Hästhälsa & hästhållning

Öppen eller sluten kastration- en fråga om pengar

2008-11-22 10:36 #0 av: [Croneld]

Våren är en vanlig tid för kastration av hingstar. Ridsport har jämfört de två vanligaste sätten att kastrera, obetäckt och betäckt kastration, eller vad man även kallar öppen eller sluten kastration. Vad skiljer dem olika metoderna åt, och vad är för- och nackdelarna med dem?

Denna artikel är tidigare publicerad i Tidningen Ridsport

Text och copyright: Liselotte Erixon

Det var hög tid att kastrera de fyra 2-åriga russhingstarna hemma i stallet. Frågan blev aktuell, vad passar bäst i vår situation?

Med tanke på att det var fyra unga hingstar som skulle kastreras, var det enklast att ta hem veterinären och göra det på plats. Veterinär Susanne Adehed och tre veterinärstudenter från den nystartade ambulanta verksamheten från hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala kom och kastrerade dem två åt gången i mitten av april.

Nu har den mest kritiska perioden gått, och vi har nu i stallet fyra nykastrerade och pigga valacker, istället för fyra hormonstinna unghingstar. Tre av dem har knappt varit svullna alls. Den fjärde svullnade i skapet, och fick förlängd medicinering med smärtstillande och antiinflammatoriskt preparat som åtgärd. Han har också fått gå några extra promenader vid sidan av den vardagliga leken med kamraterna.

Att tänka på före kastration

Oftast kastreras hingstarna under våren, innan värmen kommer och insekterna blir så många, eller på hösten innan det blir alltför kallt. Under sommaren och kallaste vintern brukar man avråda från att kastrera.

Vanligast är att hingstarna kastreras runt 1-2 års ålder, men kan även göras på äldre hingstar.

Kastration är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen på hästar. Komplikationer som kan komma därefter är bland de vanligaste orsakerna för anmälan till veterinära ansvarsnämnden.

Hingsten skall vid kastrationstillfället vara frisk. Om den inte är grundvaccinerad för stelkramp görs det i samband med kastrationen. I vissa fall ges penicillin innan operationen i förebyggande syfte.

Anatomiska grundförutsättningar

En förutsättning för att kunna göra en normalkastration oavsett metod, är att båda testiklarna har vandrat ner från bukhålan till pungen. Testikeln utvecklas under fosterstadiet i bukhålan och förflyttar sig via ljumskkanalen genom den sk ljumskringen i bukhålan, vidare ner till pungen. Oftast sker detta innan fölen föds, men det kan hända att den ytterligare ett tag efter födelsen kan vandra upp och ner genom ljumskkanalen.  På vissa hingstar förblir den ena eller båda testiklarna kvar i bukhålan. Detta kallas kryptorkism, man talar om att hingsten är kryptorkid eller klapphingst. Skall en sådan hingst kastreras måste det ske genom en mer omfattande operation där testikeln avlägsnas från bukhålan eller från ljumskkanalen där den också kan befinna sig.

Oavsett vilken metod som används är det testiklar, bitestiklar samt en del av de hinnor som omger testiklarna som skall avlägsnas. Testikeln och bitestikeln är förbundna med buken i en funikel eller sädessträng, som är en vävnadsbunt bestående av sädesledare, blodkärl, nerver och lymfkärl. Där finns också den muskel som gör att testikeln kan dras upp mot buken. Runt om allt täcker en tunn hinna, som är den del av bukhinnan som följt med testikeln när den vandrade ner från buken, genom ljumskringen och ner i pungen.

Kastration på obetäckt funikel-"öppen" kastration

De allra flesta väljer fortfarande att kastrera hemma. Det är det traditionella sättet, och även det billigaste. Vid denna typ av kastration sederas hästen, dvs får lugnande medel.

Vanligast är att hästen kastreras stående eller liggande på sida. Man kan även kastrera hästen på obetäckt funikel liggande på sida under narkos, men det är mer ovanligt.

Är det små hingstar som skall kastreras, kan det vara en fördel att ha dem liggande. Det blir en bättre arbetsställning för veterinären, och det är också lättare att se ordentligt under ingreppet. För att undvika att hästen sparkar under ingreppet, fixeras bakbenen med en sk platelonge, som sättes runt hästens karled och hindrar dem från att sparka framåt.

