänker själv köpa det så småningom, men än är det inte aktuellt eftersom jag inte avlar just nu.

#17 Det är ungefär så jag menar…Inom både trav och halvblodsaveln finns liknande system, eller personenr, som kan vägleda dig, och som kan ge dig råd (genom index oftast). Att min man kom med förslaget beror på att han inte är så insatt i stammar och så, och han (och jag) antar att det finns fler än honom som skulle vara betjänt av detta. Som sagt var, själv har jag ganska bra koll, genom att jag via vårt eget avelsprogram kan kolla upp om kombinationen kan vara intressant och eventuellt skulle kunna tillföra russaveln något (om någon nu skulle passera nålsögat också vill säga). Jag tror att de flesta är medvetna om att långt ifrån alla hingstar går igenom, men jag vet också ett helt gäng med hingstägare som inte ens vill visa upp sina hingstar, för de utgår ifrån att det inte skulle gå, och jag tror att man kan missa bra avelsmaterial på så vis.

Likaså, för att stoppa ut hakan igen, bör man nog gå igenom hur man bedömer hingstar som är i tävlingskondition, genom att utbilda domarna lite mer i hästens fysiologi, och vad som händer med en kropp i träning.

Nu kommer jag väl att få på truten så det räcker, men låt gå…

#19 Jag tycker de är en bra ide och dessutom rätt spännande :)

# 19 Inte av mig i alla fall……det där sista var bra!

Den här diskussionen har jag missat när jag satt på min fjälltopp!

Idén är jättebra, och verkligt viktig. Precis som vi diskuterade detta med stoinventering innan, så är det viktigt att bevara de anlag som finns.

Tyvärr är det väl så, att den gärningen många gånger rimmar illa med vårt avelsvärderingssystem. Jag är en del av etablissemanget i den frågan om man säger så, men jag har mycket funderingar själv, vad som bör vara och är prio ett i vår russavel.

Tyvärr är det också så att det är en hård nöt att knäcka. Jag är inte så säker på att "alla" vill släppa på kraven gällande hingstar, allrahelst inte om det skall ske på bekostnad av rastypen. Jag önskar faktiskt att man skulle kunna värdera härstamningar på ett annat vis, och kanske släppa in hingstar med värdefull stam, trots att de inte kommer upp i 38 p och får extra poäng på sin stam. De skulle kunna användas på bra ston där deras blod skulle göra nytta, och är det sedan så att de förärver sig dåligt eller har spritt sina anlag, kan man ta dem ur avel efter ett tag.

Det är en låååång väg att gå, och jag vet inte riktigt hur det skall kunna gå till, men jag tycker det vore värdefullt på många sätt.

För att återgå till frågan i tråden, så tycker jag absolut att det vore vettigt med ett genetiskt råd, men inte helt lätt att genomföra!

Jag tycker det tenderar till att bli en mer teoretisk fråga om bevarande av stammar och linjer. Gäller inte bevarandet i första han egenskaper, såsom typ, exteriör, rörelser, temperament o.s.v? Visst kan man göra lämpliga parningar på "pappret", men hur passar de i verkligheten, och vem kan ge besked om det? Jag vet att man ofta säger att det betäcks för mycket och avlas för lite, men vi har också sett att det blivit goda resultat med de mest "olämpliga" kombinationer, och tvärtom. Nä, avel är inte så lätt som att "ta det bästa, betäcka med det bästa och hoppas på det bästa".

# 23 Jovisst är det det, men det är också viktigt att bevara den genetiska bredden, för att på lång sikt kunna bedriva ett avelsarbete.

Det är nog lättare skulle jag säga, att bevara härstamningar för dem kan man läsa sig till. Det svåra är att värdera det du nämner, för då kommer miljön in också, och den har stor betydelse.

Jodå, visst måste vi bevara den genetiska bredden, och för det krävs naturligtvis en del teoretiska studier. Vad jag menar är att jag inte tror på att göra teoretiska kombinationer utan hänsyn till verkligheten. Vet vi säkert att alla stammar och linjer är värda att bevara?… Nu svor jag i kyrkan, va?

