Men det är ju strålande! Jordbruksverket kan ju annars vara aldrig så ngeligerande så fort det kommer in material om lantraser, men de tycks ha fått upp ögonen, kanske genom allt arbete som oilka bevarandeföreningar lagt ner. Kasnke skulle SvRAF även finnas med i samarbetet Lantrasfprum?

Alla bevarandeföreningar har absolut lagt ned ett mycket viktigt arbete för att föra fram frågan om lantraser - ofta marginaliserade och på trots av ständiga motgångar. Men frågan ligger numera också rätt i tiden. Det finns ett stort intresse båda globalt och lokalt för biologisk mångfald och då kommer också intresset för att bevara lantaser in. Hoppas intresset håller i sig!

#2 Håller verkligen med att detta är viktig fråga, hoppas det kommer att diskuteras och hända mer i framtiden.

Roligt att de nämner Lojsta också!

Det ska bli intressant att se hur de uppmuntrar och premierar bevarandet av bruksegenskaperna och hur de når de som använder russ till brukshäst. Vilka det blir som ska stödjas…

hur bruksegenskaperna ska bevaras är u något att tänka på i avelsplanen för rasen. Något för avelskonferensen kanske? (Som jag inte kan åka på, alldeles för långt när man just lagt ut alla sparpengar på en ny växellåda till bilen)

#5  Vilken fin bild av russ i arbete som visar att brukshästegenskaparna finns kvar.

Mer arbetande russ

Vaddå, bruksegenskaper? Vad menar ni? Man kan väl använda russ till vad man behagar? Egenskapen att dra finns väl alltid, eller är den också bortavlad? Det gäller ju bara att LÄRA hästen, eller har jag så väldigt fel? En del av mina har jag kunnat använda till vad som helst…..

Problemet är inte russägare.  Men jag träffar ibland på konferenser och dylikt på biologer med ett allmänt intresse för lantraser och biologisk mångfald som tycker att gotlandsrusset redan har förlorat sina lantrasegenskapar genom en alldeles för snabb förädling och att rasen således inte längre är intressant utifrån ett bevarandeperspektiv. Det är sådana man får överbevisa om att russet fortfarande är en fantastisk unik liten häst och den enda av de små allmogehästarna som finns kvar - och att de intressanta egenskaparna (vilka de nu är) som växt fram långsamt under en mycket lång tidsperiod ännu (till stor del i alla fall) bör finnas kvar i russpopulationen där stona lever länge och generationsväxlingarna har varit långsamma. Det är således utmärkt, tycker jag, att gotlandsrusset nu beskrivs i jordbruksverkets husdjursgenetiska rapport som vår mest ursprungliga lantras och därför som viktig att bevara.

# 10 Det skulle så klart stå lantras av häst ovan och inget annat.

Vad är det för lantrasegenskaper de anser gått förlorade på dagens russ? Att de inte anväds i lantbruket beror ju inte på russen, utan mer på deras ägare. Det kan ju inte vara lätt för dig att överbevisa dem, när de har sådana fördomar.

Förädlingen bstår för det mesta i att vi i många fall fått en liten klumpig halvnordis i stället för ett russ som varit lite klen under, haft lite stupande kors, jätteraska rörelser m.m. Det har ju varit "felen"! "Gammeldags typ". Fast inte enligt min åsikt!

#13. Ja, eller hur… Varför slår man så hårt mot just de "felen". Den lilla "torra", men ändå ädla "baggen" är väl ändå det vi skall bevara. Det är ju ändå dom som håller och blir gamla.

Det är väl i avelsplanen och rasbeskrivningen vi ska berätta för andra vad vi vill bevara. Vad står eg. i den? Är det dags att revidera den? Något att ta upp på avelskonferensen också? Vi gjorde ju en plan på den allra första konferensen, med utgångspunkt av bilderna på de gamla russen i första stamboken.

Frågan är väl hur rasen ska bevaras, om det är bevara=spara eller bevara=utveckla som ska gälla…

Russen är väl ändå den ras som är mest all-round av alla ponnyraser?

