Avel

Inavelsgrad i russpopulationen

2010-02-03 19:47 #0 av: [Croneld]

Detta är en uppdaterad och utökad version av artikel publicerad i tidningen Gotlandsrusset nr 2, 2009, skriven av Pernilla Jobs.

Gotlandsrusset är en ras med smal avelsbas och liten genetisk variation. Kring 1930 var russet utrotningshotat, det fanns då endast cirka 30 ston i avel på Gotland. Aveln byggdes sakta upp, men hos alla russ idag är det ett fåtal bekanta namn som återkommer om och om igen bland förfäderna; en så kallad flaskhalspopulation. Idag finns dataprogram som enkelt kan räkna fram släktskapsförhållanden, till exempel frekvens förekomst av vissa hästar i härstamningen, och kalkylera olika inavelsformler. När man beräknar inavelskoefficient för ett gotlandsruss ser resultatet vanligen ganska prydligt ut om man begränsar sökningen till fem generationer. När man utökar till sju, åtta eller fler generationer når man flaskhalsen" och inavelskoefficienten stiger.

Inavelsgrad hos varje individ anges som inavelskoefficient i procent. Inavelskoefficienten är ett mått på sannolikheten att en viss allel av en valfri gen nedärvts från en gemensam anfader och förekommer i dubbel uppsättning hos avkomman. Inavelsgraden inom populationen är ett mått på storleken av den effektiva avelspopulationen. Hög inavelsgrad betyder liten effektiv avelspopulation som innebär förlust av genetisk variation och ökad grad av homozygoter inom populationen i förhållande till heterozygoter. Snabb stegring i inavelsgrad medför förlust av genetisk variation vilket innebär en ökad risk för nedsättning av fruktsamhet, livskraft och sundhet hos framtida generationer.

För att räkna ut en inavelskoefficient räknar man antalet hästar som finns emellan hästen det inavlas på, och multiplicerar 0,5 så många gånger som antalet hästar (0,5 eftersom varje häst antas nedärva 50% av sina gener). Som illustration använder jag Hanna 3691, se stamtavlan i tre led nedan. Hanna är inavlad på Sven 195, som förekommer två gånger i Hannas stamtavla: som farmorsfar och som morfar. Mellan de två gånger Sven förekommer är det fyra hästar: Linett, Hero, Hanna själv, och Tina. Alltså multiplicerar man 0,5 fyra gånger, 0,5x0,5x0,5x0,5 = 0,0625 = inavelskoefficienten är 6,25%.

 

Hanna3ledny.png

 

Hannas inavelskoefficient i tre led är 6,25%. Det är inte svårt att räkna inavelskoefficient om det bara gäller inavel på en häst. Men det är inte bara en häst som förekommer flera gånger i en russ-stamtavla. Inavelskoefficienten är summan av all inavel i en härstamning. Om inget annat anges beräknar man inavelskoefficienten på maximal känd stamtavla. I Hannas fall är inavelskoefficienten 17,10%. Längre bak i Hannas stamtavla hittar man till exempel Dolle 78 tio gånger, som närmast i femte och som mest avlägset i nionde led. Frej 4 (född 1897) förekommer 150 gånger, liksom hans mamma Sara 3 som i femtonde generationen är den häst som man hittar längst bak i Hannas stam. Dessa uträkningar underlättas enormt av datorhjälp. Bilden nedan visar Hannas härstamning i sju led, med alla återkommande namn färgmarkerade, i det australiensiska programmet Hawkeye (www.breedmate.com).

Hanna7led.png

Linda Andersson som studerat till husdjursagronom skrev sin examensuppsats hösten 2009 om gotlandsrusset. Examensarbetet bygger på härstamningsuppgifter om knappt 15 000 gotlandsruss födda år 1900 och senare, registrerade i Svenska Hästavelsförbundets databas, Blå Basen. När den här texten skrevs var Linda mitt uppe i arbetet och hennes resultat var ännu preliminära. Ur materialet har Linda bland annat räknat fram att medelinavelskoefficienten är 10,4 % för russ födda de senaste 10 åren. Ökningen av inaveln per år är ungefär 0,5 %. Generationsintervallet är lite drygt tio år, det vill säga att de djur som själva blir avelsdjur föds när föräldrarna är cirka tio år gamla. Årligen sätts det (i genomsnitt) in tio nya hingstar i avel och 81 ston. Den effektiva populationsstorleken är ungefär 60 djur (det antal individer som krävs för att ge upphov till samma nivå av inavel som i den verkliga populationen).

För att sätta in russets inavelsgrad i perspektiv har de senaste årgångarna kallblodstravare, en ras där man arbetat för att minska inaveln, i genomsnitt en inavelskoefficient på drygt 4,5 %. Några andra rasers genomsnitt är: connemaraponny cirka 5 %, nordlandshäst cirka 12 %, fjordhäst drygt 3 %, andalusier (PRE) drygt 8 % och hannoveranare drygt 1 %.