# 26 Om vi vänder på det; vad skulle göra att de inte var värda att bevara? Vad skulle diskvalificera dem och göra dem mindre värdefulla? Fram med förslag?

Jaa…allt som är dåligt väl Det beror ju på vad man lägger mest vikt på.

Nu börjar diskussionen likna något…

#26. Nä, inte vet jag, men jag är ju inte rådgivare heller. Men om alla stammar och linjer skall bevaras, borde man ju bevara något efter varje russ. D.v.s alla ston borde få föl, och alla hingstar borde användas i avel. (Måste spetsa till det om det skall bli någon debatt )

#29 Alla stammar och alla linjer tycker jag borde bevaras, även om inte alla ston och alla hingstar måste användas. Det beror lite på storleken på populationen vilken strategi man väljer. Vi är inte riktigt på den nivån just nu att alla måste användas i avel för att förstora upp populationen.

Jag är inte främmande för att använda söner/döttrar till populär matador för på sikt kan det blodet också vara "smalare". Se bara på Gullding och hans söner som exempel!

för den som är intresserad finns det någonting om bevarande av genetisk bredd av små populationer eller vad rapporten heter. Det ideala förhållandet är att man har lika många han- som hondjur i avel.

Vad jag tycker saknas i russaveln är väl egentligen att det fortsätter avlas på avkommor, nu är t.ex Hermans hingstlinje på fallrepet som räddades tillbaka frå Danmark, och Piccolo som hade många avkomlingar är också nästan borta. Om vi inte avlar vidare på de djur vi tar fram, vad händer då med rasen?

Vem eller vad skall då avgöra vilka individer som skall få bevara resp. stam eller linje?

Ursäkta min tillspetsade retorik, det är för att få igång en givande debatt. Tro för allt i världen inte att det alltid är mina åsikter jag framför här, men det är ett så viktigt ämne att jag tycker att man måste penetrera det från olika vinklar.

Ja, och vad är bra och vad är dåligt när det gäller egenskaper?

Är det viktigare att bevara en ursprungstyp eller är det viktigare att få fram egenskaper som allt snabbare travare?

#32 Finns det många ur en linje/stam så är det upp till "marknaden" och är individerna få så finns bara de att avla på men då vill det till att det görs också. Frågan tycker jag är om det går att prata om så mycket gemensamt när det blir så stora och vittförgrenade linjer som den från Klipp?

#33 Det ena utesluter inte det andra. Mest optimalt är ju förstås om det går att kombinera. Ska man börja selektera avelsdjur måste populationen först vara så stor att det är möjligt att välja bort en del.

Jo, men vi kan ju aldrig komma ifrån att varje individ har en unik genuppsättning, som ingen annan har vare sig i den stammen eller linjen. Vi vet ju inte om vi väljer bort en som skulle kunnat föra en speciell egenskap vidare. "marknaden" kan kanske vara ett osäkert instrument att lita på.

#33 Jag är av den bestämda uppfattningen att travare är många russ av naturen, och kan dom röra sig i trav är dom också utmärkta hoppare eller dressyrhästar. Jag efterlyser inte travet i sig själv, utan rörligheten. En häst kan få 10 på skritt och trav, men röra sig på fel sätt! Ursprungstypen var, är jag helt övertygad om, rörliga hästar! Snabba, kvicka, smidiga, energiska, vad du nu vill kalla det…..Inga eleganta svävande steg som vissa har!

Vad tycker ni det är för ston- hingstar som är genetiskt intressanta att avla på då?

#37. Jaaa, intressant fråga! Det är den jag hela tiden försöker få svar på. Förmodligen blir svaret: de individer, som företräder linjer och stammar som inte är så ofta förekommande eller håller på att dö ut.

En annan fråga: Varför blir vissa stammar och linjer hotade, och andra överrepresenterade?

