
Sommarbete del 2. Eksem hos häst
Enligt nyligen utförd forskning, verkar det som att utveckling av eksem kan vara ärftligt. Kunskap om detta är av största vikt för att begränsa spridningen av problemet.

Tidigare har man trott att det enbart beror på allergi mot svidknott då hästarna utvecklar eksem. SLU har tillsammans med Uppsala Universitet bedrivit forskning i ämnet och har kommit fram till att benägenheten att utveckla eksem är ärftlig.
Detta innebär att vissa avelsdjur löper större risk att få avkommor med detta problem än andra.
Man kan alltså inte alltid se på avelsdjuren om de är bärare av detta. Det är bara om de själva lider av eksem som det syns. Hålls de i en knottfri miljö och lever under "rätt" förhållanden, kan de leva helt symptomfria i många år, kanske hela livet. Men de kan ändå vara bärare av anlaget.
Problemet är idag störst för Islandshästen, där ca 50% av de hästar som importerats från Island har dessa problem.
Av de Islandshästar som är födda i andra länder än Island, är procenten lägre. Cirka 7-8 % av dessa beräknas lida av eksem.
På shetlandsponnyer finns problemet, men absolut inte i lika stor utsträckning som på Islandshästarna. Men det finns…
Precis som med islänningarna så antar man att Shetlandsponnyerna är extra känsliga pga att de inte har ett fullgott immunförsvar mot svidknott. Detta skulle då vara på grund av att det inte finns sådana i deras ursprungsmiljö.
Då man forskat på islänningar har man funnit att de värst drabbade hästarna, finns i Västra Götaland.
Eksemproblemet har man varit medveten om sedan länge. Redan på 1800-talet observerade man hästar med eksem. Då antog man att det berodde på solen (därav begreppet soleksem) alternativt foderallergi. På mitten av 1900-talet började man däremot rikta misstankarna mot svidknotten.
Enligt SLU finns svidknotten på många platser i världen. Det kan finnas upp emot ett 90-tal olika arter!
De olika arterna biter tydligen på olika ställen på hästarnas kroppar. Den art som finns i Sverige biter framför mankammen (vid manken) och på svansroten.
Detta orsakar stor irritation och i värsta fall ren plåga för de angripna djuren.
De reagerar med att till varje pris försöka "klia bort" knotten. De gnider sig mot träd, stenar och om det inte finns - mot marken. Många hästar med eksem sätts av sina ägare i hagar utan dessa "kliredskap", vilket kan resultera i att hästarna springer som tokiga för att "springa ifrån" sina plågoandar.
En del hästar har behandlats med Antihistaminer, men det har inte haft någon god effekt. Någon medicinering, som med säkerhet fungerar finns idag alltså inte.
Den bästa metoden för att underlätta dessa drabbade hästars lidanden, verkar vara att ha dem på stall. Alltså under våren, sommaren och början på hösten. Hela betesperioden med andra ord. Dagtid kan de förstås gå ute, en del måste dock ha eksemtäcken för att klara av någon utevistelse alls.
De medel som finns att köpa mot insekter kan ha viss effekt, men botar inte, utan lindrar tillfälligt och inte under den absolut värsta tiden på dygnet.
I nyligen utförd forskning kring ämnet har man alltså kunnat konstatera, att det finns ärftliga faktorer gällande eksem på häst. I de forskningsprojekt som nyligen utförts har man kunnat påvisa att ärftligheten varit hög - så mycket som upp till 20% av sjukdomen styrs av arv och genetiska faktorer och inte enbart miljö.
För närvarande bedrivs inget direkt avelsarbete för att få bort sjukdomen, på någon ras. Det man gör är att man kasserar de hingstar som uppvisat eksem. På Shetlandsponnyer kallas det ibland felaktigt för sommareksem eller man och svansskorv. Dessa är helt andra åkommor, som i sig också är ett problem i aveln.
Det finns en forskargrupp vid SLU som vill att hästar som uppvisar någon form av eksem registreras. Och särskilt graden av eksem som specifika hästar uppvisar. Detta för att kunna få fram en tydlig bild av detta problem.
