Hos det välkända hästvaruhuset i Tingsryd kallas den "french collar", med följande beskrivning: komfortabel "brösta". Kan kombineras med "Körsele de luxe". Svart. Stl: ss,ps,cs,fs. Pris 1835 kronor.

Jag tycker den ser väldigt trevlig ut, men har hört att den pga sin mjukhet och smidighet är mindre skonsam för hästen att dra med än traditionell lok- eller kollersele, som fördelar dragvikten bättre?

En brösta som jag tycker ser himla trevlig ut är den som Anna_Uppsala importerar, Empathy Breastcollar. Om jag får för mig att ge mig på körtävlande igen ska jag skaffa antingen en sån, eller en french collar (ovan)…

Skäms inte för din loksele! Det är det bästa för hästen att dra med. Under förutsättning att fordonet som dras är en aning ledbar i skaklar eller om man drar med svängel och draglinor, får hästen med lokan den optimala anliggningsytan mot bogen, lokan följer med i rörelsen. Bröstan ligger mot bringan och är inte lika skonsam om hästen ska dra tungt. Å andra sidan är bröstselen i sig lättare och billigare in inköp, det är nog därför så många föredrar den.

En annan sak. Hur har ni som tävlar körning råd? Vad har ni för inkomst för att finansiera tävlandet? Förutom inköp av vagn och selar då.

Det kräver inte bara utgifter iform av resor, anmälningsavgifter och likn. utan också att man har råd att skaffa lastbil (alternativt dubbla bilekipage) som tar både häst och vagn. Och att man har C-kort som också är jättedyrt att ta. (och som närsynta peroner som jag inte FÅR ta).

Som sagt hur gör ni? Eller är körtävlan en överklassport som vi lågavlönade/arbetslösa bara kan drömma om?

så länge man håller sig i lägre klasser går det bra att körtävla, det är om man vill vara bäst det kostar pengar :)

Och ska hästen jobba bra i dressyr är en bröstsele att föredra, ska hästen arbeta "på riktigt" är lokselen bäst :)

Kör man med rockard så kan man hänga den bakpå släpet när man ska iväg och tävla, man kan låna vagn i dressr och precission, för maratonkörningnen kan det bli svårt att dela grejerna kanske.

Vill man verkligen tävla så gör man det, jag vet själv, jag är tävlingsidiot, men just nu är det travet som råder eftersom jag varit dålig i många år, men nästa år DÅ!

När jag själv höll på med körtävling, och det var för drygt tio år sedan och på låg nivå (debutant och lagserie), stuvade jag in häst och rockard (gigg) i transporten, och åkte själv med groom i bilen tillsammans med utrustningen. Min kusin som tävlade par har en liten lätt lastbil (f d tidningsbil) som hon lastade parvagnen och all utrustning på, och drog hästtransporten efter (det ekipaget krävde E-kort).

Varken min kusin eller jag har några stora ekonomiska resurser, men däremot var vi villiga att göra uppoffringar. När jag köpte min fina maratonsele från Tärnsjö sade jag att nu får jag leva på yoghurt ett par månader… Inköp av utrustning görs väl inte heller "allt på en gång", utan man investerar och byter upp sig allteftersom. Många som håller på med körning är rätt händiga och lagar och fixar med utrustningen själva.

Själva tävlandet upplevde jag som väldigt dyrt, särskilt för paret som behövde två boxplatser och betalade två veterinäravgifter, etc. Dessutom få tävlingstillfällen som vi oftast hade långa resor till, och kostsamt med flera övernattningar för folk och fä.

I jämförelse ter sig ponnytrav som en rent billig sport!

Ja,nog tenderar körsporten att bli en "överklassport". Tycker det var skrämmande att se en lagserietävling där 90% av ekipagen hade både gigg och maratonvagn med sig. Mycket få, om ens någon, körde med vanlig rockard. Annat var det förr, då man kunde vinna lagserien med två gamla ponnytravare, en fet fjording och en varmblodstravare med hemmabyggda vagnar och ihopplockade selar.

Visst kan man göra uppoffringar, men om man inte har något att offra finns det inte så mycket att be för. Tur ändå att det finns några russkuskar som är så pass stadda i kassa att de har råd att utöva denna sport. Tills man kommer i det läget får man väl nöja sig med att köra bara för nöjes skull hemma, det är också kul.

Vi finansierar vårat tävlande med hjälp av inkomst från hästverksamheten samt med löner från våra "vanliga" jobb. Att tävla kostar en del pengar men det är det värt för det är superkul!
Klassen på ekipagen även på låg nivå har blivit väldigt hög till nackdel för sporten då det kan skrämma iväg nya ekipage. När vi började tävla hade vi ett bröstsele och rockard, fungerade alldeles utmärkt i flera år tills rockarden trots förstärkningar började ge upp.
Våran nuvarande parvagn inköptes begagnad, likaså giggen, förra året satsade vi på en ny 4-hjulig vagn till russen som är rena drömmen och väl värd sitt pris. Vårat motto är att "pengar ska rulla"
Parselarna har Tess sytt själv!
Det gäller att börja med det man har och sedan byta upp sig vart efter om man vill, det viktigaste är dock att allt är säkert och funktionsdugligt.
Att ta sig till tävling kräver dock lite planering med två bilar, en med transporten och en med släpkärra med vagnen.
Fram för fler russ på tävlingsbanan!

Vi investerade i en bil med flak för att kunna få med oss vagnarna. Vi får plats med 2st rockarder på flaket om vi tar av skaklarna, MEN man måste då ha ett litet E efter B:et i körkortet! Om vi har tur så behöver man snart inte ta BE utan om ett par år är det sagt att dom ska höja viktgränserna på vanligt B.

Jag började med loksele och sen efter ett par år blev det bröstsele sen efter ytterligare några år blev det giggsele. Har inte sålt någon sele heller utan har kvar allt, för allt kommer alltid till användning och som sagt man börjar med en sak och sen köper man mer och lever på fil ett tag!