# 38 Trender? Att det går ett visst mode i vad man ska avla på och så Vips är det obalans i populationen..

# 38 Det beror helt på vad man har för avsikt med sin avel, eller hur? Tror inte till 100% att det har med trender att göra, i alla fall inte i mitt fall…..

#40 Hur menar du?

#38 Det handlar till en del om var avelsdjuren hamnar. Det kan ibland handla om tillfälligheter. Stostammar är ju också beroende av att det blir stoföl och att de i sin tur hamnar i avel.

Vad det gäller Raketen gick den tillbaka p g a utbredd slinger. Den kommer säkert att växa igen nu med populära företrädare utan slinger.

De populära (överrepresenterade tycker inte jag är något bra ordval) kan tänkas kombinera flera positiva egenskaper, t ex Dröm med både exteriör och travmeriter.

# 41 Vad jag menar är att jag planerar aveln så att resultatet skall bli ett snyggt föl som går att sälja till nån som är intresserad av att använda hästen på bästa sätt! Dessutom är jag så dum i huvudet att jag vill ha betalt för vad jag gör, och jag vill SÄLJA dom, inte ha kvar dom i en hage för att jag inte blir av med dom! Jag kan tänka mig att betäcka något av mina ston med en "utrotningshotad" hingst om jag vet att han har dom rätta förutsättningarna för att avkomman skall bli bra (se citat i annat inlägg ovan). Dessutom har jag något som inte många har här i landet, ett sto e. Titan, alltså Peter Pans linje som faktisk nära nog är utdöd……använde också Filur på Leilu ett par gånger av ovan nämnda anledning! Vad "trender" beträffar har vi inte så mycket att välja på här på Gotland, jag är inte villig att låta ett litet månadsgammalt föl åka, först färja, sen stå på transport många mil för att komma till "rätt" hingst!

Okej nu förstår jag hur du menar..  och det var inget illa menat med frågan..

# 44 Jag förstår att du inte menade något illa……man måste ju fråga för att få svar, eller hur?

om alla ston fick en avkomma som det avlades vidare på skulle nog många problem vara lösta. Nu är det ett fåtal ston vars avkommor det verkligen avlas vidare på. KAn ju ta mina egna som exempel, min första ponnys mamma fick två föl, ett fick aldrig själv några, och min har fått åtta. Av dessa är fem ston, två ston har i sin tur fölat, och ännu har ingen av dessa fört generna vidare. I hur många andra "stofamiljer" är det på detta viset?

Hur är det med stona på Lojsta t.ex, de fölar ju troget varje år, men är alla representerade i den fortsatta aveln?*mer funderingar*

Ett avelsråds vara eller inte är mcyket intressant, en avelsdatabank att söka själv i kunde kanske vara ett steg på vägen?

#45 Precis.. och som engång i tiden min matte lärare sa " Jag vill inte bara se vad ni har kommit framtill. Jag vill se Hur ni har kommit fram till det."  Så det var lite därför jag frågade för att få höra din tanke bakom det. För jag är helt enig med dig.

Fast jag tror att modet har en ganska stor del i det hela. Nu vill jag inte dra upp en ny "travruss" kontra "utställningsruss"- disskusion igen, men inom travvärlden  där har jag fått för mig att vissa trender förekommer ex Tyson II. Hans betäckningar exploderade ju när man insåg hur snabbt han travade. Inom "uts.russen" förekom det ju en trendexplosion när Major G för 11 årsedan blev åretsponny på Elmia med 45 poäng. (förlåt om jag generaliserar!)

Men trender spelar roll… men kanske inte till 100%

Jag tror inte att vi är i ett läge att vi kan välja någonting framför något annat. I stället måste vi använda både ston och hingstar mera. För verkligheten är ju dyster, minst sagt. Jag satte mig i går kväll och räknade lite procent över året som gick, med utgångspunkt från den betäckningsstatistik som finns i tidningen Gotlandsrusset.

Egentligen är det ju, när man diskuterar genetik och bevarande, mer intressant att utgå ifrån statisktik över levande föl.