Det hade varit önskvärt att alla som har hästar med eksem anmäler detta till SLU. Kanske kunde deras forskning då så småningom kan leda till att man dels kunde kartlägga dessa gener även på shetlandsponnyer, och dels att de skulle kunna räkna ut korrekta avelsvärden för sjukdomen. Det skulle ju vara till enorm hjälp vid framtida avelsarbete, för att kunna avla bort denna sjukdom.
Källa: SLU
Vår serie om sommarbete:
Del 1. Inledning
Del 2. Sommarexem
Del 3. Fång
Del 4. Avmaskning
Relaterade länkar
Av: Cattis
Datum för publicering
- 2007-05-02
/Cattis
.:. www.shetlandsponny.com .:.
Här kan debatten fortsätta om eksem, forumstråden finns som artikel också och kommer därför vara lätt att hitta. Mvh Christina
Här är alla inlägg från förra tråden, jag hoppas det stämmer för jag har "klippt och klistrat"
Julia S. De är giftigare än vad man kan tro!! Ja, jag får säga att jag hoppas att vi aldrig någonsin mer behöver drabbas av det. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi vågar prata om det här och vara öppna med våra erfarenheter, så att vi kan hjälpas åt att förhindra tex felaktig avel i framtiden. Naturligtvis är det oerhört svårt att helt bli av med allergier, exem och man&svansskorv, men det måste ändå vara strävan tycker jag. Vi har tagit ställning hemma hos oss att aldrig använda överkänsliga hästar i aveln. Naturligtvis kan man inte alltid veta vad som finns i generna. Xit var ju 11 år och hade aldrig varit sjuk tidigare enligt förra ägaren. Jag ser gärna att det blir en debatt i ämnet och ställer gärna upp med mina erfarenheter som tyvärr är alldeles uppdaterade.Det finns flera intressanta saker att diskutera som avelsvärde, skillnad på nedärvning mellan sto och hingst osv. Vill någon inte skriva i tråden går det bra att skicka ett PM.Hej Maggan! Tack för att du deltar i mitt försök till debatt. Jag är helt på det klara om att knottangrepp är extremt farliga för hästar. Jag vill dock förtydliga att jag både har använt diverse förebyggande medel ( förra året var ju ett hemskt insektsår, så hela medicinhyllan var laddad inför denna sommar), samt att jag under den tid Xit blev sjuk hade drygt 20 hästar på gården och ingen annan visade några tecken på knottallergi. Han var helt enkelt kännsligare än de andra. Jag tror alltså inte att han blev sjuk vid ett tillfälle, utan blev sämre och sämre av den låga dosen gift han fick dagligen under en tid. Att vara irriterad av mygg och knott är en sak men då klådan aldrig går ur kroppen har detta blivit ett stort problem. Jag hade vetrinär ute vid två tillfällen och vi var helt eniga. Tyvärr får man väl aldrig reda på helt hur förloppet startade, om han fick "överdos" vid något speciellt tillfälle och i så fall när. Hur ser du annars på överkännslighet hos hästar. Ska de få verka i avel eller inte??
entill Ja, vad ska man göra? Jag har inga svar men massor av frågeställningar om det här med eksem och annan överkänslighet och avel på dessa hästar. Det enklaste vore väl att inte avla på dem som lidar av någon överkänslighet … men var hamnar vi då? Hur stor del av avelsbasen försvinner då? Vilket kom först hönan eller ägget? Vilken var den första överkänsliga hästen, och var hade den fått genen ifrån? Detta är frågor jag ställt mig genom åren. När en av våra shettisar drabbades av eksem vid 12 års ålder, blev jag verkligt konfunderad, ingen i hennes stam hade mig veterligt haft eksem, ingen av hennes avkommor har fått eksem … ska jag ta henne ur avel? Samtidigt vet jag att många hästar, både ston och hingstar har fått avkommor med eksem, utan att själva vara drabbade. Jag tror att det kommer att dröja länge än innan forskarna kan säga med säkerhet hur det förhåller sig. Det som är en sanning idag kanske visar sig helt fel i morgon. Det som de flesta studier har kommit fram till är att eksem orsakas av svidknott … punkt slut. Men det ger inga svar på mina frågor. Nä, om inte forskningen inom humanmedicinen har hittat lösningen, varför skulle då veterinärmedicinen ha gjort det?