Hästen sederas ordentligt, testiklarna lokalbedövas, och när det fått verka, skär veterinären genom huden, kringliggande hinnor och en bit in i testikeln. Funikeln friläggs och krossas med en sk Maschtång som får sitta kvar i ca 10 minuter innan funikeln skärs av och testikeln avlägsnas. Såret lämnas därefter öppet utan att sys, vilket gör att det är öppet via kvarstående änden av funikeln in i bukhålan. I och med det finns möjligheter för bakterier att komma in med ökad infektionsrisk som följd. Det finns också en liten risk att delar av tarmen kan glida ner genom ljumskkanalen vilket är mycket allvarligt och kräver omedelbar operation.

Nackdelar: Det är större risk för komplikationer. Kräver att hingsten har väl utvecklade testiklar och är hanterbar för sin egen och veterinärens säkerhet.             

Fördelar: Mindre kostsamt. Det är en snabbare metod än sluten kastration. Kan utföras i hemmiljö, vilket innebär att hingsten inte behöver transporteras.

 

Kastration på betäckt funikel- "sluten" kastration

Denna typ av kastration är att föredra för äldre hingstar (älder än 2 år) , samt de hingstar som anses ha större risk för tarmframfall, i första hand varmblodiga travare.

Kastrationen utförs på klinik och under narkos, med hästen liggandes fixerad i rygg- eller sidoläge. Eftersom metoden erbjuder bättre förhållanden för veterinären, kan de försiktigt skära sig igenom lager för lager och lämna den sista, den sk vaginalhinnan,  intakt.

Funikeln knyts om med en förankrad tråd, vilket minimerar risken för blödningar, varefter testikel och bitestikel avlägsnas nedanför ligaturen.  Därefter sys varje lager igen med resorberbar tråd, vilket gör infektionsrisken betydligt mindre än vid öppen kastration.

Nackdelar: Dyrare än öppen kastration. Kräver narkos

Fördelar:   det är en bättre teknik med mindre risk för komplikationer.

 

Eftervård av nykastrerad häst

Det är viktigt att hästen får tillräckligt med motion redan dagen efter kastrationen. Vid öppen kastration går det bra att hästen går i hage, under förutsättning att den rör sig. Hästen skall ha en lugn miljö i hagen, utan risk för att bli jagad eller skadad av andra hästar. Annars är det promenad för hand eller vagn som gäller. Minst 20 minuter två gånger dagligen i ca 14 dagar är vad som brukar rekommenderas.

Smärtstillande medicin de första dagarna efter kastrationen kan vara bra. Detta gör att hästen kan röra sig lättare utan att känna smärta.

Daglig kontroll av såret och av kroppstemperatur är viktig, för att kunna sätta in penicillinbehandling om hästen drabbas av infektion.

 

Vilka komplikationer kan följa?

Är hästen kastrerad på obetäckt funikel, brukar såret att vätska sig under närmaste ca 14 dagarna vilket hör till läkningsprocessen. I stort sett alla öppna kastrationer medför svullnad i olika grad, vilka oftast är ofarliga. Ibland kan såren löda ihop för tidigt, vilket gör att blod och sårvätska lagras under huden utan att kunna komma ut. Då kan man vara tvungen att manuellt öppna såren igen.

Veterinär skall kontaktas om hästen drabbas av hög feber vilket kan innebära att hästen sätts på penicillinbehandling.

Övriga komplikationer kan också uppstå, men det är oftast i direkt anslutning till kastrationen.

 

Vad kostar en normal kastration?

Priset på kastration kan variera lokalt och mellan olika veterinärer. Prissättningen är fri och det kan vara idé att höra sig för hos olika veterinärer och kliniker.

Vissa erbjuder kastration för fast pris inklusive inställelse, mediciner, andra väljer att ha ett lågt grundpris och tillägg för de mediciner och förbrukningsmaterial som går åt.

Vid Ridsports rundringning bland olika veterinärer i Stockholms och Uppsalaområdet låg normalpriset på en öppen kastration i hemmiljö på ca 1800-2500:- per häst, exklusive resekostnader.

Normalpriset för en sluten kastration på klinik ligger på ca 4000-5000 kronor.

 

Faktagranskning:  Klinikveterinär Susann Adehed, Hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Text och copyright: Liselotte Erixon

Anmäl
2008-11-22 15:39 #1 av: Tusen

Varför kastreras det oftare på våren än hösten? Det borde vara smartare att göra det på hösten då risken för värme borde vara mindre.

Anmäl
2008-11-23 11:41 #2 av: Tittut

Det står att oftast kastreras de på våren eller på hösten....

Liselotte Erixon, medarbetare på gotlandsruss ifokus
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ  ~~

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.