Uppfödare av gotlandsruss behöver vara medvetna om inavelsriskerna och sträva efter att hålla nere ökningen av inavelsgraden inom populationen. Det finns inget helt obesläktat blod "outcross" i rasen, men man bör helst undvika att para russ som är nära besläktade. Avkommans inavelsgrad beror på i hur hög grad hingsten och stoet är besläktade med varandra. Om man exempelvis räknar på en tänkt korsning av hingsten Lon 483 (15,99 %) med stoet Welinda 3117 (16,33 %) får avkomman en inavelskoefficient på 10,99 %. Lon och Welinda är relativt obesläktade med varandra, därför sjunker avkommans inavelskoefficient trots att föräldrarna var och en för sig ligger över rasens genomsnitt.

De 143 hingstarna som är berättigade att lösa betäckningslicens i svensk russavel 2010 har i genomsnitt en inavelskoefficient på 13,03 %. Hingstens inavelskoefficient är en upplysning och ett hjälpmedel för uppfödarna, en av många faktorer att ta hänsyn till vid en parning.

Pernilla Jobs (pernilla_jobs@hotmail.com )

Fakta & bild(c): Pernilla Jobs

Anmäl
2010-02-03 21:33 #1 av: [Croneld]
hingstar.pdf

Här kommer Pernillas aktuella hingstlista till artikeln i pdf-format.

Anmäl
2010-02-04 08:43 #2 av: Elshira

Jätte bra artikel!

Jag förstår inte riktigt hur jag kan använda mig av breedmate, kan man använda sig av stamböcker på nätet (t.ex sukuposti eller liknande) och spara dem på något vis?

 

Ash kunde inte installera det på datorn i.af :( Blir till arr räkna i runda slängar istället!

 

Anmäl
2010-02-04 09:32 #3 av: ryttarn

#2 Eller så gör man som många av oss har gjort, skickar en fråga till värdens mest serviceminded avelsstatestiksnörd, PernillaSkrattande. Gör man det i tråden Hjälp att räkna inavelskofficient II kan även andra dra nytta av informationen.

 

Tack Pernilla för en fantstiskt bra artikel, förstår nu bättre komplexiteten i uträkningarna.....

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2010-02-04 09:47 #4 av: PernillaJ

#2, 3 Problemet i Elshira-Elinas fall är att hennes hästar inte är gotlandsruss. Det kan hända att jag är serviceminded Glad men jag drar gränsen vid att lägga upp en ny databas. Det tog nästan två veckor att lägga in alla gotlandsruss.

#3 Vad bra att du tyckte artikeln ökade din förståelse Jerker, då känns det som att jag lyckades förklara någorlunda fast jag långtifrån är någon expert. Genetik är vansinnigt komplicerat, men intressant.

Anmäl
2010-02-04 09:50 #5 av: Elshira

# Jag tänkte snarare det var ett program man kunde skriva in stamtavlan så den räknade ut på det visat :)

Anmäl
2010-02-04 09:53 #6 av: Tittut

# 5 Det är så det fungerar, men för att det ska bli resultat måste du ju lägga in alla kända led, och det är då det börjar bli jobbigt,,, men det förstod du säkert själv.

Liselotte Erixon, medarbetare på gotlandsruss ifokus
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ  ~~

Anmäl
2010-02-04 09:57 #7 av: Elshira

Jodå så långt var jag med ;)

Anmäl
2010-02-04 10:01 #8 av: PernillaJ

#5 Precis så är det. Skaffa ett dataprogram (du kan t ex köpa BreedMate Hawkeye) och lägg in hästarna, sedan kan du få ut alla möjliga intressanta utskrifter och formler. Det är dock en hel del jobb med att lägga in alla stammar, beroende på hur många led du vill räkna på. En härstamning i fem generationer innehåller 62 förfäder, tio generationer = 2046 förfäder, 15 generationer = 65534 förfäder, och 20 generationer = över två miljoner förfäder. Givetvis är det åtskilliga namn som upprepas många gånger, men en uträkning i många led kräver en stor och korrekt databas.

Anmäl
2010-02-04 14:32 #9 av: Erja

Hej, jag förstår att man borde ta hänsyn om inavelskoefficient när man väljar hingst till stoet.

Men vart behöver vi hingstarnas lista av deras inavelskoefficient? Det är ju intressant att titta men jag tycker att det ger liten fel information till nån som vet inte så mycket om ämnet.

T.ex. om vi tittar på annat tråd "Hjälp att räkna inavelskoefficient II" och #3 olika alternativen. Av mentionerade hingstar har Gumino högst inavelskoefficient men han ger den lägsta resultat med dessa ston.

Hoppas att nån förstår vad jag menar, det är liten svårt med svenska... Och tack Pernilla för ditt jobb!!

 

Anmäl
2010-02-04 14:41 #10 av: ryttarn

#9 Håller med dig Erja, för det är inte den aktuella hingstens innavelskofficient som är det intressantaste, utan avkomman.

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2010-02-04 15:46 #11 av: [Croneld]

# 9 Åh, men diskussionen är spännande, eller hur? Jag älskar verkligen att lära mig nya saker och fördjupa mig i spännande ämnen.

Jag tänker så här att alla siffror kan vara av vikt, inavelskoefficienter, travrekord, exteriörpoäng etc, etc. Men tillbaka till ämnet.

