ja, det är inte för MYCKET iaf…!

När det gäller gamla hästar >20 år har jag som grundregel att hästen skall få ett hem som är bra, och inte vandra vidare. Om du upplever att hon får det bra i det hemmet, och troligen inte kommer att säljas direkt till nytt hem, så ring och diskutera med den som har henne.

Ett bra pris på en häst tycker jag är när både säljare och köpare upplever att de gjort en riktigt bra affär, och att det blivit den framtid för hästen/den häst de önskade.  

Jag tycker att man skall förfara med äldre hästar som med äldre människor, med varsamhet och omsorg om personen. Pengar är inte allt här i världen.

Om du inte känner fodervärden väldigt väl ska man aldrig sälja en ponny/häst under 10 000kr.  Men om ni är goda vänner eller om din ponny stått hos fodervärden en längre tid då kan man ta ett lägre pris. Då skulle t.o.m. jag kunna gå ner till 5 000 kr om jag tror att hästen får vara kvar livet ut.

Jag köpte mitt 21-åriga, ABpremierade russto för 5000kr.

jag förstår fortfarande inte helt ut grejjen med att en "bra" person inte kan betala 10 000 …eller 15000 kr för något dom tycker om… utan bara tex 5000 kr…?
Varför skulle det få mej att tro att hästen får det BÄTTRE än hos en person som är villig att betala lite mer…?

Däremot håller jag med om att om man är goda vänner eller vet/tror att hästen får det bra och ett långvarigt hem, så kan man prioritera en sådan köpare kan jag tycka…

#5 Självklart får inte ponnyn det bättre bara för att man betalar mer. Jag resonerar mer så att ingen ponny/häst från oss skall kunna skickas utomlands på slakt och att köparen skall kunna tjäna på det. Därför har jag just 10 000 kr som minimipris. Det ger naturligtvis inga garantier men om man betalar lite mer för en ponny kanske man också är lite mer rädd om den och oseriösa (som bara vill tjäna pengar på hästen/ponnyn) gör inget bra köp i så fall.

Om jag däremot känner personen väl så utgår jag ifrån att hästen ej slaktas utomlands (med långa och otrevliga transporter som följd). Då är priset inte en säkerhetsfaktor utan istället en mer symbolisk grej.
Därför kan jag i så fall tänka mig ett lägre pris. Därmed inte sagt att jag alltid sänker priset "bara för att sälja till kompispris".

#6 exakt! Men oxå tvärtom-alltså … ibland hänvisar folk till att "jo, men dom ska ut o tävla o ta fram den och göra ditten o datten, men dom kan helt enkelt inte betala mer än 5000"….
Om man betalar 5000 istället för 10000, undrar jag vad man tänker göra sedan efter en månad, när dom där 5000 man sparade på inköpspriset, är uppätna av foder, hovslagare, vetrinär, tränare, transporter, stallplatser osv….?!
Och DÅ tror jag, att den personen som betalde 10 000 (symboliskt oxå kan man säga, för i själva verket skulle jag vilja säga att glappet är ÄN större, kanske att man betalar 8000 för något som är värt nästan 20 000 i vissa fall!) kanske har i större utsträckning RÅD att sköta om/träna osv med hästen ÄNDÅ…!

# 6 Jag tror nog att förtjänsten på att skicka en ponny till slakt utomlands är minimal……den risken är nog nästan obefintlig. Det som oftast händer är om ponnyn säljs från plats till plats när den blir gammal, s.k. "vandringspokal", man gör inte så mot kompisar!

#8 Ja, det är möjligt men jag har även sålt hästar och resonerat på samma sätt och där är nog risken större.

#8 jag tror du har rätt oxå, jag tror inte så små hästar går till slakt utomlands, de tar för mycket plats gentemot vad de genererar i slaktpris…

#7 Jag är en av dem som ibland skriver att jag kan tänka mig att ta mindre betalt om hästen meriteras. Men jag vill förtydliga att det inte är för köparens skull, utan för min. Och det är inte så att jag tror de tar bättre hand om hästen för att de betalar mindre. 

Jag tänker så här: Jag har ett sto jag tror mycket på, och jag gör en kombination jag tror på. Jag vill givetvis att avkomman ska prestera så bra som möjligt. Om det då är en familj som är intresserade av den, men samtidigt tittar på andra hästar kan jag tänka mig att sänka priset för att få dem att köpa just min häst. Jag förlorade visserligen pengar på just den hästen, men gör den så bra ifrån sig som jag hoppats kan jag få igen det med kommande föl. Att hänvisa till syskon med bra resultat är inte fel, och har jag ännu hellre ett stuterinamn syns ju namnet också i tävlingssammanhang, alltså får jag reklam.