# 12   Jag tror att de fördomar mot russet som finns hos några av dem som är vetenskaplig intresserade av att bevara lantraser till stor del baseras på den bild av russet som förmedlas genom russavelsföreningen.  De har jo för det mesta ingen egen erfarenhet av rasen och dens mångsidighet. Den bild man får genom föreningens information är att russet numera är en modern ponny där exteriöra fel har avlats bort. Det är då kanske inte så konstigt om man kan fråga sig vad som finns kvar av vår urgamla skogsbagge i denna moderna ponny? Och missförstå mig inte. Bilden av russet som en modern ponny har säkert tillsammans med omvandlingen från allmogehäst till B-ponny varit en nödvändig del av historien för att rädda russet.  I Sverige "Världens modernaste land" som snabbt ville lägga smutsen och slitet från det gamla bondsamhället bakom sig behövdes också "urhästen" moderniseras för att överleva.  Men tiderna ändras och det är kanske tid nu att också skapa andra berättelser om gotlandsrusset som passar in i nya miljömål om biologisk mångfald och bevarade lantraser?

Våra russ fick iaf upp länsstyrelsens ögon för att hästar visst kan gå på marker med fornlämningar utan att demolera dem helt, de betades fram ur igenväxningen och trampades inte sönder av våra ponnyer. Lantraserna betar ju inte ens likadant som de mer förädlade husdjursaserna, och jag kan tänka mig att det gäller även häst i det fallt.

Apropos hur de betar så roar det mig att mina Lojsta-russ med stor apetit äter löv från marken, alltså dessa röda och gula - och även tallbarr - som finns överallt nu. Det gör de andra nästan aldrig.

Jag tycker det finns mycket intressant att hämta av alternativa berättelser om russet från gotlandsruss iFokus. Det behöver jo inte att vara något skrivit - som en artikel. Det viktigaste är att visa i praktiken vad russet klarar av - om det får chansen. Ett par exempel från andra tråder är vuxna som rider russ - visar att russet har egenskapar som går utöver den gängse bilden av vad en B-ponny klarar av; förre detta avelshingsten Winberg som får jobba bland nordsvenskar i skogen i Nordland liksom andra exempel på russ som jobbar som brukshästar - också det visar att russet fortfarande är en riktig häst med stor styrka - sin litenhet till trots. Det finns också många exempel bland alla trådar på att russet har bevarat sin intelligens och härdighet.  En eloge till Anna_Uppsala som vill rida sina russ för att visa att det går! Islandshästen var också på väg att bli en "vanlig" fritids- och barnponny innan man skapade nya berättelser om den (gudarnas häst mm) som visade den som den fantastiska lilla häst den - också - är.

#20 Intressant tråd!! Det är lätt att bli "hemmablind" vad det gäller "marknadsföringen" av russ! Senast igår hade jag spekulanter (iofs på en shettis) hemma och den ena damen födde upp hlavblod. Hon undrade om vi hade russtravare eller vanliga russ?!! Tyvärr ställs denna fråga ofta och det är jättetrist och då kan jag förstå biologer och andra som ifrågasätter hur mycket lantras russet är. Vi som är initierade vet ju hur allround russet är, att det finns en avel även på de hingstlinjer som är på väg att dö ut etc etc. Men kanske viktigast är hur vi marknadsför russet utåt. Då anser jag att vi kan vinna både den nya russägaren som vill köpa en körponny, en travponny, en ridponny eller en "lantrashäst".

Vad det gäller "ursprungs- baggen" så har jag funderat mycket på det. I min familj köpte vi vårt första russ Danni 1104 1967 som var född på Lojsta ur en stostam som är kommen ur Vesta 33. Den har funnits "länge" på Lojsta. Danni är farmormormor resp mormormormor till våra föl födda i år. Det är inte många generationer på fastlandet under 40 år…. Mor resp far till dessa två föl har båda erhållit 43 p, är fina både under ryttare och i vagn  och samtidigt endast 3 generationer från 60- talet på Lojsta (Stambok V och VI är från slutet 60-tal). Så är vi då så långt från "ursprunget"? Tittat man på bilderna i stambok I så tycker jag att man kan hitta liknande individer ute bland russen än i dag utan vidare. Hade med mig en shettisvän på Russ- Kul för 5 år sedan och hon trodde inte att russ kunde se så olika ut…

I SvRAF stytrelse ska vi arbeta i olika intressegrupper- inom PR och reklam kommer def biten om lantras in. Jag ska ta med mig den här tråden till den gruppen som en tankeväckare. Hoppas också vi kan få chansen att ta upp det på avelskonferensen på lördag!

Fö´låt skriv och tankefel av mig (red bort mig själv, telefonen ringde!) Dannis mamma var född på Gotland, Dana Bess, hos Lovén, men vad jag menar är att man ofta inte är så många generationer från "vilda" russ, födda på Gotland eller Lojsta.

