Allmänt

Peggy och Inga från Lojsta hed

2007-09-14 01:09 #0 av: [Croneld]

Hon hette Peggy. Ett litet svart russ med stort huvud och tanig man. Jag var nio år och hon var min för en sommar. Hon gjorde aldrig som jag ville. En dag upptäckte jag konstiga jack i hennes öron. Ägaren förklarade att det inte var farligt, hon var öronmärkt – Peggy var född på Lojsta hed.

 

akvarell
akvarell

 

En regning höstkväll trettio år senare träffar jag Ingegärd "Inga" Gustavsson på ett sjukhem i Hemse på Gotland. Inga är 92 år fyllda, men hennes minne lika klart som glittret i hennes ögon.  Hon berättar om en livslånga kärlek till "russi pa hajdi", om minnen och äventyr från tiden när russen fortfarande levde vilda.

Peggy 402 var Ingas häst. Inga var född på gården Likmunds i Gerum. Hennes far, Ernst Lindgren, var en av de stora hästägarna på Lojsta hed i början av förra seklet. Jacken i Peggys öron var Likmunds bomärke.

När jag berättar att jag lärde mig rida Peggy tar Inga mina händer i sina. Peggy är borta sedan länge men där sitter vi, två för varandra okända människor, och minns med tårar i ögonen ett svart litet russto. Det var en magisk stund.

Här är Ingas egen berättelse om en händelse som utspelade sig 1919.

 "Pappa hade sett en häst i skogen som han tyckte var fin och som han ville visa på premieringen i Hemse. Han ville att min bror skulle hjälpa till att fånga hästen, men när han inte kunde fick jag och min syster följa med i stället. Jag var sju år och Agnes fem år. Vi gick genom skogen upp mot Skota, Lojsta, där hästarna brukade hålla till. När vi kommit nästan ända fram hörde vi hur hästarna närmade sig. Vi gömde oss i buskarna och hela flocken med hingsten Kron 28 i täten sprang förbi oss. Vi följde efter dem ned mot vattenhålet. Pappa hade med sig en hink med saltlake, hästarna var tokiga i saltet, och en tapp hö. Han spred ut saltet vid vattenhålet och gömde snaran under en hötapp. Sedan sade han åt oss att gömma oss. Vi måste vara alldeles tysta. Vi gömde oss under en buske.

Hästarna kom och efter en stund ropade pappa åt oss att skynda dit med grimman.  Vi rusade fram och där låg hästen på marken med pappa ovanpå. Han satte på hästen grimman och repet och sedan blev det dans - hästen fick springa runt tills den blev trött och sedan kunde pappa leda hem den. På vägen hem mötte vi en dräng som frågade pappa hur han kunde fånga häst på skogen med "sådant patrask" och tittade på Agnes och mig. Men det kunde han!"

Hästen som fångades var då treåriga stoet Fredrika 140. Hon visades på premieringen i Hemse och såldes senare till Öland.

 

akvarell
akvarell

 

Hänvisning: Anna Ericsson, journalist och tecknare från Umeå, arbetar med ett konst-och bokprojekt om Lojsta hed. Läs mer på: www.annaericsson.se

Copyright: text & bild Anna Ericsson

 

Detta är vårt första russporträtt.

Är du också intresserad av att skriva ett russporträtt? Skicka då ett PM, så kan du få din artikel publicerad. Skriv inga russporträtt i den här tråden.

Inlagd av: Croneld

Datum för publicering

  • 2007-09-13
Anmäl
2007-09-14 14:27 #1 av: karisma

Den är så bra jag var och såg Annas venissage i maj bara för bra

Vill höra mera om russ

Anmäl
2007-09-14 17:15 #2 av: MagganS-B

Historien är helt underbar!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.