Notera att jag hade bara kunnat tänka mig prisdumpa till tävlingsryttare på egen uppfödning, för att få igen det i framtiden, inte på en jag själv köpt in.

#11….. hur vet du att dom verkligen meriterar den sedan….?

#12 det kan jag förstås aldrig veta säkert, men så är det ju alltid, det är en chansning. Men det är ju större chans att hästen kommer ut och tävlar om den säljs till någon som tränar mycket, och kanske har tävlat med tidigare hästar, än om den säljs till en barnfamilj med barn på 3 och 5 år. 

Jag säger inte att det är något fel på att sälja till barnfamiljer, det är ett nobelt uppdrag att vara barnens vän, men den dagen jag börjar föda upp vill jag gärna få ut mina hästar i tävlingssammanhang.

#13 Där håller jag nog inte med dig riktigt. Säljer man till en barnfamilj kan det mycket väl hända att ponnyn och barnen lär sig tillsammans och får många år ihop och kan därmed komma upp i högre klasser eftersom de har en längre tid att lära känna varandra.

Då skaffar jag hellre en liten medryttare som får tävla ponnyn tills den fått meriter och då kan jag sälja den dyrare.  😉

Ja, det är såklart en möjlighet, men då är det många år tills jag får avkastning! Säljer jag till en redan aktiv tävlingsryttare/kusk är chansen större att hästen kommer ut på banorna snabbt.

#15 Om den är tränad för det,ja. Annars tar det rätt lång tid i alla fall. 😉

Puh, det är lättare med hundar! Där tar alla ungefär samma pris och skillnaden är mest att de uppfödare som är mer seriösa/har mer välmeriterade avelsdjur och tidigare uppfödningar har lättare att sälja sina valpar!

Som förhoppningsvis hästägare i framtiden kan jag säga att jag har ingen möjlighet att slänga fram en massa tusenlappar på ett bräde, men har självklart, den dagen jag köper häst, koll på att jag har råd med vad det kostar i stallplats, mat, hovslagare och försäkring. Jag har inga större summor till en hög självrisk om något skulle hända heller, men vet att jag får låna pengar om det skulle vara nödvändigt i ett sånt läge. Så hästen skulle aldrig bli lidande av min dåliga ekonomi.

Med det vill jag säga att en hög summa i inköpspris absolut inte garanterar att köparen är mer seriös. 5 000:- för mig är mycket pengar, för en annan känns inte 100 000:- ett dugg om det försvinner.

Sen är det ju en helt annan sak att man själv inte vill gå hur mycket som helst back, men ibland tycker jag att resonemangen kring priser haltar lite!

#17 jag förstår inte riktigt vad du menar med att "priserna haltar"..
🤔

Ska vi jämföra med hundar så förstår jag inte hur folk lätt kan betala både 10 och 20 tusen för en hund medans en häst inte får kosta mer än 5 000. Kan du förklara det för mig?

# 18 Den frågan har jag ställt mig många gånger……

Jag skrev inte att priserna haltar utan att resonemangen kring priser haltar. Som att man utgår från att någon som har betalat mer automatiskt värderar djuret/individen högre än någon som har betalat mindre.

Ja, det kan jag förklara! Det är helt enkelt en fråga om tillgång och efterfrågan. Och att häst för de allra flesta kostar väldigt mycket mer att äga. Väldigt många räknar heller inte med att hundägandet kostar så mycket som det faktiskt gör.

#20 Men då kanske det ändå är rätt att ta mer betalt för en häst för har man inte råd att köpa en häst för 20 000 kr har man förmodligen heller inte råd med att hålla hästen. För det är betydligt dyrare än 5 000 kr per år. Sen kan hästen behandlas jättebra av någon som har ont om pengar men har man inte råd med mat och omvårdnad till hästen så spelar det egentligen ingen roll hur bra man är som människa och hästhållare för övrigt.

Tillgång och efterfrågan känns som ledorden. Även hunduppfödare inom vissa raser med massor av uppfödare inom liten areal har svårt att få ut valppriser enl SKK´s regelemente.

Liksom inom hästhavande finns det billiga valpar, omplaceringshundar, mindre hobbyuppfödare etc som säljer väldigt billigt - om man tittar på blocket tex. 