145 hingstar hade betäckningstillstånd. Jag räknar inte med Kålmans Polar J:r som hade betäckningsintyg och betäckte 1 sto. 607 ston kom till dessa hingstar (och då är ju inte alla russ eller stambokberättigade russ. Skulle vara intressant att veta siffrorna här).

22 st (15%) hingstar hade vilande licens.Det kan det finnas många anledningar till. Här vet man ju inte om alla var redo att betäcka, eller om någon hingstägare hade sagt ifrån om den blivit tillfrågad.

2 st hingstägare hade då inte redovisat resultat.

14 st (9.6 %) hade inget sto hos sig.

Alltså totalt 24.8 % av samtliga hingstar med betäckningstillstånd hade inget sto hos sig 2007! Det är nästan en fjärdedel!

Av dem hingstar som ändå fick betäcka står ju Duktig ut med sina siffror. Men om man lämnar honom åt sidan så har 12.4% haft 1 sto, 8.9% haft 2 ston och 12.4% haft 3 ston. Sedan ser det bättre ut. Med risk för att det blir tjatigt, men jag vet inte hur jag ska åskådliggöra siffrorna på annat sätt: 6.2% hade 4 ston, 7.5% hade 5 ston, 6.2% hade 6 ston, 3.4% hade 7 ston, 4.1% hade 8 ston, 3.4% hade 9 ston.

11 hingstar är det som fick betäcka förhållandevis mycket (mellan  10 och 24 ston) och står för 166 betäckningar - alltså 27.3%!

I statistiken kan man tydligt se att det är företrädesvis hingstar som visat sig springa snabbt på travbanorna som får betäcka mycket. Och så ett par stycken som får höga exteriöra poäng och en ägare som betäcker flitigt med egna ston.

Men problemet är ju inte att en hingst får betäcka mycket, utan att många hingstar får betäcka lite eller inget. Det är ju skitbra att Tyson fått betäcka 24 ston. Och dem som betäcker med Tyson har förhoppningsvis inte endast sett till hans travmeriter utan det finns även andra själ till varför man väljer honom.

I stället måste vi reda i varför vi betäcker kontra inte betäcker. Vad är det som gör att vi avstår? Ur vilka kriterier väljer vi hingst? Vad har vi för kunskaper/erfarenheter som vi lutar oss mot när vi väljer? Vad kan påverka oss i våra val?

Ett genetiskt råd kanske är EN lösning på vårat problem. Jag tycker det är en jättebra idé och jag tror absolut att det finns folk som både är opartiska och kunniga. Men då skulle rådet bara se till det genetiska bevarandet och inte till exteriöra eller andra egenskaper.

Men visst finns det ett helt utslagsgivande fenomen. Om man som stoägare visste att oavsett kön på fölungen så får jag den såld utan någon större förlust och sparar jag den till den är 2/3 och kör/rider in den, kan jag sälja den för bra pengar och köparna står i kö och bjuder över varandra. Frågan är bara hur vi kommer dit och om vi kan påverka vår egen situation.

Man måste ju tänka på att vi kan välja hur mycket som helst idag och ha idéer om vad som är bättre än något annat till den dag då vi inte kan välja längre.

Hjälp vad långt inlägget blev! Jag hoppas att någon orkar läsa alltihop!

#48 Ett mycket bra inlägg!!!

Detta ä'r ju lite av pudelns kärna, var finns efterfrågan på Russ? Frågan blir nästintill retorisk efter att ha läst din satestik.

Idag är ju travet den enda diciplin som verkligen efterfrågar russ, därav anledningen till att så hög grad av betäckningarna går till prestationshingstarna. För att öka efterfrågan på övriga hingstar måste dessa visa framhovarna på annat sätt än bara utställningsmässigt. Dessutom måste Russet marknadsföras mycket bättre innom hoppning, dresyr och, inte minst, körsporten.

Efterfrågan på hingstar med en extriörpoäng på 38 -41p och som inte visat egna eller avkommors meriter innom någon av hästsportsdiciplinerna kommer aldrig få mer än enstaka ston.