Man behöver ju båda föräldrarnas information för att kunna räkna på avkomman. Att kunna se hingstens siffror, i jmf med de andra är ju av intresse bara i sig och för att se hur det står till med inalvelsgraden i ett helhetsperspektiv i russpopulationen och bland hingstarna.

Sen är det också att tex Gumino som du skriver har hög inavelskoefficient men ger lägre tillsammans med dessa ston i exemplet. Det är utmärkt bra.

Detta visar på att han, trots lite högre siffra kan vara värdefull för att avla med, förutom sina fina prestationer, att sänka inavelsgraden. Förstår du hur jag tänker?

Sen väljer jag och säkert andra hingst av många andra skäl, men just nu har vi fått fram denna information och den är högaktuell.

Mvh Christina

Anmäl
2010-02-04 16:20 #12 av: palomia

#11 Jag tänkte likadant, alltså det måste ju vara bättre med en hingst som har högt men lämnar lågt än tvärt om t.ex... Det måste ju visa att man hjälper rasen om man går åt det hållet.

Anmäl
2010-02-04 19:12 #13 av: Erja

#10, det var just vad jag menade att hingsten inavelskoefficient har ingen betydelse i slutet, utan fölen.

 

#11 och #12 Visst är det intressant att läsa ny information Glad Men man kan inte titta på hingstens siffror och bestämma vilken hingst vi väljer, man måste kalkulera båda föraldrarna tillsammans och kolla vad ska fölen ha. Det är den information vi borde högaktuellt gå efter.

 

Anmäl
2010-02-04 19:29 #14 av: palomia

#13 Det är väl klart att hingstens siffror har betydelse eftersom det är hans "bakgrund". Man kan aldrig påverka hingstens inavelskoefficient likväl som stoets men avkommans och det är väl jättebra... För att hingsten har en "hög" siffra betyder ju inte att han blir bortvald, tvärt om tror jag om det visar sig att avkomman får en lägre än båda föräldrarna.

Anmäl
2010-02-04 21:44 #15 av: [Croneld]

# 13 Det kändes som vi inte förstod varandra riktigt.

Så här menade jag:

Det är inte meningen att man ska titta på siffrorna och välja hingst efter det. Det är därför Pernilla så snällt räknar ut vad fölet ska få för koefficient om man uppger stoet och hingstens namn.

Med högaktuell menade jag att det är det senaste ämnet som vi pratar om, inte att det är viktigast att ta hänsyn vid val av hingst.

 

 

Anmäl
2010-02-15 11:11 #16 av: PernillaJ

Jag har räknat inavelskoefficienter för alla gotlandsrussföl födda 2009, införda i Blå Basen. Totalt 380 föl (inklusive 10 st i bilaga till grundstambok), med en genomsnittlig inavelskoefficient på 13,16%; median 12,79%.

I uppsatsen jag nämner i artikeln fann Linda att de senaste tio årens registrerade russ (skulle tro att det gäller årgångarna 1998-2007) i genomsnitt låg på 10,4%. Jag har räknat på många tilltänkta parningar under det senaste året och det är sällan procenten hamnar så lågt som 10,4%, så jag ville göra en grundlig undersökning.

Jag hittade fyra föl födda 2009 med inavelskoefficient under 10. Alla övriga ligger mellan 10-20%, utom en tjuvbetäckning (far-dotter-parning) som hamnar på 34,49%.

Anmäl
2010-02-15 12:07 #17 av: entill

Vilka slutsatser kan vi dra av detta då? "att hur man än vänder sig så har man ändan bak"? Går det över huvud taget att avla russ så att inavelskoefficienten hamnar ner mot önskvärda 4 -5%? Vilka negativa konsekvenser har det om man hamnar på 14% i stället för 12%? Vilka problem har vi med inaveln, jämfört med raser som ligger betydligt lägre?

Detta är frågor jag undrar mer över än om min tilltänkta fölunge har 12% eller 16%.

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-15 12:11 #18 av: PernillaJ

#17 Nej, inavelsgraden i en population med stängd stambok kan aldrig minska. Men enligt genetikerna är det viktigt att vi håller nere takten av ökningen av inavelsgraden.

Jag överlåter åt alla att skaffa sig kunskap och dra egna slutsatser utifrån de fakta jag presenterar. Eller att strunta helt i dem.

Anmäl
2010-02-15 15:49 #19 av: entill

#18 "enligt genetikerna är det viktigt att vi håller nere takten av ökningen av inavelsgraden". Ajdå, betyder det att en ökning är oundviklig på sikt? Det är ju i såfall inte så roliga framtidsutsikter för rasen.

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-15 16:03 #20 av: palomia

Varför kan man då inte "släppa in" fler hingstar? Om dom är rena russ utan defekter kan dom väl få betäcka efter en avelsvärdering utan betydelse av poäng men med tillägg som dom har hos t.ex varmbloden.

Anmäl
2010-02-15 16:20 #21 av: MagganS-B

# 18 Vad jag förstår så gäller det att ha långa generationsväxlingar också, inte bara ta in hur mycket hingstar som helst. För ett antal år sen ansågs det inte bra att man betäckte med "gamla" hingstar, generationsväxlingarna skulle gå snabbt.....