Det är sjukt mycket hästar till salu just nu, och jag tror att de allra flesta säljs för priser under det begärda. Det gör köpare bekväma, så det är extremt svårt att sälja häst nu - oavsett ras. Det finns alltid människor som hamnar i separationer, förlorar arbetet osv där de faktiskt måste sälja sin häst direkt, och då blir det nog ofta väldigt billigt.

Har varit på båda sidorna - sålt ett russto (och var glad att jag hittade en vettig köpare, långvarigt hem med ok pris), och annonserat efter barnponny. Har fått extremt mycket svar på min barnponnyannons, och det märks att uppfödare av alla raser har problem att sälja då folk på allvar svarar med 3- och 4-åringar som är nyligen inridna. Och jag sökte tydligt en läromästare till 9-åring…

Inköpspriset och hur man senare värderar ponnyn har ingenting med varandra att göra enligt min erfarenhet. Det har ingenting med ekonomi framöver heller. Oftast har det inte med att göra om de har RÅD att köpa en dyrare ponny utan mer om vad de KAN få för pengarna.

Den dyraste ponnyn jag sålt köptes av en människa med obegränsad tillgång på pengar. Hon fick klart sämsta hemmet av dem alla, trots fina löften. Ett tävlingsmeriterat diplomsto som tävlat både körning, trav, hopp och dressyr. Dessutom supertrevlig barnponny. Hon gick som gräsklippare i några år tills hon fick fång och avlivades. Köparen skulle absolut ha det bästa och det fick hon 😭

Bästa hemmet fick en 4-årig valack jag sålde för 7000:- till en familj med god ekonomi. Aktivt hem med mycket kärlek är vad jag önskar alla mina ponnyer.

Vad gäller ponnyer över 20år så säljer jag dem inte. Efter ett fodervärdsavtal så brukar jag skriva över ponnyn på fodervärden om de trivs ihop. På så sätt kan jag även sätta villkor på att den inte får lämnas vidare. Villkorad gåva kallar jag det i avtalet. Har man sålt en ponny får de däremot göra precis vad de vill med den utan att jag kan påverka.

#23 Låter väldigt sunt tycker jag. ❤️

Jag har köpt fyra ponnyer på mindre än ett år. Alla till rena vrakpriserna. Men det har inget samband med att jag skulle ta sämre hand om de. Vi har i år veterinärkostnader på ca 20.00kr och allt är ren profylax. Men jag vill ha de vaccinerade och nu iom vi börjar med silage, även mot botulism. Den gamla tanten hade inget pass så det kostade en bunt tusenlappar att fixa och nu under hösten så ska vi gå igenom allas munnar.

Jag tycker väl inte att hästar ska kosta massor bara för att men om de däremot är välridna/välkörda, har lite meriter, fungerar till "allt" och (ffa ston) har bra stam så blir det ju lite mer pengar.

Den än så länge bästa ponnyn i min flock har avelsdiplom, en fin avkomma, är helt trafiksäker, trevlig att rida ut på ensam och i grupp, inkörd och har dragit det mesta inkl timmer, lätt att lasta, snäll att sko, lätt att duscha av. Hon har fin stam och en fin avkomma. Men hon kostade bara 20.000kr därför att säljarna inte klarade av henne. Hon är lätt värd minst tre tredubbla i lite bättre form.

#23 Extremt bra inlägg. Skönt att det finns fler som skriver över äldre hästar till bra och långvariga hem.

Hörde en skräckhistoria om en ponny som vunnit FEI-dressyrklasser tillsammans med tjejen jag kännr (första ägaren), import Holland och fantastiska gångarter. Mycket välutbildad. Såldes då min kompis blev 18 år för 100.000 till en lovande dressyrryttare med "hästvan" familj. Fick stora löften, och bedömde hemmet som bra. Säljaren erbjöd sig att hjälpa dem i början så att de hittade varandra, men detta avböjdes. Hon ringde även ett par gånger och hörde hur det gick, men blev avvisad. Två år senare mötte säljaren en tjej som råkade ha häst i samma stall som ponnyn. Ponnyn hade då börjat kasta av alla som satte sig på honom, bet, sparkades och bara en person kunde närma sig honom. Han hade då precis sålts för 5000kr till en 9-årig tjej i stallet. Ursprungliga ägaren tog kontakt med nyaste ägaren som önskade hjälp med ponnyn, hade köpt honom för att hon bakom all aggressivitet och rädsla hos hästen tyckte att han var underbar. De fick hjälp av min kompis, och nu vinner de allt de ställer upp i, i mycket höga klasser. Nuvarande ägarrna kommer att återskänka ponnyn till första ägaren (kompisen) då han pensioneras. Han är nu 16 år.