Maggan S-B. Jag är helt inne på Agges linje, man kan inte bara slå ut alla hästar som kliar sig. Men man får givetvis avgöra från fall till fall. Jag har ju levande exempel. Först Delila som kom från Norrland nästan utan både man och svans, men som kliandet minskade väsentligt här. Sista året hon levde hade hon allt kvar! Hennes avkomma Deli, har inte visat någon överkänslighet mot mygg eller knott! Loella har vad jag vet inte lämnat någon med allergi förutom Lova Ess, hon köptes till baka -06, hade kliat sig både i man och svans. I år har hon all svans kvar och har all man också, förutom att man kan se tendens till att den är lite trasslig på ett ställe. Skall jag avla eller inte? Svaret är för mig mycket självklart! Naturligtvis betäcker jag henne! Jag har också sett russ som kliat stora variga sår, all man och svans nästan borta + stora sår på rumpan m.m. Då är det verkligen befogat med avlivning, då lider hästen verkligen, och djurskyddet får vi aldrig nagga på! Nu pratar jag bara om ston. Hingstar med allergi, är jag mycket tveksam till, jag tror i och för sig att man skall avgöra från fall till fall…..
Absolut-Luks Måste säga att det här är orotligt intressant och lärorikt att läsa! Har aldrig haft en häst som kliat sig (förutom Lova när hon kom men som inte visar så mycket sånna tendenser nu)
Lisa_Trollet Tråkigt med Xit :( Hoppas hans döttrar blir fina Har oxå funderat på de här med eksem, såg att ärftligheten va hela 20 % enligt den forskningen.
entill Vad är det som är 20%? Ärftligheten att få eksem, eller är det att 20% av alla hästar får eksem, eller har 20% anlag för eksem? Är det kanske så att man har anlag för överkänslighet, och denna överkänslighet kan yttra sig på olika sätt, en får eksem, en annan hosta, en tredje fång, någon får alltihop? Då är nog ärftligheten betydligt större, närmare 100%. Krävs bara att man träffar på det man är känslig mot.
Pernilla J. #13 Delilas dotter Denkila kliar sig. Loellas pappa Ponte 230, ELIT-premierad avelsmatador, kliade sig.
Julia S. I Gotllandsrusset nr 2 2006 läser jag Pernilla Jobs artikel där hon redogör för vet. Rebecka Freys undersökning av Islandshästar med eksem (tolkar det som att det inte handlar om knottalergi utan solexem). Där står följande: "Om stoet har eksem är det dubbels så stor risk att avkomman får eksem, och ju svårare eksem mamman har, desto större risk att avkomman drabbas" Vidare:"Resultaten tyder på att arvbarhet av eksem är högre än väntat. Det råder ingen tvekan om att sommareksem är ärftligt." Visserligen är det Islandshästar som undersökts men det kan väl inte skilja sig så mycket från tex russ och shettis. Som jag skrev i GAJarhults tråd ska jag ha telefonkontakt med en specialist på SLU i morgon för att få veta mer. Jag tycker att det är mycket intressant med den nya forskningen, och hoppas att ingen ser detta som någon slags kritik eller lösning för hur varje enskild ska hantera problem med eksem.
Maggan S-B #17 Delilas pappa Chaplin och Ponte var båda e. Rollo…….Loella lämnade 10 föl, 1 kliade sig…….Delila var tyvärr svår att få dräktig…..hon fick bara tre avkommor, 1 kliar sig, varför?????
ryttarn Har läst en hel del om "eksem" på hästar och har en "nästan" färdig artikel.Den senaste svenska studien som finns är ett examensarbete som Louise Lindberg gjorde förra året på islandshästar. Det gjordes även vissa studier 1986 men även då på islandshästar. Problematiken med islandshästar är att på island finns inte de aktuella knotttyperna. Islandshästar som är födda på island och som kommer till sverige visar sig vara mycket mer känsliga för knott. Nästan 35% av alla importerade islandshästar får eksem medans "enbart" 6% av de svedrigefödda islandshästarna uppvisar samma symtom. Något man då kan fundera över är om en helt och hållet svensk ras, som gotlandsrusset, inte borde ha en viss imunitet mot svidknott då dessa finns över hela sverige, om än i olika konsentration. Man kan ju se på islänningarna att avkommorna som föds i sverige är mycket mindre känsliga än de som fötts på island. Jag hoppas att någon förr eller senare gör en liknande studie på gotlandsruss. Problemet är ju uppenbart och kunskapen handlar mer om tro än om vetenskap. Även om tron ofta är baserad på gedigen erfarenhet….Om ingen annan gör det får jag väll ta det när jag blir pensionär om sisådär 25 år….