Anmäl
2010-02-15 17:26 #22 av: PernillaJ

Jag är inte genetiker och jag har inte alla svar, men jag ska försöka svara så gott jag kan.

#19 Ja. Saxar från www.garpenborg.se, visserligen om hundavel men principen är densamma: "I en sluten population kommer inavelsgraden att öka kontinuerligt och den genetiska variationen minskar successivt. Nytillskottet av uppkommen inavel läggs till den nivå som redan finns för att till slut i teorin uppnå en inavelsgrad på 100%. Förändringstakten är dock ganska långsam och tidsperspektivet för en sådan utveckling rör sig ofta om över 100 generationer. I praktiken finns det dessutom flera faktorer som motverkar inavelsökningen. De individer som uppvisar störningar till följd av inavel (inavelsdepression) kommer att missgynnas vid selektionen av avelsdjur."

#20 Vi har redan idag många avelshingstar i förhållande till antalet avelsston, vilket också genetikerna tillråder. Alla gotlandsruss härstammar från samma hästar och det finns inga outcross-alternativ inom rasen. Däremot finns det russ med högre och lägre inavelsgrad, och framförallt kombinationer som ger högre eller lägre inavelsgrad till avkomman. Om vi tänker oss att det godkändes avelsdjur av annan ras (alltså helt obesläktade med russen) skulle inavelskoefficienten i förstaledsparningen (annan ras + russ) bli 0%. I generationerna därefter, med russ-partners, skulle inavelskoefficenten stiga.

#21 Det beror på vad man har för avelsmål. Sysslar man med avel (förädlingsavel, produktionsavel, prestationsavel) där man snabbt vill nå ett visst avelsmål är det angeläget med snabba generationsväxlingar och selektion: "artificiell evolution i hög hastighet". Om man är intresserad av bevarandeavel och att bromsa inavelsgraden kan man t ex göra det genom att förlänga generationsintervallet, alltså genom att använda avelsdjur med högre medelålder.

Anmäl
2010-02-15 18:07 #23 av: entill

Vi kan alltså inte göra något för att förhindra, bara bromsa förloppet... Vilket tragiskt framtidscenario för rasen. Även om vi som lever nu slipper uppleva det bittra slutet för russen, känns det ändå deprimerande att veta att det är dit det är på väg...

 

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-15 18:17 #24 av: Elshira

Är det bara som jag hört eller använde man en Welsh-hingst i russaveln för en herrans massa år sedan?

Hur som helst, vore det inte kanske en ide som redan nämnt att utse en eller två hingstar av annan ras som är fullt friska och har en kropp som passar rasen relativt bra? Det är ju vad jag förstår den enda möjligheten att förbättra inaveln i.af. En redan existerande russkorsning (typ 50/50) vore väll inte heller så dumt då man åtminstone ser hur den mixade avkomman ser ut.

Anmäl
2010-02-15 18:17 #25 av: entill

men, om man tänker efter... så måste ju detta gälla alla "rena" raser, fast det tar längre tid om populationen är större...? Eller tänker jag galet...?

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-15 18:33 #26 av: PernillaJ

#23 Det potentiellt bittra slutet för russ-rasen ligger över 100 hästgenerationer, cirka 1000 år, i framtiden. Vi får nöja oss med att göra vårt bästa här och nu.

#24 Inavelsgraden i russ-rasen är visserligen ganska hög men det finns många åtgärder att vidta innan man behöver plocka in främmande blod. Det bedömdes vara nödvändigt på 1950-talet, då welshhingstarna Revel General 106 och Criban Daniel 124 togs in i russ-stamboken. Jag tvivlar på att något liknande blir aktuellt igen.

#25 Det stämmer. Se #22, "I en sluten population..."

Anmäl
2010-02-15 18:41 #27 av: Elshira

#26 Ja som det är nu så är det väll inte högaktuellt precis, men som du sagt graden av inavel kommer ju endast öka, ingen rusning men det blir ju något aktuellt för våra barnbarn kanske.

Anmäl
2010-02-15 18:49 #28 av: PernillaJ

#27 Man skulle kunna säga att det är för att våra barnbarn ska besparas de problemen som vi idag bör försöka hålla nere takten av inavelsökningen.

Anmäl
2010-02-15 18:51 #29 av: [Croneld]

Nu börjar det bli intressant, bevarandeavel är väl det som bör gälla här för gotlandsrussen, tycker jag. Det känns viktigt att få fram långa generationsväxlingar och minska procenten på inaveln, och ha lite äldre ston i aveln, det känns som prioritet ett för mig.
Men unga ston finns också.
Det här med att använda oprövade unga hingstar till äldre ston och äldre beprövade hingstar till yngre ston har man fått lära sig. Kan det vara aktuellt fortfarande och passa bra även i detta sammanhang? Låt höra vad ni tycker om detta!

Anmäl
2010-02-15 21:37 #30 av: MagganS-B

# 29 Bevarandeavel är ett bra ord.....tyvärr så har bevarandet i en del fall blivit missriktat. En del udda stammar har redan försvunnit......