Så för 5000 kr fick han ett ättebra hem, för 100.000 kr ett riktigt skithem dä verkligen ingen värderade honom. Pengar är inte allt.

#26… tror nog faktiskt det där är en ganska ovanlig historia oxå… där handlade det ju inte om att dom inte kunde ta HAND om hästen, utan snarare att de inte förstod sig på den!
Sånt upplever vi bönder dagligen, folk med djuröga och kännedom om djur o natur, skötsel, utfodring och hantering av djur osv osv… blir alltfärre… 

Bara för att man är rik eller har gott om pengar, innebär det inte automatiskt att man är dum i huvvet (oftast troligtvis tvärtom, om man tjänat ihop dom själv…) Och man har ju då oxå pengar att vårda det man köpt, -så snarare tror jag att din historia handlar om okunskap… okunskap har inget med pengar att göra,,, annars skulle väll ALLA sälja sina hästar så BILLIGT som möjligt!? Det finns väll inte en männska som önskar sin häst ett taskigt hem!? 

SJÄLVKLART finns det ponnys som får det bra dit dom blir sålda för 5000 kr, men jag tvivlar på att det är i större utsträckning DÅ -än om dom hade betalt dess riktiga värde…
Har några historier jag kan dra om ponnys som kostat 3-5000 kr oxå… där det slutat ungefär som ovan beskrivet….INTE lyckligt…

Det är inte många hästar/ponnys jag tycker bör kosta så lite som under 5000 kr… det skulle vara någon typ av sjukdom/fång el annat "handikapp" på hästen, eller ålder möjligen (men då förstår jag faktiskt inte heller att man kan med att sälja sin häst… vid över 20…)
eller kanske HELT ohanterad o en "lätt chansning" för sin nya ägare…

Absolut, samtidigt är ju en viss summas värde olika beroende på inkomst och livssituation. 

När jag studerade och skaffade min första häst som vuxen så var 10.000 kr oöverkomligt mycket pengar -men jag var inte sämre hästägare då än nu, och har inte haft svårt att klara hästhållningen. Men 10.000 kr som engångssumma hade jag inte kunnat betala - då…

För en storföretagar-vd spelar väl inte 50.000 kr någon roll, men värderar han sin häst mer (?) då summan för honom kanske kan motsvaras 5000 kr för någon mer lågavlönad.

#28 Nej summan ger inga garantier men om jag ska kunna få tillbaka något av de kostnader jag lagt ut på min häst/ponny bör man ta betalt. Det är ju inte garantierna för vårdnaden man tar betalt för utan omkostnaderna innan försäljningen.

Sen hävdar jag men en dåres envishet att finns det pengar är förutsättningarna bättre för att hästen ska må bra och inte skall svälta i vilket fall. Och alla som betalar bra för hästarna är inte dåliga hästägare heller. De finns nog båda sorter inom båda lägren. 

Tyvärr har jag varit med om hästar som magrat av pga dålig ekonomi hos hästägaren. Dessa människor vill inte göra sina hästar illa men det blir så om hästarna svälter.

#29 instämmer fullt ut!

Min dyraste häst jag köpt kostade 12 000 kr (en d ponny som då var 4 år) och jag kunde inte betala mycket mer än så men kan inte påstå att han har det dåligt hos mig, har betalat tusentals kronor i veterinärkostnader när han varit skadad osv. Mitt 4 åriga russ köpte jag för 7 500 och hon är jättetrevlig och har fin stam, jag skulle inte betala över 10 000 kr för ett russ tyvärr men det är nog vääääldigt många som tar väl hand om hästarna ändå, precis som jag gör :) vet inte riktigt vad jag ville säga med detta men tror många som köper lite billigare hästar ändå kan ta hand om dom väl och lägga pengar på dom :)

#31 Varför skulle du inte betala mer än 10 000 för ett russ? Själv skulle jag inte sälja mitt för mindre än 30 000 ;)

# 31 10000,- för ett russ. Mitt föl, 1,5 månad e. Tyson har redan kostat nästan så mycket…..Undrar om folk i allmänhet vet hur mycket det kostar att betäcka med dom meriterade hingstarna…..Jag har tre unghästar e. Gumino och jag säljer ingen av dom för under 10000,-, det är detsamma som att jag inte anser att dom är värda nånting. Efter många års målmedvetet avelsarbete hoppas jag att folk uppskattar dom individer jag fått fram och fattar att jag inte kan "ge" bort dom!