Så uppgiften, tycker jag, för russavelsföreningen är att massivt marknadsföra russet som den fantastiska ponny den är. I det arbetet måste man jobba målinriktat och inte med enstaka insatser då och då.

Först när efterfrågan på russen från andra dicipliner än travet ökar kommer bredden av betrodda hingsta att öka. Ett avelsråd kan väll vara intressant men det är nog ändå så att det är efterfrågan på avkommorna som bestämmer vilken hingst man använder.

Allt det som skrivs är jättebra, men att få det att fungera?????? Jag tror att bl.a. ridskolorna har hjälpt till att göra russet till en sämre ras, det har varit på modet med engelska importer, russen har varit envisa, tjuriga, elaka m.m. Likadant inom hoppning och dressyr, fult att komma med ett russ som kostat kanske 5000,- när andra ungar haft en welsh för 100000,-

Sen såg jag i ett inlägg här ovan #47 att du skrev travruss och utställningsruss. Så länge vi har den inställningen att det nästan inte är samma ras, så kommer vi inte långt. Det finns ganska många travrusston som fått diplom, det finns guldhingstar, vari ligger skillnaden? Jag trodde vi kommit över det där med "utställningsruss". Visst, det finns såna som är galna i utställningsrosetter, men det är fortfarande inget "arbete" för russen. Och som sagt, russtravare är inte fula!!!!!!

Avla fram russ som kan röra på sig, så ska ni se att ni får sälja dom till bra pris också!

och sedan att få intresserade att se på individen och inte på stamtavlan, det finns ju russ med "fel" stam som kan röra sig.

Ni har så rätt allihop, det finns alltid något man kan instämma i. Vad gäller att sälja russ (oavsett pris) är det inte så lätt har jag sett på alla annonser. Har också märkt att man får mer betalt för att russ e. en hingst, som själv sprungit fort. Har man två russ, med samma rekord, är tydligen den med snabb pappa mer värd en den med långsammare eller ostartad pappa. Detta är ett ofrånkomligt faktum. Dagens uppfödare har oftast endast ett sto, ingen egen gård, och därmed svårigheter att ta föl, om de inte vet att fölet blir sålt. Då är ju enda möjligheten att välja en hingst, som man vet att avkommorna går att sälja.

# 52 Där gamla gener kommer fram, ja…..

Men vad är det som säger att en med ovanlig stam inte kan vare sig springa fort eller se bra ut?

Genom ett avelsråd kanske även de som vill "bevara" russen som helhet kan få tips och råd till det. Med den mer "gröna vågen" där man pratar om närodlat, inhemskt och djurarter som är utrotningshotade kanske det ligger helt rätt i tiden? Kanske finns det en marknad för dessa hästar också snart?

Jodå, ett genetiskt råd vore toppen, men var tittar du det? Det är ju det som är problemet. Alla som kan och vet mycket tycker olika.

#51 Jag ville inte dra upp en ny trav/uts russ för som sagt det är ett avklarta ämne… Men vad jag ville var att belysa att det förekommer trender och det vanligtvis inom vissa discipliner… Men vad jag har uppfattat så har klyftan mellan dessa numera minskat…

Frågan kommer ändå tillbaka, hur ökar vi efterfrågan på russ utanför travet? Det är först då, tror jag, som priser och avelsbredd kan öka….

#56 Men är det så stort bekymmer att alla tycker olika? Till syvnede och sist är det ändå stoägaren som bestämmer om rådet är något att ta till sig eller inte. På betäckningsstatistiken verkar det mer som att för många tycker likadant…

# 58 Genom att verkligen slå ett slag för dom som tävlar i högre klasser i hoppning och dressyr, körning också givetvis. TALA OM för folk vilken fin hoppare russet är, vilken bra dressyrhäst, redan Gina vann ju SM på sin tid…..PR PR PR!!!!!!! När vi har en inhemsk ponnyras så skall man inte behöva importera dyra B-ponnyer! Glöm inte att en stor bild säger mer än 1000 ord! Gör andra tidningar intresserade, inte bara reportage i Gotlandsrusset, den läses ju bara av oss själva!