Reko Jag vet inte hur det ser ut inom russen men jag har en del erfarenhet från den nordsvenska rasen. För min del tycker jag mig se en ökning det senaste decenniet. Har knotten blivit giftigare? Det finns t o m en nordsvensk som börjar få rykte om sig att förärva knottallergi. På rak arm vet jag om 4 olika avkommor, efter honom med olika mödrar, som har utvecklat allergi. Han har använts ganska flitigt men de här avkommorna kommer inte fram. Hur ska han bedömas inför en eventuell avkommebedömning
Pernilla J #21 Jag tycker också jag ser alltfler "eksem"-hästar (eller knottallergiker som det ju oftast rör sig om), och har funderat över om det kan vara en parallell utveckling till allergi-boomen på humansidan?
Julia S. Jag har skrivit ner alla dessa frågeställningar vi gemensamt har. Har ni något annat som jag kan fråga SLUs vetrinär/specialist, så skriv under kvällen.
Maggan S-B #22 fast allergierna har inte ökat speciellt på humansidan de senaste åren. Mycket berodde på att bostäderna skulle vara jättetäta m.m. Dålig ventilation. Glutenallergi har till mycket stor del berott på s.k. fullkornsvälling som babysar fått alldeles för tidigt och som föstört tarmen i stället för att vara nyttigt. Men man vet ju inte, det kan i.o.f. sig vara fodret, vad finns i det, och var kommer det ifrån????? Jämföra islänningar och russ skall man nog inte göra, det är ju också en ras som även om den funnits här i många år, absolut inte är acklimatiserad för det här klimatet. På Island finns inga mygg eller knott! Solens strålning är annorlunda, annan mat m.m. m.m. Man ändrar inte på ett djurslags gener så snabbt…… En teori är att eftersom solen har blivit "starkare", strålningen är högre än förut så KAN flera allergier bero på att huden blir försvagad och djuren blir känsligare för ex.-vis knott! Jag kanske är ute och cyklar, men använder lite av min yrkeserfarenhet när det gäller läkemedel och sjukdomar.
Julia S #16 Kom att tänka på en sak vad det gäller ponnyer som utvecklar eksem i vuxen ålder där föräldrarna inte visat något. Hur kan man egentligen vara så säker på det. Jag uppfattar det här som ett känsligt ämne. Jag tror långt ifrån alla redogör för eventuella kliperioder deras hästar har. Det är ju knappast någon bra reklam. Möjligheten finns att någon i shettisstoets stam faktiskt kliade sig eller skulle ha utvecklat kliande under ändrade vilkor. Eller???#19 Att det föds hästar som bär genen men inte utvecklar kliande tycker jag inte är så konstigt, ungefär som att man har andra anlag för sjukdomar som aldrig bryter ut. Även om man "bara" får två kliande avkommor på tretton föl så skulle det kännas väldigt tråkigt tycker jag. Det innebär ju inte bara ett obehag för hästen utan också mycket jobb med att ta hand om den på ett bra sätt. Avlar man dessutom för att sälja avkommorna blir det mycket svårare att sälja och det ställer högre krav på köparen. För mig som är relativt ny i svängen är en avkomma med exem något som verkligen skulle göra mig ont…
vasiria skulle man inte kunna samla information om vilka russ som kliar sig och i vilken grad? även om de "blivit bra" så skulle man tala om det? någon stans måste man ju börja, även om man inte vet vilka slutsatser man kan dra av den informationen… jag hade två russ ston för många år sedan, de var helsyskon och den ena kliade sig och den andra inte, den som inte kliade sig fick senare 3 st avkommor och 1 av dem kliar sig. det får mig verkligen att fundera över hur ärftligt det är..