Anmäl
2010-02-16 07:31 #32 av: [Croneld]

# 30 Ja, det är tråkigt. Det stod senast i Gotlandsrusset, angående hingstar som gått in i aveln, att man få räkna med att Criban Daniel-linjen är så gott som förlorad.
Men alla individer måste räknas som viktiga, ston som hingstar.

Anmäl
2010-02-16 08:48 #33 av: Tittut

# 32 Criban finns spridd via sina döttrar och som morfar osv, och jag tror man måste vänja sig med att sluta tänka i hingstlinjer. Generna finns med även om de kommer via morssidan.

Liselotte Erixon, medarbetare på gotlandsruss ifokus
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ  ~~

Anmäl
2010-02-16 09:26 #34 av: Pernille-G

#20 och #22. Många hingstar i avel!

I sin bok "Svenska Lantraser" (som är en bibel för svenska lantrasintresserade) skriver Håkan Hallander i kapitlet om Gotlandsrusset:

"Bästa sättet att bekämpa eventuella inavelsproblem är, liksom inom alla små populationer av husdjur, att utnyttja fler handjur, dvs i det aktuella fallet att låta flera russhingstar betäcke. Ju mer man utnyttjar enstaka "matadorer", dess större är sannolikheten att man får problem, och tvärt om . . . I princip bör alla hingstar som är friska och typiska för rasen godkännas . . . I en ursprunglig ras som russet, där bevarandeideologin är så viktig, skall inte rasen förändras eller "förbättras" annat än om det är fråga om verkliga fel som måste bekämpas" (Hallander 1989 s. 74).

I en senare text, som jag inte hittar nu, skriver han (tillsammans med Håkan Tunon från CBM) att man - om man förädlar och förändrar lantraser - först måste säkra bevarandet, dvs för russets del bevara "ursprungsrusset". Som moderland är det vårt ansvar att så sker.

 

Anmäl
2010-02-16 10:04 #35 av: MagganS-B

Håller fullständigt med Hallander i hans ord om att fler hingstar skulle godkännas. Det finns hingstar med lite annorlunda härstamning som visst kunde släppas igenom, skulle vara mycket bättre än att godkänna tio hingstar med samma pappa.....Det var det jag menade i mitt inlägg ovan #21......Varför inte kolla inavelskoefficienten på anmälda hingstar till premieringen?

Anmäl
2010-02-16 10:53 #36 av: entill

#34. Jag håller också fullständigt med.

I en ursprunglig ras som russet, där bevarandeideologin är så viktig, skall inte rasen förändras eller "förbättras" annat än om det är fråga om verkliga fel som måste bekämpas".

Vad är då verkliga fel?  Läser man olika bedömningsprotokoll verkar det som om allt rastypiskt är verkliga fel...?

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-16 11:17 #37 av: palomia

Jag är också för fler hingstar. Finns ju redan idag hingstar som är godkända och inte får ett sto till sig då gör det väl inget om man släpper in fler men valmöjligheten blir ännu större.

Ladingen -92(?) e.Rebell, som visades förra året på gotland hade varit spännande att betäcka med t.ex. Pejnarve Polis kan man ju hoppas på iår... Finns många många fler.

 

Anmäl
2010-02-16 11:36 #38 av: Fidelia

Själv har jag ju någon slags förkärlek till de "gamla gubbarna" och sista chansen. Försöker använda dem innan de går ur avel. Vilket gör att min egen hingst har jag knappt använt känns det som.

Dagens kostnader för resor och tidsbrist gör ju lite att man inte åker till dem man kanske skulle vilja använda och därmed begränsas ju antalet något. Även om jag ändå bor rätt bra till.

Anmäl
2010-02-16 14:23 #39 av: GAJarhult

Det är väl inte fler godkända hingstar vi behöver! Det är väl mer spridning på betäckningarna som behövs. Det finns för många hingstar som inte får ett enda sto att betäcka.

Anmäl
2010-02-16 14:29 #40 av: MagganS-B

# 39 Kan det inte också bero på att det blir långa resor för ex. vis sto med föl.....för att inte tala om oss här på Gotland. Jag åker i varje fall inte gärna över först med färjan sen kanske 60-70 mil på fastlandet två resor t.o.r. Man kanske inte har ekonomi till det heller, i alla fall inte om man sen får ge bort fölen i stort sett!

Anmäl
2010-02-16 14:49 #41 av: GAJarhult

Jovisst, jag förstår att det kan kännas begränsat på Gotland...

Anmäl
2010-02-16 16:05 #42 av: [Croneld]

# 33 Ja, det var ju precis det Helena Kättström pratade om på hingsthållarkursen i Gränna, att avkomman bara ärver 50% av sin far resp. mor och att "hingstens" blod späds ut och efter ett antal generationer så finns det inte så mycket av "linjen" kvar.

Fast ändå så måste vi hålla procenten nere så vi inte biter oss i svansen, det berodde ju på hur många individer som man startade rasen med, hur lång tid det tar innan vi hamnar i "akutäge" för rasens överlevnad.

Lite intressant är det att följa ponnyns stam bakåt på båda sidorna, men mest tittar jag på de närmaste leden och på den individ jag har.
Detta som skrives om är mycket att tänka på och man lär så länge man lever.