Sen en sak till…..Jag skulle verkligen inte vara ledsen om någon av mina uppfödningar som verkligen kan röra på sig skulle bli såld som ridponny. Förresten har vi en uppfödning som tävlat i dressyr, t.o.m. vunnit DM!!!!! Han travade först!

#60 Frågan var lite lätt retorisk, precis det du skriver är det jag menar. Idag görs nästintill ingen PR som synns för russet. Visst är det en ekonomisk och resursmässig fråga. Precis som jag försökte föra fram på russkonferansen anser jag att fölbidraget skulle göra betydligt större nytta om man kunde använda det som en samlad PR insats.

Det jag egentligen kanske efterlyser är en samlad strategi för hur intresset för russen som ras skall öka. Idag görs punktinsatser av individer och även SRAF, men det känns som om strategi och långsiktighet saknas. Om vi kan förändra det borde även intresset för russen öka, för dom är ju faktiskt världens bästa alround ponny.

Det skall vara exklusivt att hålla på med russ, men inte så dyrt att inte alla har råd…..

Nu har vi fjärmat oss från den ursprungliga tråden en bra bit, men till syvende och sist kommer vi nog fram till att alla russ behövs! Alla kommer ju ur samma stammar från början även om bredden är lite bättre i dag. Att göra föl via datorn är en sak, verkligheten en annan…..

# 61 Om jag tex. på Den lokala marknaden här skulle ställa upp med åkturer eller ponnyridning, finns det något material att tillgå som man kan dela ut som PR till intresserade?

Har haft tanken att stå där med en liten skylt: "Rid ett Gotlandsruss!" eller "Kör ett Gotlandsruss!", nånting sånt…

Då gör man en liten insats så gott man kan, där man är. Lite av devisen: "gräv där du står…"

Har vi kommit Off Topic nu? Vi kanske skulle ha en tråd som handlar om PR för russ.

Yes! Det gör vi!

Fortsättning följer i annan tråd!

Men jag kan fortfarande inte förstå varför man inte skall kunna kombinera dessa?

Att jag har ett avelsprogram som teoretiskt hjälper mig att räkna ut hur nära besläktade mina hästar (ston) är med en tilltänkt hingst, gära en som inte betäckt så många ston, gör inte att jag åter bli att titta på hingsten också, och ställa mig frågan: Passar denna hingst mina ston -gångartsmässigt, -temperamentsmässigt, -exteriört och typmässigt? Det ena utsluter väl inte det andra? Har jag ett exteriört mkt bra sto kan jag våga riska och pöva en hingst med något sämre exteriör, och så vidare…

När jag sitter och kollar hingstarna så kollar jag även i betäckningsstatistiken för att se om det är några hingstar som har haft få ston, Greger Gross är ett exempel, och som jag gärna lånar hem för att betäcka med.

Kan man inte försöka sig på att penetrera problem från olika vinklar, vilket jag tyckte var på G i diskussionen. Det är det som föder nya tankar och idéer!?

Alla vi som föder upp gotlandsruss är ju PR ansvariga, och på så sätt får vi våra hästar sålda, och förhoppningsvis fortsätter de vi sålt hästar till att promotia russen i sin tur…

Men med genetiskt råd tycker jag att man kanske kan hjälpa människor som naturligtvis VILL ha hjälp att kolla upp det genetiska urvalet, och som kanske kan hjälpa oss alla att bevara bredden och valmöjligheterna mellan olika stammar och linjer. Att ta till sig, eller vända sig till det genetiska rådet skulle naturligtvis vara frivilligt. Man kommer ingenstans med tvång, men de "svaga" stammana kanske kan behöva hjälp att PR-föra sig mer än de "starka" stammarna behöver?

Jag tycker det är en bra idé Anna. Jobba vidare på den och presentera ett bra grundförslag skriftligen till SvRAFs styrelse.

Tanken väcks på så sätt, och det kan vara starten till något som kan användas som ett hjälpmedel i avelsarbetet.