entill #25 Ja, det är rätt, jag vet inte allt om faderns ev. eksemavkommor, men mödernelinjen känner jag till mycket väl, och där finns inget,Hur stor procent kliande avkommor en häst får behöver inte vara avgörande av om den själv har eksem eller ej. Vad jag menar är att du kan lika gärna få 2 av 4 som kliar sig efter ett eksemfritt sto, som du kan få 1 av 5 från ett eksemsto. Men visst håller jag med om att man naturligtvis inte vill producera eksemhästar med vett och vilje, men hur undviker man det?
Kris_J Om alla som hade en ponny med allergi anmälde detta till SH skulle man få ett mycket bättre underlag att forska utifrån. Oavsett om folk anmäler eller inte kanske det finns en liten ljusning gällande omfattningen av problematiken, när djursjukdatabasen (kanske fel benämt) används fullt ut. Jag vilja påstå att en del russ ibland oförskyllt anklagas för att ha eksem för att de oftast har mindre tagel som fortare klias av.
Vasiria #28 så det finns någonstans dit man ska anmäla det?
Maggan S-B Alla regler och förordningar, register över kliande hästar, allt skulle bara förstöra för russrasen, se på slingern……vi skulle slå ut en massa hästar, uppfödarna skulle inte få sälja, vi kan ju inte garantera "klifritt"! Nej, det bästa är att det forskas om VARFÖR, och BOTEMEDEL! Under tiden kan vi underlätta för dom som har eksem lindrigt, dom som får variga sår m.m. är det humanast att ta bort! #17 Jag har trots allt fött upp russ i många år, det första föddes 1963! Mig veterligt är det då bara två som kliat sig av mer än 50 födda avkommor! Och bara dom med Rollo i sig!
Kris_J #29 Defektrapporter finns att skriva ut på SH:s hemsida.#30 Man anmäler ju inte för att någon ska bli utslagen. Det är premieringsnämdens sak att slå ut hingstar.
För att forska om varför behöver man ju ha ett underlag.
entill Tyvärr är det inte så enkelt att anmäla alla hästar som kliar sig. Det kan ju finnas olika orsaker till att de kliar sig, och allt är inte eksem. Visst kan man tänka sig att bara anmäla de som utvecklat ett svårt eksem, men vem vill vänta på att de skall göra det? Ser man att en häst blir torr och spröd i manen behandlar man ju direkt på symtomen och förhindrar därmed utvecklingen av det svåra lidandet. Ibland kan det också gå tillbaka om man byter foder, eller hage, eller flyttar hästen tll en annan plats.
Reko #33 Det har jag också lagt märke till, att det kan gå tillbaka vid ett byte av miljö eller foder.
Kris_J Oavsett av vilken orsak en häst börjar kliar sig och det hjälper att byta miljö, foder etc så är den ju någon form av överkänslighet. Jag tycker att det är ettt observandum. Att anmäla är ju för att dokumentera och på sikt kunna sålla i arv och miljö aspekter gällande defekter. Det är ju inte säkert att det går att säkerställa orsken. Eller att det ens leder till någonting mer en just en dokumentation, som kan användas vid forskning. För att en anmälan ska kunna leda till vidare åtgärder krävs väldigt mycket alla inblandade individers härkomst ska fastställas, inte alltid helt enkelt. Forskningen går ju framåt och just gällande eksem är ju intresset stort att forska om. Om några år kanske det är enkelt att identifiera anlagsbärare med DNA test. Då slipper man förhoppningsvis orättvisa anklagelser om både ston och hingstar. Man kan då också välja att inte para två anlagsbärare.Jag tror på tesen att det finns en ärftlig variant och en icke ärftlig gällande eksem.En premieringsförättare omtalade vid något tillfälle för mig att en viss hingst har en mycket stor andel avkommor med eksem. Det var för många år sedan innan jag till fullo ville acceptera att eksem kunde vara ärftligt. Genom åren har jag sett åtskilliga avkommor samt barnbarn till denna hingst som haft eksem. Så hans iaktagelse stämde mycket väl. Gällande den hingsten tror jag på en ärftlighet.Jag har en shetlandsponny med eksem han är 13 år. Gissningsvis har han inte ärv detta, jag vet inte… Vad jag antar är att han i moderlivet på något sätt påverkats då hans mor tidigt i dräktigheten blev förgiftad och behandlade för detta under en tid. Han hade som föl och ettåring problem med magen.Låter det som en massa ursäkter?Jag ägde modern jag har och har haft hans sykon som fått åtskilliga avkommor. Jag bor där det är enormt mycket knott vissa perioder. Ingen annan har uppvisat tendenser till eksem. Den drabbade ponnyns eksem debuterade när han var 1 år. Knott, gräs och sol är han värsta fiender. Vi har lyckligtvis hittat medel och metoder att hålla honom klådfri, så hans liv är drägligt under sommaren.