#22 Tänkte väl att det var en "Lovénare", har själv en sån kvar, Deli Ess, vars mormor var Divina 654, född hos Lovéns 1959 u. Diva 507.

# 10 Jag undrar och är mycket nyfiken över det här med de långsamma generationsväxlingarna. Vill du berätta lite mer, kanske ge något exempel och samt hur man kan bevara dessa linjer kombinerat med lämpliga hingstar. Detta är verkligen intressant.

#24 Frågan är inte ställd till mig men några exempel på långa generationsväxlingar tycker jag du kan få. Både Linus och Ruton har ganska ålderdomliga härstamningar.

Linus och Ruton liksom andra Rungegårdshästar är bra exempel på mera ålderdomliga härstamningar. Vad jag vill få fram är dock att man fortfarande på många russ har härstamningar där man rätt snabbt är tillbaka på gamla stammar - dvs det måste fortfarande vara möjligt att hämta fram latente egenskaper som tex bruksegenskapar och avla vidare på dessa. Och at också äldre tiders russ kunde vara vackra fick vi bra exempel på av Kurt Graaf och Sven-Olof Rungegård under avelskonferensen.

Loke f 2007 e. Linus u Okina (u Olga 2498) är medvetet avlad på långa generationsväxlingar på båda mödernet och fädernet.

#25 Det är dom vi skall använda i aveln. Inte hingstar som är första fölet efter en fyraårig märr som fått 42p och som är e. en hingst som….osv. VI MÅSTE KOLLA NOGA HUR INDIVIDEN PASSAR IN I VÅR RASBESKRIVNING, (som i och för sig är väldigt luddig), användbarhet, m.m. m.m. Jag är också mycket emot godkännadet av 2,5-åriga hingstar! Man ser inte förrän hingsten är 5-6 år vilket slags individ det är, när hästen i fråga är färdigutvecklad! OBS. att jag skriver häst INTE ponny! Russrasen är varmblodig, ponnyer är kallblodiga, men i många fall tror man att det är ett litet kallblod/halvardenner vi sysslar med! Oj, det blev många synpunkter det här, som vissa kanske inte gillar…..men jag har hålit på i så väldigt många år (liksom Agge Hecht och Maggan Thienemann bl.a.) och har sett hur rasen i vissa fall har ändrat både utseende och rörelser. Vi skall vara rädda om det vi har kvar av gamla stammar, det är är att bevara rasen, inte förstöra! I många fall har bevarandet blivit felriktat och "sämre stammar" har bevarats och fått föröka sig……

#27. Du har så rätt Maggan! Och det här med 2,5-årspremieringarna … har vi inte provat det färdigt snart? Det skulle ju utvärderas efter ett antal år (minns inte hur många). Det har jag för mig att det bestämdes, när det klubbades igenom på ett extra årsmöte.

Det säger väl sig sjävt att till ett obeprövat sto använder man en beprövad hingst och tvär om. Som det ser ut nu är det endast ett fåtal hingstar som betäckt så många ston att de kan avkommevärderas. De tycks vara popullära några år och sedan är det nya som gäller. Var inte så rädd för de gamla hingstarna. Det borde vara en jämnare fördelning. Se årets betäckningsstatistik

# 27 Nu gick det nog lite snabbt Maggan. Jag tror inte du menar det du skriver att ponnyer är kallblod? Skall väl vara shetlandsponnyer i så fall.

Men visst är det så att det är intressant med långa generationsintervall, åtminstone tycker jag också det. Snabba generationsintervall hör hemma bland produktionsdjursavel, inte bevarandeavel, som jag anser att russavel är. Men jag vet att tankarna bland oss russavlare skiljer sig en del, och jag hoppas att helgens tankvärda bilder och ord från våra föreläsare väckte en del tankar i de banorna.Visst är det intressant när man ser bilder som är både 50 och 60 år gamla och russen skulle typa in i vilken premieringsring som helst?

# 27 Nu gick det nog lite snabbt Maggan. Jag tror inte du menar det du skriver att ponnyer är kallblod? Skall väl vara shetlandsponnyer i så fall.