Anmäl
2010-02-16 17:13 #43 av: palomia

#39 Fast dom hingstarna får ju inte fler för att andra stängs ute... Möjligtvis till slut när det inte finns något annat att välja på. Nya hingstar med lite "annat blod" konkurrerar inte med dom hingstarna iaf.

Vid en avelsvärdering granskas ju hingsten men man kan i princip betäcka vilket sto som helst oavsett "skavanker".

Anmäl
2010-02-16 17:17 #44 av: ryttarn

#39 Att vissa hingstar inte får några ston är nog inte pga att det finns för många hingstar att använda. Detta är iof en annan diskusion men mycket handlar om att hingstägare varken marknadsför sig eller ägnar någon tid alls till "kundvård".

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2010-02-16 17:57 #45 av: entill

#44. men jag tror inte att "matadorernas" hingsthållare marknadsför sina hingstar mer eller bättre än andra. Jag tror att många stoägare tittar på vilka hästar hingsten har i sin stam. Kanske är bättre att välja hingst utifrån vilka hästar han inte har i stammen...?

Agneta Hecht, medarbetare på gotlandsruss ifokus

www.vikingponnycenter.se
~~  Livet fick en skjuts, när vi skaffa russ!  ~~

Anmäl
2010-02-16 18:05 #46 av: Reko

Nu tycker jag den här diskussionen börjar bli intressant! Jag vänder mig lite mot att räkna inavelskoefficient på alla kända generationer. På så långt håll vet jag inte alls hur mycket som kommer med från första början. Vid en föreläsning med Jan Philipsson sa han att inavelskoefficienten brukar räknas på fem generationer. Med alla kända generationer blir det mer genealogi än något annat.

På det sättet finns det också en poäng med hingstlinjerna då de står för en variation. Yvanas och Beatas söner har en variation på åtminstone fädernet...

Men trots allt prat om bevarande är det inte svårt att hitta hästar som återkommer nära i härstamningen, även på russ födda under senare år. Jag har svårt att se att det skulle bero på en brist på hingstar att välja på.

Anmäl
2010-02-16 18:09 #47 av: GAJarhult

Ja jag är dålig på "kundvård" men är det inte just det vi disskuterar här att inte betäcka med grannes/kompisens hingst? Vi behöver sprida betäckningarna mer för att minska inavelsprocenten.

Jag har mycket stort förtroende för avelsvärderingsnämden och menar att de följer reglerna för att rätt hingstar kommer in. Det går ju att ansöka om tillstånd för hingst endå och betäcka med. Men hur sköter vi russägare vår ras då? Ock hur blir det då med %?

Anmäl
2010-02-17 10:31 #48 av: kristina-axtorp

Kanke borde vi vara duktigare på att byta hingstar med varandra? Förr i tiden stog en hingst max 3 år på samma ställe, för att sedan flytta till någon annan. Det är ju inte nödvändigt att hingsten måste betäcka fler ston för att den står en säsong hos någon annan, det är ju isåfall viktigare att de ston som inte används är så besläktade. Om en hingst betäcker 3 ston en säsong så kan det kanske vara tillräckligt för att långsiktigt föra aveln framåt?!

Anmäl
2010-02-17 15:58 #49 av: ryttarn

#48 Tror mycket på den idén. För vår del är det lite komplicerat så länge som Monljus tävlar, men sedan är det absolut ett alternativ.

Vi har ju tom ett eget ämnesområde för det är på sajten (29-Hingstförmedling)

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2010-02-17 18:58 #50 av: rebeccajansson

#32 låt säga att man har en hingst vars Farmor är efter Criban Daniel och morfar är Gerums Trartan. Skulle denna hingst ev få pluspoäng för sin stam?

Anmäl
2010-02-17 19:26 #51 av: palomia

#32 Då får vi hålla tummarna ytterligare för Pejnarve Polis nu i mars då, han har både Criban Daniel och Revel General...

Anmäl
2010-02-18 09:27 #52 av: Pernilla-N

En rent teoretisk fråga: Hur skulle det påverka inavelsgraden om aveln släpptes helt fri och man fick "tillgång" till väldigt många fler hingstar?

Vill påpeka att jag inte är för detta och att jag är medveten om att det skulle medföra andra negativa konsekvenser men tanken slog mig, skulle inavelsgraden minska eler öka?

Anmäl
2010-02-18 12:38 #53 av: StuteriSolo

Det finns en avhandling om bevarandeavel i små populationer, vet dock inte var man hittar den, Peter Thorén och Susanne Gustavsson har gjort den om jag inte minns fel.

Det idealiska är att använda SAMTLIGA individer i avel, men det är svårt att genomföra bland hästar tror jag. Det är ju inte bara hingstarna det gäller, utan stona ska ju betäckas för att det ska bli något. och deras avkommor ska sedan i sin tur föra generna vidare.

Anmäl
2010-02-21 01:01 #54 av: [Hasseshusse]

Inte så konstigt att inavelsgraden ökar för varje generation när man räknar med att de första russen som togs in i stamboken var obesläktade med varann. Säger inte att jag vet men visst måste många av dem varit nära besläktade med varann fast vi inte vet det så då stämmer ju inte dessa procentsatser som det diskuteras om här överhuvudtaget? Önskar jag kunde mer om russets historia men tänk om 2-3 av våra linjebildare var helsyskon och här läggs de in i datorprogram som obesläktade?