#32 och #33… TACK!!!!!!! 
Hade svårt att hålla mej, men PHUUUU va jag håller mä!!!!

#31 - varför inte just för ett russ? 

Tänker att mina prisgränser gäller oavsett ras, kan utan tvekan betala 20.000 kr och över för ett russ - OM det motsvarar vad jag vill ha i utbildning, storlek, temperament etc. Dock inte om jag inte hittat rätt russ. Men detsamma gäller om jag skulle få för mig att köpa NF, islandshäst etc. 

För en ponny som är välutbildad, olatsfri och utan skador (och inte ung), och under många år hanterad och riden även av barn skulle jag i princip betala vad som helst - oavsett ras. Därför kostar oftast barnponnyer så oerhört mycket, förutsatt att de inte har fång, eksem etc.

Jag har köpt mina hästar själv (är 16 år) och då inte kunnat köpa de lite "dyrare" då jag fått jättefina hästar för lite mindre pengar, jag har te.x jobbat hela sommarn för att ha råd att betala min fölunge jag köpt från heden. Men mamma och pappa hjälper till att betala hovslagare, veterinär osv vilket är ganska självklart då jag inte är så gammal. Sen är ju inte mina russ tävlingsponnysar därför hade jag inte köpt "dom dyrare" :)

#36 Visst kan man köpa billiga hästar men man kan inte påstå att en som betalar mindre i inköp sköter hästarna bättre än någon som betalar mer. Vi har också köpt billiga hästar men även dyrare.Och inte behandlar vi dessa olika  beroende av vad vi fick betala för dem. (Konstigt resonemang 🤔)
Priset speglar vad säljaren har lagt ut för hästen (hoppas jag)

#36 JAPP! 
…. och så är det ju just det som du skriver #35…. dina föräldrar betalar hovslagare, vetrinär osv…… det har man sedan som vuxen med dålig ekonomi.. kanske ingen förälder som gör….
och då gäller det att SE och FÖRSTÅ att man kanske måste sälja sin häst, istället för att skjuta upp hovvård eller att behandla sjukdomar osv….

#38 absolut! Skulle aldrig låta hästarna gå med för långa hovar eller utan veterinärvård osv om man inte skulle ha råd, vill alltid djurets bästa! :)Oavsett om det är att man måste sälja, betala dyra veterinär kostnader eller avliva. Det viktigaste för mig är att dom inte ska behöva lida och ha ont, har hört en del skräckhistorier. Hu!

Men det fungerar ju inte fullt ut att sälja för vad den har kostat bara för att det här kostat. Då skulle ju äldre hästar vara apdyra bara för att de har kostat i drift de senaste 20 åren. Föl/unghästar ja men sen blir det ju konstigt.

nja,,, kanske inte vad de kostat,, men om man kört in dom kan jag tycka priset flyger upp MINST 5000.. .eller kanske närmre 10 000 om jag får tycka…!
Oavsett om hästen är 2 eller 12…
och har man skickat hästen på inkörning så har det säkert kostat dom pengarna… har man gjort det själv har man sparat dom pengarna, men istället lagt tiden, o tagit risken osv..!

# 40 Hästarna kostar ju inte efter vad dom varit dyra i drift, men föl/unghästar kostar för att dom har meriterade föräldrar, och förväntas nedärva sina eventuella talanger. En äldre häst kostar efter sina egna meriter, ex.- trav, hoppning, snäll barnhäst etc.

..och till viss del hur utbildade de är…

En häst/ponny som är välutbildad, välhanterad, fungerar i ridning/hantering med barn och även körd är det inte svårt att betala en massa pengar för. Det som är svårt är när det är höga priser på ganska mediokert utbildade hästar, där man kan hitta motsvarigheten för 10000 kr lägre. 

På samma sätt som jag inte kan greppa att folk med islandshästar tar 50.000 kr för en häst med medelgångarter, grispass, eksem - som dessutom är valack. Med det antal islandshästar som finns idag i utbud är det inte ett realistiskt pris.

#44 det håller jag med dig om, och det här med islandshästarna har slagit mej många gånger…! Förstår inte alls!

7000 tusen hade jag högst betalat hästen är ju ändå i lite senare år.