Men visst är det så att det är intressant med långa generationsintervall, åtminstone tycker jag också det. Snabba generationsintervall hör hemma bland produktionsdjursavel, inte bevarandeavel, som jag anser att russavel är. Men jag vet att tankarna bland oss russavlare skiljer sig en del, och jag hoppas att helgens tankvärda bilder och ord från våra föreläsare väckte en del tankar i de banorna.Visst är det intressant när man ser bilder som är både 50 och 60 år gamla och russen skulle typa in i vilken premieringsring som helst?

# 27 Tack Maggan! Jag höll på att ge upp efter avelskonferensen.

Ja, det är nog så att vi är fler som är inne på samma linje, med långa generationsintervall, men de senaste åren tycker jag det verkar som att idèn med kortare generationsintervaaller varit rådande. Vi kanske är för få eller har för svaga röster?!

#32 Kanske är det så att bägge delarna behövs. Att vi är en del som värnar om "gamla och långa" intervall. Samtidigt tror jag att "prestationsaveln" oxå behövs där man ganska snabt kan få fram nya avelsresultat, det ena behöver inte utesluta det andra. Det viktiga är dock att våra dommare inte ger avkall på rastypiskhet och vad ett russ verkligen är.

Ett av våra egna Russ, Driffi 4700, har tex Klippman 97 och Raketen 102 i tredje led. Dessa hingstar var verksamma på 1940 talet…..

# 33 I de flesta prestationshästarna ligger just de gamla stammarna som vi skall värna om! Visst, vi måste använda hingstar av alla kategorier, men vi får inte stirra oss blinda på guldhästarna! Många av dom med lite lägre poäng har just de karakteristiska dragen som många så envist ironiskt nog vill kalla "gammal modell"!

#30 Jag menade nu inte ALLA ponnyraser (ok då, du vet att jag är impulsiv ibland ), men russen bör definitivt inte blandas ihop med ex.-vis engelska ponnyraser. Russet är en liten HÄST!!!!!! Dock ingen miniardenner!

Jag vill tipsa om en bok som finns att läsa/köpa: http://www.cbm.slu.se/skriftserie.htm Nummer 6 Sveriges lantraser - Kulturarv och genresurs I den står det om korta respektive långa generationsintervall.

Jag håller med entill att beprövade hingstar till oprövade ston. Att konsekvent använda gamla hingstar för att få längre generationsintervall är en metod att behålla gamla gener.

Jag har Granit i femte generation i mitt russ samtidigt som han är i avel fortfarande. Fridhems Jonatan finns med i flera av de nygodkända hingstarna men företrädesvis genom ett sto. Hans söner är lite utnyttjade trots bra härstamning. De är bra alternativ också tycker jag om man vill praktisera långa generationsintervall.

#28 Jag håller med dig om att man ska inte vara rädd för att använda gamla hingstar. Om man gör en jämförelse med nötkreatur så är det där i stället svårt att få folk att nyttja ungtjurarna i stället för de gamla beprövade. Lite upp- och nervända världen för där är det ju verkligen produktion som gäller och inte bevarande.

#33 Dessutom har hon stam från Millomgården på mödernet! Jag hoppas hon tas tillvara i aveln framöver.

#27 "det är dom vi skall använda i aveln" skriver du. Det gör mig lite förvånad men kör till. Jag köper fölet om du åker med ett av dina ston till antingen Ruton eller Linus.

#38 JÄTTEGÄRNA, om du betalar transporten med färjan och bensin till respektive hingsthållare! Linus har samma morsstam som Julle 298 som har lämnat många 2.00-travare i förhållande till antal startande, och Ruton är av gammal fin Rungegårdsstam, så som sagt, bjuder du på transporten så…..

Tyvärr Bäste Reko, så är det så att när man bor på en ö så är man ganska så begränsad, skulle vilja se dig åka från Värmland till Gotland med ett sto för att betäcka med t.ex. Nordman, som också har bra stam…..

För ett antal år sen så lånades (fam. Martell, Stånga) hit Titan 260, eftersom vi tyckte att han hade intressant stam, var en utmärkt hoppare bl.a. och en SM-vinnare till pappa, Peter Pan 137. Tyvärr fick han inte så många avkommor, och hingstarna blev valacker. Ett stoföl fick han, hon är i min ägo…..Dulilla Roll. OM någon hingstägare med gammal bra stam vill låna ut sin hingst hit, så varför inte…….?

#39 Vi tar fortsättningen via PM! Det skulle vara roligt att testa ett sto med travmeriter med Ruton som har Pinocchio och Dröm bara någon generation bort.