Bara en tanke, säger inte vad som är rätt eller fel...

Anmäl
2010-02-21 01:46 #55 av: ryttarn

#54 En ganska intressant tanke och säkert en ganska sannolik dessutom. Frågan är hur hårt man skall stirra på innavelsgraden. Speciellt när "banditerna" ligger väldigt långt bak i släktträdet.

Jag jagar forskning på detta område då jag hört att det gjorts en hel del forskning på detta på sistone

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2010-02-21 14:49 #56 av: Reko

#53 Här finns den som nr 6!

Anmäl
2010-02-21 14:59 #57 av: Reko

#53 Inavelsgraden kan aldrig minska med mindre att vi släpper in helt obesläktade individer. Det enda vi kan göra är att inte låta inavelsgraden öka för fort. Vi har redan idag ungefär 140 hingstar avelsgodkända men det brukar bara vara omkring 100 st som används varje år. Förhoppningsvis byts hingstar om med att användas!

Anmäl
2010-02-26 22:22 #58 av: Reko

Jag har hela tiden förundrat mig över t ex Ernst Romeo som har Klippman tre ggr i fjärde led och en gång i tredje. Härstamning till Ernst Romeo. Ändå kommer han inte upp i någon drastisk inavelskoefficient men det hjälps väl förstås av att han har både Revel General och Criban Daniel i härstamningen. Vad blir hans inavelskoefficient om man drar ner till att bara titta på fem generationer?

Anmäl
2010-02-26 22:35 #59 av: PernillaJ

#58

Ernst Romeo 545 i 5 generationer = 9,52%

Anmäl
2010-03-09 10:54 #60 av: PernillaJ

Nu är Linda Anderssons examensarbete, som jag refererar till i #0, publicerat.

Mycket intressant läsning (på engelska) för russuppfödare!

Anmäl
2010-05-11 13:43 #61 av: Reko

#33 Jag undrar om det är så välbetänkt att strunta i tanken på olika hingstlinjer. Jovisst finns även mer udda hingstlinjer företrädd i stammar men ju längre tiden går desto längre bak hamnar det. Den stora ökningen av inavelskoefficienten blir det ändå ju närmare släktskapet ligger och tvärtom, vinnlägger vi oss om att bevara så många olika hingstlinjer, och stostammar förstås, desto större variation kan vi få till.

Om vi gör tankeexemplet att vi tar bort alla "små" hingstlinjer blir det i stort sett bara Rajman och Klippman kvar. Blir inte de en flaskhals i sig då?

Jag tror inte man ska stirra sig blind på hingstlinjernas början men variationen blir svårare att få till om Balder eller Dolle ligger många generationer tillbaka.

Anmäl
2011-01-17 18:28 #62 av: PernillaJ

#16 Nu har jag har räknat inavelskoefficienter för alla gotlandsrussföl födda 2010, som hittills är registrerade i Blå Basen. Totalt 326 föl (inklusive 1 st i bilaga till grundstambok), med en genomsnittlig inavelskoefficient på 13,20%; median 12,88%.

Jag hittade fyra föl

  • Hyltans Findus, 8,67%
  • Hyltans Bianca, 8,67%
  • Pejnarve Polstjärna, 9,26%
  • Hellga, 9,68%

födda 2010 med inavelskoefficient under 10. Alla övriga ligger mellan 10-20%, utom en som hamnar på 26,64%.

Anmäl
2011-01-17 19:07 #63 av: Miica

362, oj bara fyra! Verkligen ngt att sträva efter!

Anmäl
2011-05-18 09:59 #64 av: PernillaJ

Häromdagen kom ASVTs medlemstidning Travhästen i brevlådan (www.asvt.se). Nedanstående text handlar om varmblodstravare:

Våren är här - och med den Elitauktionen

Fredagen den 27 maj finns 100 välstammade unghästar på plats vid stallområdet utanför Scandic Infra City i Upplands Väsby. Visningen startar vid 15-tiden. Klockan 19 leds nummer 1 - en hingst efter Ken Warkentin - in i ringen. Det är dags för Elitauktionen.

I årets Elitauktionskatalog presenteras inavelskoefficienten för varje auktionshäst. Det är något som efterfrågats och Trottex har därför valt att lägga till detta som en konsumentupplysning.

Inavelsgraden i dagens population av den svenska varmblodiga travhästen ligger på cirka åtta procent. I Nordamerika börjar den närma sig 13-14 procent.

Det är inte de enskilda individernas inavelsgrad som oroar utan den genomsnittliga. Detta eftersom vetenskapen har påvisat att en hög inavelsgrad leder till en ökad mängd andel "sämre gener" inom hela populationen.

Detta påverkar i sin tur rasen negativt genom till exempel ökad risk för skador (vävnadssvaghet), ökad frekvens av ärftliga sjukdomar, till exempel osteochondros, nedsatt fertilitet hos både hingstar och ston samt en minskning av populationens avelsframsteg för varje år.

