Utan tvekan maggie Gustafsson på Björksta Stuteri. Av henne köpte vi Jaritza, sedan har vi haft flera russ på foder från henne och några har vi sedemera köpt. Åtskilliga mail har farit mellan oss med funderingar, glädje och sorger över russens beteenden och tillstånd. Det intressanta är att vi aldrig lyckats träffa IRL. När hon hade vägarna förbi värmland var jag i stockholm, när jag varit i Umeå har hon jobbat när jag vart ledig. Men mycket har hon betytt för mitt Russintresse…..

Hadde alldrig kommit så här långt med russ om inte Lena Nilsson Djursta Gård Ösmo sammanfört mig med Börje&Carolla  Johhansson Så tack Lena för det. Att det blev russ får jag tacka ridskolerna i Stockholm och mitt första russ Nätta e. Attle u.Brunetta

Jag har Skansen att tacka för det. Speciellt Yvonne då`rå, att jag fick ha Madicken 2400 som min "egen" och följa med på alla dessa utställningar och lära känna er alla andra.

Min shettis Norrskenets Jupiter! Min första ponnytravare som jag nu faller för åldersstrecket för att tävla själv…. Men utan shettis hade jag ju inte kört ponnytrav (jag var 10 år när jag blev färdig med licensen så) och utan ponnytrav hade jag aldrig kommit i kontakt med russ.

Jag får väl till att börja med tacka min mamma och pappa för att de köpte russ från Lojsta hed 1979.

Sedan får jag tacka Carola och Börje Johansson, där jag var och hjälpte till främst sommaren 1989, men även Gunnar Malmqvist i Tingstäde som ägde bl a Nils Dacke 94 och Monkee (minns ej hans stamboksnummer och jag orkar inte ta fram det nu).

Jag får även tacka stall Dalhem i slutent av -70 / början av -80 talet för att jag genom deras körkurser (med ägaren Bosse) kom i kontakt med både Signal 148, samt Atterdag, som jag har sett på riktigt. Det känns som en ynnerst. Jag har även kort själv på Sven 195 som min mamma och pappa tog då han gick på heden, samt Hubertus 299 som gick på heden 1978-1981.

Utan alla dessa underbara russvänner hade jag inte fått så mycket "kött på benen" om russ som jag har idag.

Köpte -00 shetlandsstoet Golden Delicious utav Jeanette Nyman-Nilsson. Hon fixade in mig i ponnygaloppens värld. När jag sedan blev tolv år, ville jag inte sälja min lille vän. Jeanette tog oss då vidare till en ny sport, ponnytravet, där man fick tävla shetland ända tills man var 15 år! Som 13-åring kände jag mig för stor för att rida Golden, då införskaffades Rosalie (e.Grus - Rosita III / Ponte) som ytterliggare en tävlingskamrat och ridponny. Utan Jeanette hade jag säkert inte ens haft en häst idag!

Paul Strage, f.d. proffskusk på Vsbytravet, var då polis i Dalhem……han fick in mig på travets bana.

Russen tjatade jag till mig själv, fanns russ i Ekeby, Peggy 477, mormor till Snäckan!

Å…. jag har då en självklar att tacka för att jag blev återförenad med russen det är Anna Qviegård och stueri Qveiars som sålde en underbar liten hingst, Qveiars LeilDis till min son 2001 han är nu vår allra mest mångsidiga arbetskamrat i stallet. Drar allt bär allt och går fram överallt. Han var det nya startskottet för russen i mitt stall. (om inte Anna och min son funnits kunde det blivit nått helt annat) 

Men jag sa återförenad. Min allra första egna häst var ett russ Bonette hette hon och var e:Don Pedro. Henne har jag lärt mig mycket av hon var den första hästen jag körde in…..hehehe…fick höra senare i livet att hon var körd mycket till och med i par. Jag tyckte att jag var en superduktig 11-åring som kunde köra in en häst

Vidare kom Karismas leil Töisi till oss också då från Qveiars stuter och så några år senare ville vi betäcka henne och vi fick syn på Vidar 521, blev sååå sålda och vi kunde inte skiljas från honom så vi fick köpa honom av Liselotte Erixon.

Nu står jag här med en massa russ i stallet, stamböcker i bokhyllan och massor av russ i huvudet tack vare Bonette, Anna Qviegård och Liselotte Erixon. Hihih Tack såå mycket kära vänner!

#8 Vi gör vad vi kan för att snärja våra kära vänner  ;)

Ja från första början var det Stickan 2637, det första russet jag lärde känna. För att hon var så snäll, då förstod jag ju att russ är den bästa hästen som finns.

Och så då Carsten Tørholm som importerade henne och sedan hade hingsten som hon betäcktes med så vi fick vårt första föl. Flera år senare lånade han oss ett ungsto till sällskap och jag köpte henne (det är hon på bilden). Sedan har det bara blitt mer och mer russ!

Pernilla Hägg och Kristina Andersson betydde mycket när jag var på Gotland första gången med idéen att jag skulle köpa ett föl. Jag blev väldigt inspirerad. Och sen hjälpte Liselotte mig in på en bra väg när hon lånade mig sin fine hingst!

Roligt att tänka på hur det hela började och vad mycket det har fört med sig!

Det får bli Pia Sandkvist i Staffanstorp. Jag följde me när hennes barn skulle tävla i ponnytrav en dag i augusti- 99. Och så frågade hon om ja va sugen på o börja och så fixade hon så ja fick ta licens och fick köra för Ronny Jönsson, Ommadal.

Nu är Kristina Ahlström, stuteri Axtorp och Malin Luckman som jag inte klarar mig utan. Av dom får man svar på allt konstigt jag undrar