entill Det är säkert en riktig iaktagelse av den premieringsförättaren, men det är nog inte bara den hingsten som är anlagsbärare i så fall. Har också gjort iaktagelser och konstaterat detsamma gällande ett flertal hingstar (man ser det man vill se). Även om en individ bär genen är det inte självklart att den förs vidare till alla avkommor. Alltså om man kan spåra genen, och plockar bort alla hästar som bär den, skulle vi ha en MYCKET liten avelsbas kvar inom russaveln.
Kris_ J Jag tror eller menar inte heller att det bara är en hingst fel att dessa ponnyer har eksem, det var just ett exempel gällande en iaktagelse huruvida eksem kan antagas vara ärftligt eller ej Beträffande hingsten den specifika hingsten så var han just bara ett exempel om än ett kraftigt förenklat sådant. Jag är väl medveten om att genen inte själklart förs vidare.Men idén med att spåra anlagsbärare är ju att inte para dessa om det fungerar så behöver kanske ingen slås ut utan man minimerar riskerna. Anlaget försvinner inte men risken att få en anlagsbärare minskar. Jämför med paint hästarnas problematik, där ingen slås ut. Missförstå mig rätt
entill Närå, jag förstår hur du menar, men det skulle bara fungera om genen visar sig vara recesiv, d.v.s. att båda föräldrarna måste ha den för att riskera att avkomman får sjukdomen. Vad jag menar är att antalet anlagsbärare antagligen är så stort att det skulle bli hart när omöjligt att bedriva avel utan att stöta på dem.
Maggan S-B #37 Det var precis det jag menade lite högre upp…..Vi får vara rädda om dom russ vi har! Men vi som hållit på länge (!) har sett ökningen, jag skrev någon annanstans att jag tror yttre faktorer påverkar, solens strålning (ozonlagret), foder, betesmarker, t.o.m. vissa växter, som hos människa skapar eksem och t.o.m. dödsfall, kan vara saker som påverkar.Nu är nog det mesta sagt i alla fall från min sida…..jag tar problemen som dom kommer och agerar på det sätt jag tycker är adekvat!
Kris_J #40 visst finns det en mängd olika faktorer som spelar in.I de studier som bedrivits har resultaten varierat en del också mellan olika raser, liksom i vilket land studien är gjord. Hursom helst är det trist med eksem och beklagligt att Xit drabbades av knotten.
Juliapettersson Fytusan för alla helvetiska knott… Stackars Xit!Efter att jag i år har upptäkt HORSOL så slipper mitt russto klia sig. Men även mitt arabsto är hemskt drabbat utav knotten, fast i ögonen! Är väldigt beroende av sin flughuva, tappar hon den blir hon helt igen-geggad och rinnig
Jag har också en häst med eksem. Förra sommaren kliade hos sig blodig här hemma. Men sedan jag släppt henne på ett helt nytt bete, där inga hästar betat på över 15 år, så slutade hon klia sig helt?! I sommar har hon kliat sig, men inte alls så våldsamt som förra sommaren och då tycker jag ändå att det varit betydligt fler knott i sommar än förra sommaren?! Hon har gått hemma nästan hela sommaren förutom några veckor som hon gick på mina föräldrars gård. Ibland undrar jag om det fanns några speciella örter i betet där hon gick som gjorde henne gott?! :-)