Vän av ordning tänker säkert att avelsframsteget i Nordamerika varit ganska stort. Det stämmer, men då det är bevisat att avelsframsteget hämmas av en ökande inavelsgrad i populationen är det möjligt att det varit ännu större om inavelsgraden hade kunnat hållas på en lägre nivå.

För hästarna i Elitauktionskatalogen varierar inavelskoefficienten stort: från 1,18% till 18,89%.

/---/

(text Sara Blomhage, sidorna 32-33 i Travhästen nr 3, 2011)

Du kan läsa auktionskatalogen online (länk), utropspriserna börjar på 50.000 kr plus moms...

Anmäl
2011-05-19 10:25 #65 av: Ernst-Romeo

Anmäl
2011-05-19 10:42 #66 av: Ernst-Romeo

ä

Anmäl
2012-01-28 13:49 #67 av: PernillaJ
russ-f-08-11.pdf

Så här ser inavelsgraden ut för de senaste fölårgångarna av grundstambokförda (registrerade) gotlandsruss:

2008
377 reg., medelvärde 13,28%, median 12,74%

2009
398 reg., medelvärde 13,15%, median 12,785%

2010
338 reg., medelvärde 13,19%, median 12,88%

2011
313 reg., medelvärde 13,25%, median 12,80%

totalt 2008-2011
1426 reg., medelvärde 13,22%, median 12,80%

Inget föl registrerad 2011 har inavelskoefficient under 10%. Lägst siffra har Norrgårdens Elita med 10,23%. Tre föl har över 20% (högsta 22,25%), alla övriga ligger mellan 10-20%.

Anmäl
2012-04-12 14:37 #68 av: murkla

Ju mindre procent de är mindre inavel? har jag fattat rätt då?

Är jag helt ute....Hoppas ni får står hur jag menar!

Anmäl
2012-04-12 19:10 #69 av: PernillaJ

#68 Ja, låg inavelsgrad ger låg inavelskoefficient i procent %. Ju lägre, desto bättre.

Anmäl
2012-04-13 08:41 #70 av: murkla

#69  Tack.  Ok då var de som  trodde. Men man blir lite osäker.Skrattande

Anmäl
2012-10-10 10:27 #71 av: PernillaJ
travhasten-3-2012.pdf

Jag bifogar en artikel (pdf-fil) ur ASVTs medlemstidning Travhästen, nummer 3, 2012. Artikeln är skriven av Håkan Persson och har titeln "Ökad inavel - ett problem på sikt".

För den som vill grotta ner sig i genetik finns Thorvaldur Árnasons hemsida, www.ihbc.se

Anmäl
2012-10-10 11:53 #72 av: ryttarn

#71 Onekligen mycket intresant artikel och på ett ämne som är i högsta grad aktuell för russaveln.

Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus

Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!

Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

www.isil.se

Anmäl
2013-01-09 15:14 #73 av: PernillaJ
russ-f-08-12.pdf

Nu har de flesta fölen födda 2012 fått sina hästpass. Uppdatering av #67, så här ser inavelsgraden ut för de senaste fem fölårgångarna av grundstambokförda (registrerade) gotlandsruss:

2008
379 reg., medelvärde 13,28%, median 12,73%

2009
400 reg., medelvärde 13,16%, median 12,79%

2010
338 reg., medelvärde 13,19%, median 12,88%

2011
323 reg., medelvärde 13,20%, median 12,75%

2012
269 reg., medelvärde 13,25%, median 12,73%

totalt åren 2008-2012
1709 reg., medelvärde 13,21%, median 12,78%

Två föl registrerade 2012 har inavelskoefficient under 10%.

  • Equus Feruss, 9.77%
  • LGJS Gullan, 9.95%

Ett föl har över 20%, alla övriga ligger mellan 10-20%.

Anmäl
2013-01-09 21:11 #74 av: nika85

#73 Jag hittar inte några hästar födda -12 i filen du bifogade.

Anmäl
2013-01-09 22:21 #75 av: MagganS-B

# 74 Om du kör ner sidan så kommer 12-orna där! Dom börjar ju på 3012xxxx!

Anmäl
2013-02-28 12:17 #76 av: Reko

Ett examensarbete från SLU som kan vara intressant inför sommarens betäckningar: http://stud.epsilon.slu.se/4310/1/selinus_h_120615.pdf

Anmäl
2013-03-19 12:05 #77 av: Annette

Intressant läsning Glad.

Nu har inte jag Russ så jag kan tyvärr inte fråga om inavelsgrad på mina Shetlandsponnyer. Måste ändå fråga om jag fattat rätt hur man räknar.

På min ena ponny finns det tre olika individer som förekommer flera ggr i de närmsta 5 generationerna. Räknar jag först ut dem var för sig och plussar sedan ihop eller hur får jag fram totalprocenten?


Anmäl
2013-06-25 11:15 #78 av: PernillaJ

Vid russkonferensen i Ullared i höst 19-20 oktober blir en programpunkt under lördagen "Hur den genetiska mångfalden inom rasen kan förbättras och säkras" med genetikern och husdjursagronomen Sanna Soleskog som föreläsare. Det blir säkert mycket intressant! Mer om konferensen finns att läsa bl a på Västruss hemsida, www.vastruss.se

Sista anmälningsdag 10 september.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.